Fr\u00e5n Sverigedemokraternas folkhemsdr\u00f6mmar till Donald Trump: v\u00e5r tid \u00e4r besatt av nostalgi.<\/p>\n
Victor Malm v\u00e4nder sig till Gunnar D Hansson f\u00f6r att hitta en ny saklighet bak\u00e5t.<\/p>\n
<\/p>\n
Gunnar D Hansson tog i onsdags emot Svenska Akademiens nordiska pris.<\/p>\n
Foto: Samuel Un\u00e9us<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmVictor Malm<\/p>\n
KULTURKR\u00d6NIKA. <\/strong>\u201dHemkomster i det f\u00f6rflutna \u00e4r bedr\u00e4gliga fenomen.\u201d<\/p>\n S\u00e5 sa poeten Gunnar D Hansson <\/strong>n\u00e4r han i onsdags stod i B\u00f6rssalen och tog emot Svenska Akademiens nordiska pris.<\/p>\n M\u00e5nga gr\u00e5a skallar i b\u00e4nkraderna. Men ocks\u00e5 yngre f\u00f6rfattare, bland dem en som k\u00f6rt i fyra timmar fr\u00e5n sommarstugan f\u00f6r att inte missa Hansson. Han ville vara d\u00e4r. Tilltaget avspeglade sig i st\u00e4mningen. Det var en ovanlig och solig kv\u00e4ll.\u00a0<\/p>\n Gunnar D Hansson \u00e4r dock inte k\u00e4nd. Pressen har inte intresserat sig s\u00e4rskilt f\u00f6r att en svensk diktare fick det som kallas Lilla Nobelpriset. Poeter \u00e4r s\u00e4llan k\u00e4nda l\u00e4ngre.\u00a0<\/p>\n Men k\u00e4nnare t\u00e4nker g\u00e4rna p\u00e5 honom som en sorts Sveriges nationalskald efter nationalskaldernas d\u00f6d. En poet f\u00f6r n\u00e4r varje dag \u00e4r den yttersta dagen, som Hansson gillar att ben\u00e4mna v\u00e5r lika framtidsl\u00f6sa som historiebefriade tid.\u00a0<\/p>\n Dikternas ironi visar att tidens g\u00e5ng kan s\u00f6rjas men inte f\u00f6rhindras.<\/p><\/blockquote>\n Han fortsatte tacktalet med att varna f\u00f6r nostalgin, de bedr\u00e4gliga hemkomsterna i det f\u00f6rflutna, och inhemska politiker som \u201dmed l\u00e4ngtan ser tillbaka p\u00e5 ett f\u00f6rflutet d\u00e4r nordgermanska ’st\u00e5ngst\u00f6rtningsfestivaler’ [\u2026] var ett uttryck f\u00f6r folklig kulturkraft\u201d. En s\u00e5n heml\u00e4ngtan bak\u00e5t i tiden, antydde han med sedvanlig ironi, \u00e4r inte ett svar p\u00e5 v\u00e5r tids problem och katastrofer, utan falsk tr\u00f6st.<\/p>\n D\u00e5lig fantasi.<\/p>\n N\u00e4r han kom in p\u00e5 nostalgin var han i f\u00e4rd med att sammanfatta sin egen g\u00e4rning, som sedan debuten 1979 med \u201d\u00d6verg\u00e5ngar, uppskov\u201d, men s\u00e4rskilt sedan det konstn\u00e4rliga genombrottet med \u201dOlunn\u201d tio \u00e5r senare, har handlat om saker som f\u00f6rsvinner: fiskrika bottnar utanf\u00f6r Bohusl\u00e4ns karga kust, det arktiska glaci\u00e4rt\u00e4cket, lunnef\u00e5glar och neandertalare. Dikten som minne. Ett sk\u00e4l till att man l\u00e4ser Hansson \u00e4r att f\u00f6rsvunna v\u00e4rldar \u2013 gamla dikter, seder, kulturella bruk som bara finns bevarade i konstiga b\u00f6cker \u2013 blir levande p\u00e5 boksidorna, men utan att f\u00f6rvandlas till hobbitar i Fylke.<\/p>\n Stilen \u00e4r hypermodern. Hansson blandar det h\u00f6gsta poetiska med bruksprosa, modeord och vetenskaplig terminologi. Dikternas ironi visar att tidens g\u00e5ng kan s\u00f6rjas men inte f\u00f6rhindras. \u201dDet finns en motsats till nostalgi \/ som \u00e4r ett slags saklighet bak\u00e5t\u201d, skriver han i \u201dSenecaprogrammet\u201d (2004). Den klart sedda, v\u00e4lbelagda bilden av det som var.\u00a0<\/p>\n Genom denna saklighet bak\u00e5t, Hanssons signum, bildar dikterna ett slags motbild till den politiska heml\u00e4ngtan som sedan ett drygt decennium f\u00f6rm\u00f6rkar v\u00e4rldspolitiken. I Sverige dr\u00f6mmer sverigedemokrater och Svenska Dagbladets ledarsida om ett rike med ol\u00e5sta d\u00f6rrar, mer homogena f\u00e4rg- och trosskalor och majst\u00e4nger \u00e5ret om. I USA har en galen narcissist f\u00e5tt halva landet att tro att de kan flytta in i en AI-genererad bild av 1950-talet. Den nya h\u00f6gerns ber\u00e4ttelse \u2013 v\u00e5r tids stora \u2013 lovar att det fanns ett paradis precis innan liberalismen (eller v\u00e4nstern eller universiteten eller hippier\u00f6relsen, kanske alltihop) skapade allm\u00e4n urartning.