{"id":205571,"date":"2026-03-31T11:24:26","date_gmt":"2026-03-31T11:24:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/205571\/"},"modified":"2026-03-31T11:24:26","modified_gmt":"2026-03-31T11:24:26","slug":"darfor-tar-religionen-over-varlden-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/205571\/","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r tar religionen \u00f6ver v\u00e4rlden igen"},"content":{"rendered":"<p><strong>UTDRAG. <\/strong>I USA flockas excentriska predikanter kring <strong>Donald Trump<\/strong>, medan <strong>Vladimir Putin<\/strong> omger sig med skrudade rysk-ortodoxa pr\u00e4ster. H\u00f6gerpopulistiska partier i Europa uttrycker sin invandringskritik i religi\u00f6sa termer och kristendomen har varit en viktig h\u00f6rnsten i den ungerske premi\u00e4rministern <strong>Viktor Orb\u00e1ns<\/strong> nationalistiska projekt.\u00a0<\/p>\n<p>Samtidigt, i det Sverige vi trodde var sekul\u00e4rt, talar politiker om vikten av \u201dkristna v\u00e4rderingar\u201d och h\u00e4vdar att <strong>Jesus<\/strong> skulle ha r\u00f6stat p\u00e5 deras parti om han hade haft chansen.\u00a0<\/p>\n<p>Det var inte s\u00e5 h\u00e4r det skulle bli. Under 1900-talet f\u00f6rv\u00e4ntade sig alla \u2013 akademiker, politiker, till och med biskopar och teologer \u2013 att framtiden stavades sekularisering. Men de senaste \u00e5ren har det blivit uppenbart att n\u00e5got har f\u00f6r\u00e4ndrats.\u00a0<\/p>\n<p>Kristendomen tar allt st\u00f6rre plats i kulturliv och samh\u00e4llsdebatt samtidigt som SOM-institutets stora unders\u00f6kning visar att fler unga svenskar tror p\u00e5 Gud och g\u00e5r i kyrkan.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Det v\u00e4cker oro: den barri\u00e4r vi har f\u00f6rs\u00f6kt resa mellan religion och politik \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kollapsa.<\/p><\/blockquote>\n<p>S\u00e5 l\u00e4nge det g\u00e4ller privatlivet och kulturen betraktas denna r\u00f6relse med nyfiket intresse. Men religion \u00e4r inte bara en privatsak, utan en kraft som tar sig in i politiken p\u00e5 allra h\u00f6gsta niv\u00e5. Det v\u00e4cker oro: den barri\u00e4r vi har f\u00f6rs\u00f6kt resa mellan religion och politik \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kollapsa.\u00a0<\/p>\n<p>Gud \u00e4r tillbaka. Inte bara som en existentiell n\u00e4rvaro i m\u00e4nniskors inre eller en trend p\u00e5 kultursidorna \u2013 utan ocks\u00e5 som en politisk kraft p\u00e5 den globala scenen.\u00a0<\/p>\n<p>Hur blev det s\u00e5 h\u00e4r? F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 var vi hamnat beh\u00f6ver vi g\u00e5 till historien.\u00a0<\/p>\n<p>Vi missf\u00f6rst\u00e5r upplysningen om vi tror att den handlade om gudl\u00f6shet och sekularisering. Vad upplysningen gjorde var att ge oss nya gudar: f\u00f6rnuftet, utvecklingen, framsteget.<\/p>\n<p>Upplysningens arvtagare fn\u00f6s \u00e5t de traditionella religionerna eftersom de trodde sig ha funnit b\u00e4ttre alternativ. P\u00e5 dessa skulle en ny och b\u00e4ttre v\u00e4rld byggas.\u00a0<\/p>\n<p>Den franska revolutionen var ett tidigt, storstilat f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra just detta. 1800-talsfilosofen <strong>Alexis de Tocqueville<\/strong> beskrev den som \u201den politisk revolution som tedde sig som och b\u00f6rjade likna en religi\u00f6s revolution\u201d. Det var en medveten strategi. Revolutionens ledare f\u00f6rstod att politiken inte klarade sig utan kraften fr\u00e5n det heliga.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Vladimir Putin tillsammans med den rysk-ortodoxe patriarken Kirill i Kreml 2014.<\/p>\n<p>Foto: MIKHAIL KLIMENTYEV \/ AP TT<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>I <a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/tagg\/location\/usa\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">USA<\/a> skilde man p\u00e5 kyrka och stat, men skapade samtidigt en civilreligion med grundlagsf\u00e4derna som helgon, nationella h\u00f6gtidsdagar, hymner och en rik flora av politiska ritualer. P\u00e5 samma s\u00e4tt antog 1800-talets m\u00e4ktiga ideologier religionsliknande former: nationalismen, socialismen, fascismen och till och med liberalismen med sin okuvliga tro p\u00e5 den fria individens m\u00f6jligheter.