Hur vi anv\u00e4nder hj\u00e4rnan vid l\u00e5ngvarigt stillasittande kan p\u00e5verka v\u00e5ra kognitiva funktioner senare i livet. En ny studie visar att vuxna som \u00e4gnar mycket tid \u00e5t mentalt passiva aktiviteter, som att titta p\u00e5 tv, l\u00f6per h\u00f6gre risk att utveckla demens. Hj\u00e4rnstimulerande aktiviteter vid stillasittande, som att l\u00e4sa, verkar d\u00e4remot minska risken.<\/p>\n
Stillasittande \u00e4r vanligt och de flesta vuxna sitter omkring nio till tio timmar om dagen. Tidigare forskning har kopplat l\u00e5ngvarigt stillasittande till hj\u00e4rt\u2011k\u00e4rlsjukdom, diabetes och depression.<\/p>\n
Att \u00e4ven utvecklingen av demens kan p\u00e5verkas har varit k\u00e4nt, men nu g\u00f6r en studie fr\u00e5n Karolinska institutet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen skillnad mellan passivt och mentalt aktivt stillasittande.<\/p>\n
Forskarna analyserade data<\/a> fr\u00e5n 20\u202f811 personer i \u00e5ldrarna 35\u201364 \u00e5r som f\u00f6ljts i 19 \u00e5r. Genom att koppla enk\u00e4tsvar fr\u00e5n 1997 till svenska patient- och d\u00f6dsorsaksregister kunde de studera hur vanor kring stillasittande h\u00e4nger ihop med senare demensdiagnoser.<\/p>\n Mental aktivitet kan st\u00f6dja hj\u00e4rnh\u00e4lsan<\/p>\n Analysen tog h\u00e4nsyn till en rad faktorer, bland annat fysisk aktivitet och livsstilsvanor.<\/p>\n \u2013 Vi s\u00e5g att l\u00e4ngre perioder av mentalt passivt stillasittande var kopplade till en h\u00f6gre risk f\u00f6r demens. N\u00e4r det mentalt passiva ersattes med mentalt aktiva aktiviteter minskade ist\u00e4llet risken, s\u00e4ger Mats Hallgren, forskare vid institutionen f\u00f6r global folkh\u00e4lsa p\u00e5 Karolinska institutet.<\/p>\n