![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/sdlLmKGstib8eI-nh-720x1080.jpg\")
Linn\u00e9a Lindquist \u00e4r bitr\u00e4dande rektor och skoldebatt\u00f6r. Hon tycker inte att Skolverket borde ta ut n\u00e5gon avgift f\u00f6r l\u00e4rarlegitimationen. Linn\u00e9a Lindquist. Foto: Stina Stjernkvist SVD \/ TT<\/p>\nH\u00e4romdagen h\u00f6jdes avgiften f\u00f6r att ans\u00f6ka om l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarlegitimation med 25 procent. En utbildad l\u00e4rare m\u00e5ste nu betala 1\u00a0890 kronor f\u00f6r sin yrkeslegitimation. Det \u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket som f\u00f6r till exempel sjuksk\u00f6terskor eller tandl\u00e4kare som betalar 990 kronor f\u00f6r sin ans\u00f6kan. F\u00f6r andra legitimationsyrken, som polis och yrkesmilit\u00e4r, kostar det ingenting.<\/p>\n
Samtidigt h\u00f6js allt fler r\u00f6ster om att l\u00e4rarlegitimationen \u00e4r tandl\u00f6s eftersom m\u00e5nga skolor anst\u00e4ller obeh\u00f6riga l\u00e4rare, trots att legitimerade finns tillg\u00e4ngliga, d\u00e5 l\u00f6nerna \u00e4r l\u00e4gre f\u00f6r de obeh\u00f6riga. Till skillnad fr\u00e5n till exempel sjuksk\u00f6terskeyrket finns n\u00e4mligen inget krav p\u00e5 legitimation f\u00f6r att anst\u00e4llas som l\u00e4rare.\u00a0<\/p>\n
Att bli beh\u00f6rig l\u00e4rare \u00e4r samtidigt en stor ekonomisk uppoffring. En l\u00e4rarstudent m\u00e5ste i regel l\u00e4gga fem \u00e5r p\u00e5 sin utbildning, vilket ofta ger studieskulder p\u00e5 450 000 kronor eller mer. Till detta kommer utebliven inkomst p\u00e5 n\u00e4rmare 1,5 miljoner kronor j\u00e4mf\u00f6rt med om studenten hade g\u00e5tt direkt in i yrket utan h\u00f6gskoleutbildning (plus flera hundratusen i uteblivna pensionsavs\u00e4ttningar).<\/p>\n
\u2013 Det kan vara befogat att myndigheten tar en avgift n\u00e4r privatpersoner beg\u00e4r ut allm\u00e4nna handlingar. Men legitimering av l\u00e4rare borde ing\u00e5 i Skolverkets ordinarie uppdrag, s\u00e4ger bitr\u00e4dande rektorn, f\u00f6rfattaren och skoldebatt\u00f6ren Linn\u00e9a Lindquist.<\/p>\n
Linn\u00e9a Lindquist \u00e4r bitr\u00e4dande rektor och skoldebatt\u00f6r. Hon tycker inte att Skolverket borde ta ut n\u00e5gon avgift f\u00f6r l\u00e4rarlegitimationen. Linn\u00e9a Lindquist. Foto: Stina Stjernkvist SVD \/ TT<\/p>\n
Hon menar ocks\u00e5 att legitimationen, som skulle h\u00f6ja statusen f\u00f6r l\u00e4raryrket, i praktiken har f\u00e5tt motsatt effekt.<\/p>\n
\u2013 Anst\u00e4ller du en obeh\u00f6rig kan du ge sexm\u00e5naders- eller ett\u00e5rskontrakt, och det kan i praktiken f\u00f6rl\u00e4ngas hur l\u00e4nge som helst. Skolinspektionen kan kr\u00e4va att man visar att man f\u00f6rs\u00f6kt rekrytera, men st\u00f6rre konsekvenser \u00e4n s\u00e5 blir det inte f\u00f6r skolhuvudmannen, s\u00e4ger Linnea Lindquist.<\/p>\n
\u2013 Sj\u00e4lva grundtanken var att reformen skulle h\u00f6ja statusen f\u00f6r l\u00e4raryrket. Men eftersom det inte h\u00e4nder n\u00e5got om man inte f\u00f6ljer lagen, s\u00e5 blir legitimationen ganska tandl\u00f6s. Det har snarare blivit n\u00e5got som st\u00e4nger ute l\u00e4rare fr\u00e5n yrket.<\/p>\n
Enligt Lindquist \u00e4r l\u00f6neskillnaden mellan beh\u00f6riga och obeh\u00f6riga l\u00e4rare ofta betydande \u2013 ibland upp mot 13 000 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n
L\u00e4rarfacket \u00e4r inte lika kritiskt till sj\u00e4lva avgiften, men ifr\u00e5gas\u00e4tter storleken.<\/p>\n
\u2013 Vi i Sveriges L\u00e4rare anser att det kan vara rimligt att en avgift tas ut vid ans\u00f6kan om legitimation f\u00f6r att t\u00e4cka Skolverkets kostnader. Men det \u00e4r inte bra om det skulle kosta mer att f\u00e5 en l\u00e4rarlegitimation \u00e4n till exempel en sjuksk\u00f6terskelegitimation eller om det r\u00e5der andra sv\u00e5rmotiverade skillnader, Anna Olskog, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande f\u00f6r Sveriges L\u00e4rare.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/sdlPb_6zdXvd6U-nh-1080x736.jpg\")