<\/p>\n<p>Man identifierade vissa v\u00e4rden som heliga \u2013 folket, j\u00e4mlikheten, rasen, friheten \u2013 och formulerade slagord, manifest, s\u00e5nger, ritualer och symboler kring dem. Det f\u00f6renade m\u00e4nniskor i religionsliknande r\u00f6relser, starka nog att v\u00e4lta gamla ordningar och bygga en ny v\u00e4rld.<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>\u201dDe politiska ideologierna\u201d, skrev <strong>Herbert Tingsten<\/strong>, \u201dhar med r\u00e4tta betecknats som ers\u00e4ttningar f\u00f6r religionen\u201d.\u00a0<\/p>\n<p>Att detta inte var riskfritt p\u00e5minner tv\u00e5 v\u00e4rldskrig oss om. Men samma kraft som st\u00f6rtade v\u00e4rlden i krig kunde ocks\u00e5 ge demokratin en stabil grund. Att m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter l\u00e4nge var en grundsten f\u00f6r politiken berodde p\u00e5 att dessa v\u00e4rden betraktades som heliga.\u00a0<\/p>\n<p>Men en dag slutade vi tro p\u00e5 de politiska ideologierna. \u00c5r 1979 publicerade filosofen <strong>Fran\u00e7ois Lyotard<\/strong> \u201dDet postmoderna tillst\u00e5ndet\u201d, d\u00e4r han konstaterade att upplysningens tro p\u00e5 de stora ber\u00e4ttelserna var d\u00f6d. De grandiosa visionerna smulades s\u00f6nder till privata projekt.<\/p>\n<blockquote><p>I st\u00e4llet fick vi cynism och uppgivenhet.<\/p><\/blockquote>\n<p>Efter Berlinmurens fall \u00e5r 1989 blev detta en allm\u00e4n sanning. I b\u00f6rjan av 1990-talet skrev statsvetaren <strong>Francis Fukuyama<\/strong> att Sovjetunionens sammanbrott innebar att ideologiernas kamp var \u00f6ver. Framtidens politik skulle vara teknokratisk snarare \u00e4n utopisk och samh\u00e4llet styras av rationella system som finjusterades av byr\u00e5krater.\u00a0<\/p>\n<p>Det beredde v\u00e4gen f\u00f6r den postpolitiska eran. Det ironiska nittiotalet, d\u00e5 den som trodde p\u00e5 n\u00e5got betraktades som pretenti\u00f6s och naiv. Storbritanniens premi\u00e4rminister <strong>Tony Blair<\/strong> lanserade \u201dden tredje v\u00e4gens politik\u201d och ber\u00f6mde sig av att inte vara ideologiskt renl\u00e4rig \u2013 ja, han var inte ens en politiker, f\u00f6rs\u00e4krade han.\u00a0<\/p>\n<p>Ideologiernas d\u00f6d ledde emellertid inte, som f\u00f6respr\u00e5karna hoppats, till en sval och rationell politik. I st\u00e4llet fick vi cynism och uppgivenhet. Systemen var starka men sj\u00e4ll\u00f6sa. Medborgarna k\u00e4nde sig maktl\u00f6sa. \u00c5r 1985 var 15 procent av befolkningen medlemmar i ett politiskt parti; \u00e5r 2015 var siffran 5 procent och i dag ligger den kring 2 procent.<\/p>\n<p>Visst kunde politiska visioner s\u00e4tta v\u00e4rlden i brand, men utan dem f\u00f6rvandlades allt till aska.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Trump-supportrar b\u00e4r budskapet \u201dJesus is my savior. Trump is my president\u201d.<\/p>\n<p>Foto: Lynne Sladky \/ AP \/ TT<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Att f\u00f6rena individer till politiska r\u00f6relser med en gemensam riktning kr\u00e4ver en m\u00e4ktig kraftk\u00e4lla, och det heliga \u2013 i religi\u00f6s eller sekul\u00e4r tappning \u2013 erbjuder just den kraften. I dag har luften g\u00e5tt ur de sekul\u00e4ra alternativen, d\u00e4rf\u00f6r letar politikerna efter andra s\u00e4tt att ladda sina politiska projekt.<\/p>\n<p>Det \u00e4r h\u00e4r religionerna kommer in i bilden. Samma \u00e5r som Lyotard d\u00f6df\u00f6rklarade ideologierna gjorde Gud comeback i politiken. \u00c5r 1979 bes\u00f6kte p\u00e5ve <strong>Johannes Paulus II<\/strong> Polen och levererade ett andligt grundskott mot den kommunistiska regimen. I USA organiserade sig den kristna h\u00f6gern och valde <strong>Ronald Reagan<\/strong> till president. Samtidigt, i Iran, st\u00f6rtade en religi\u00f6s revolution den sekul\u00e4re shahens regim och inr\u00e4ttade en brutal teokrati.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Den kraft som politiken beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna bli verkligt effektiv.