\u00a0<\/p>\n Hanssons f\u00f6rfattarskap l\u00e4r oss att det d\u00e4r paradiset inte finns (och fanns det vore det \u00e4nd\u00e5 fullt av \u201dsj\u00e4lvmordsbombare och bonusfixare\u201d), att man \u00e4nd\u00e5 kan eller b\u00f6r s\u00f6rja och minnas det som f\u00f6rsvinner, men att man m\u00e5ste acceptera sj\u00e4lva f\u00f6r\u00e4ndringen. Den \u00e4r.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n Gunnar D Hansson l\u00e4r ut ett annat s\u00e4tt att minnas.<\/p><\/blockquote>\n Det \u00e4r inte fatalism. I ess\u00e4samlingen \u201dGarbo g\u00e5r iland\u201d (2020) skriver Hansson att de lyckliga efterkrigs\u00e5rens svenska v\u00e4lf\u00e4rdsstat skapade ett slags historiel\u00f6st demokratiskt nu: de historiska referenserna bleknade och dog bort. L\u00e4nge levde vi ocks\u00e5 ganska bekymmersfritt och j\u00e4mlikt utan att \u00e4gna oss \u00e5t gemensam minnesbearbetning. Allt var framtid, globalisering, underh\u00e5llning, marknad. Men inte l\u00e4ngre. Nostalgin, den k\u00f6rsb\u00e4rsplockade dr\u00f6mbilden av det f\u00f6rflutna, \u00e4r den f\u00f6rlorade kunskapens bedr\u00e4gliga ers\u00e4ttningsvara. V\u00e5r tids eget gift.<\/p>\n Gunnar D Hansson l\u00e4r ut ett annat s\u00e4tt att minnas. \u201dOlunn\u201d \u00e4r ett gammalt ord f\u00f6r \u201dmakrill\u201d, och hans bok d\u00f6pt s\u00e5 b\u00f6rjar s\u00e5 h\u00e4r:\u00a0<\/p>\n Olunn.<\/p>\n Och f\u00f6re olunn n\u00e5gonting annat.<\/p>\n Kanske n\u00e5got mellan mun och fingrar.<\/p>\n Neds\u00e4nkt till botten som en skatt,<\/p>\n av guld, av silver.\u00a0<\/p>\n Kringsimmat av sj\u00f6vidunder utan dykarklockor.<\/p>\n En skatt of\u00f6rm\u00f6gen till stillast\u00e5ende.\u00a0<\/p>\n P\u00e5 sju komprimerade rader g\u00f6r han verkligheten m\u00e5ngskiktad. Han visar upp makrillen, denna feta lilla matfisk, som historiskt fenomen: en varelse med olika namn, varav ett kanske helt enkelt varit n\u00e5gon synonym till \u201dm\u00e4nniskof\u00f6da\u201d, under matbristens m\u00e5nga och l\u00e5nga sekel en veritabel skatt, dock \u00e4ldre \u00e4n m\u00e4nniskan (hon \u00e4r sj\u00f6vidundret med dykarklocka), och olikt skatten alltid i r\u00f6relse. Genom vattnet, genom historien.\u00a0<\/p>\n Dikten gestaltar det som brukar kallas ett historiemedvetande. Allts\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att minnas och \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att det f\u00f6rflutna var en annan v\u00e4rld, fullst\u00e4ndigt annorlunda \u00e4n nuet och f\u00f6rlorad f\u00f6r alltid. Sakligheten bak\u00e5t g\u00e5r \u00e5t b\u00e5da h\u00e5llen. Framtiden kommer ocks\u00e5 att vara en annan v\u00e4rld. Men d\u00e5et, nuet och det som kommer sen \u00e4r likv\u00e4l tvinnade i varandra. Allt beh\u00f6vs. En tanke lika politisk som konstn\u00e4rlig.<\/p>\n Victor Malm \u00e4r kulturchef p\u00e5 Expressen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Fr\u00e5n Sverigedemokraternas folkhemsdr\u00f6mmar till Donald Trump: v\u00e5r tid \u00e4r besatt av nostalgi. Victor Malm v\u00e4nder sig till Gunnar…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":215567,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[104,34,1676,31,33,32,30,105],"class_list":["post-215566","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-entertainment","tag-se","tag-sections-victormalm","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116389730422256437","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/215566","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=215566"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/215566\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/215567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=215566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=215566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=215566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n