<\/p><\/blockquote>\n<p>Detta var de f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 att religionerna rymde den kraft som ideologierna inte l\u00e4ngre kunde generera \u2013 kraften fr\u00e5n det heliga. Den kraft som politiken beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna bli verkligt effektiv.<\/p>\n<p>Att politiker som Trump och Putin v\u00e4nt sig mot kristendomen beror d\u00e4rf\u00f6r inte p\u00e5 n\u00e5gon nyfunnen fromhet, utan p\u00e5 att de har en f\u00f6rm\u00e5ga att k\u00e4nna hur vindarna bl\u00e5ser och var det g\u00e5r att utvinna energi.<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>Men deras machiavelliska appropriering av religionerna \u00e4r inte hela ber\u00e4ttelsen om trons politiska roll. F\u00f6r samtidigt som vissa religi\u00f6sa r\u00f6relser eldar p\u00e5 den auktorit\u00e4ra politiken, protesterar andra troende mot just den politiken.<\/p>\n<p>I Europa, inte minst Sverige, \u00e4r kyrkliga v\u00e4ljare mindre ben\u00e4gna att r\u00f6sta p\u00e5 h\u00f6gernationalister \u00e4n andra. Fr\u00e5n p\u00e5ven h\u00f6rs skarp kritik av USA:s migrationspolitik, dess krig i Mellan\u00f6stern och de rika l\u00e4ndernas brist p\u00e5 global solidaritet. Och n\u00e4r Donald Trump installerades som president ekade biskop <strong>Mariann Edgar Buddes<\/strong> ord \u00f6ver v\u00e4rlden: \u201dHave mercy, Mr. President.\u201d<\/p>\n<p>Gud \u00e4r tillbaka i v\u00e4rldspolitiken \u2013 inte bara i den nationalistiska h\u00f6gern, utan ocks\u00e5 som en k\u00e4lla till motst\u00e5nd mot denna auktorit\u00e4ra politik.\u00a0<\/p>\n<p>Det st\u00e4ller v\u00e4nstern inf\u00f6r ett val. Antingen h\u00e4mtar man, likt Demokraternas <strong>James Talarico<\/strong>, ocks\u00e5 kraft fr\u00e5n religionernas v\u00e4rld \u2013 eller s\u00e5 bl\u00e5ser man liv i sina egna visioner. Men torr teknokrati och cynisk spelteori har ingen chans mot politiska r\u00f6relser som drivs av kraften fr\u00e5n det heliga.\u00a0<\/p>\n<p>Joel Halldorf \u00e4r f\u00f6rfattare, professor i kyrkohistoria och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida. Artikeln \u00e4r ett bearbetat utdrag fr\u00e5n hans nya bok \u201dMakten och det heliga\u201d som utkommer i dag.<\/p>\n<p><strong>L\u00c4S MER: <\/strong><a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/kultur\/joel-halldorf\/gud-och-jesus-tar--over-valrorelsen\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">JOEL HALLDORF: Gud och Jesus tar \u00f6ver valr\u00f6relsen<\/a><strong>L\u00c4S MER: <\/strong><a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/kultur\/kulturdebatt\/nej-ebba-busch--forstar-inte-bibeln\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">JOEL HALLDORF: Nej, Ebba Busch  f\u00f6rst\u00e5r inte Bibeln<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"UTDRAG. I USA flockas excentriska predikanter kring Donald Trump, medan Vladimir Putin omger sig med skrudade rysk-ortodoxa pr\u00e4ster.&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":205572,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,286,45,28,29,15,16,3755,198,6134,12051,16848,203,18,34,31,33,32,30,19,204,151,20],"class_list":{"0":"post-205571","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-location-europa","17":"tag-location-usa","18":"tag-main-news","19":"tag-mainnews","20":"tag-news","21":"tag-nyheter","22":"tag-organization-expressen-kultur","23":"tag-person-donald-trump","24":"tag-person-joel-halldorf","25":"tag-person-ronald-reagan","26":"tag-person-tony-blair","27":"tag-person-vladimir-putin","28":"tag-rubriker","29":"tag-se","30":"tag-svenska","31":"tag-sverige","32":"tag-sweden","33":"tag-swedish","34":"tag-top-stories","35":"tag-topic-amerikansk-politik","36":"tag-topic-religion","37":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116323540577466462","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205571","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205571"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205571\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/205572"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205571"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205571"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205571"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}