Anna Olskog, ordf\u00f6rande f\u00f6r Sveriges L\u00e4rare, menar att det inte l\u00f6nar sig att utbilda sig till l\u00e4rare ur ett livsl\u00f6neperspektiv. Foto: Jakob \u00c5kersten Brod\u00e9n \/ TT<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lva legitimationsreformen h\u00e5ller hon med om att den inte har f\u00e5tt de utlovade effekterna.<\/p>\n
\u2013 Regelverket \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt kraftfullt f\u00f6r att avskr\u00e4cka huvudm\u00e4n fr\u00e5n att anst\u00e4lla obeh\u00f6riga, eller f\u00f6r att ge incitament att rekrytera de beh\u00f6riga som finns. Det \u00e4r ett svek mot eleverna och mot de beh\u00f6riga l\u00e4rarna som dessutom f\u00e5r \u00f6kad arbetsbelastning d\u00e5 betygs\u00e4ttning \u00e4r en myndighetsut\u00f6vning som endast f\u00e5r utf\u00f6ras av en beh\u00f6rig och legitimerad l\u00e4rare, s\u00e4ger Olskog.<\/p>\n
Tanken med beh\u00f6righetsreformen 2011 var just att h\u00f6ja statusen p\u00e5 yrket och st\u00e4rka r\u00e4ttss\u00e4kerheten. \u00c4nd\u00e5 saknar i dag n\u00e4stan var tredje l\u00e4rare i grundskolan legitimation<\/a>, och p\u00e5 vissa skolor \u00e4r andelen obeh\u00f6riga \u00e4nnu h\u00f6gre. L\u00e4rarfacket vill d\u00e4rf\u00f6r se sk\u00e4rpta regler: kortare anst\u00e4llningstider f\u00f6r obeh\u00f6riga, borttagna undantag f\u00f6r Waldorf<\/a>– och yrkesl\u00e4rare samt ekonomiska sanktioner f\u00f6r huvudm\u00e4n som bryter mot skollagen.<\/p>\n \u2013 I dag kan obeh\u00f6riga anst\u00e4llas i upp till ett \u00e5r, och det kan i praktiken f\u00f6rl\u00e4ngas hur mycket som helst. Vi menar att det borde vara max sex m\u00e5nader. Och bryter man mot lagen m\u00e5ste det f\u00e5 k\u00e4nnbara konsekvenser.<\/p>\n Olskog lyfter ocks\u00e5 fram den ekonomiska fr\u00e5gan. Studieskulder och uteblivna inkomster g\u00f6r l\u00e4raryrket sv\u00e5rt att f\u00f6rsvara ekonomiskt ur ett livsl\u00f6nsperspektiv.<\/p>\n \u2013 Man kan milt sagt s\u00e4ga att l\u00e4rark\u00e5ren \u00e4r styvmoderligt behandlad. P\u00e5 livsl\u00f6neniv\u00e5 \u00e4r det uppenbart att det inneb\u00e4r en f\u00f6rlust att utbilda sig till l\u00e4rare f\u00f6r vissa l\u00e4rargrupper. Det skapar inte f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att vi ska locka fler till yrket.<\/p>\n Fackf\u00f6rbund och skoldebatt\u00f6rer \u00e4r allts\u00e5 \u00f6verens om att legitimationsreformen blivit tandl\u00f6s och i praktiken riskerar att motverka sitt syfte. Men vad tycker Skolverket? Myndigheten vill inte st\u00e4lla upp p\u00e5 en intervju, men i en mejlv\u00e4xling svarar undervisningsr\u00e5det Lee Gleichmann (se ruta). Fokus har \u00e4ven v\u00e4nt sig till Utbildningsdepartementet (som beslutar om avgiftens storlek) men efter en vecka fortfarande inte f\u00e5tt svar.<\/p>\n H\u00e4romdagen h\u00f6jdes avgiften f\u00f6r att ans\u00f6ka om l\u00e4rar- och f\u00f6rskoll\u00e4rarlegitimation med 25 procent. En utbildad l\u00e4rare m\u00e5ste nu betala 1\u00a0890 kronor f\u00f6r sin yrkeslegitimation. Det \u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket som f\u00f6r till exempel sjuksk\u00f6terskor eller tandl\u00e4kare som betalar 990 kronor f\u00f6r sin ans\u00f6kan. F\u00f6r andra legitimationsyrken, som polis och yrkesmilit\u00e4r, kostar det ingenting.<\/p>\n Samtidigt h\u00f6js allt fler r\u00f6ster om att l\u00e4rarlegitimationen \u00e4r tandl\u00f6s eftersom m\u00e5nga skolor anst\u00e4ller obeh\u00f6riga l\u00e4rare, trots att legitimerade finns tillg\u00e4ngliga, d\u00e5 l\u00f6nerna \u00e4r l\u00e4gre f\u00f6r de obeh\u00f6riga. Till skillnad fr\u00e5n till exempel sjuksk\u00f6terskeyrket finns n\u00e4mligen inget krav p\u00e5 legitimation f\u00f6r att anst\u00e4llas som l\u00e4rare. <\/p>\n Att bli beh\u00f6rig l\u00e4rare \u00e4r samtidigt en stor ekonomisk uppoffring. En l\u00e4rarstudent m\u00e5ste i regel l\u00e4gga fem \u00e5r p\u00e5 sin utbildning, vilket ofta ger studieskulder p\u00e5 450 000 kronor eller mer. Till detta kommer utebliven inkomst p\u00e5 n\u00e4rmare 1,5 miljoner kronor j\u00e4mf\u00f6rt med om studenten hade g\u00e5tt direkt in i yrket utan h\u00f6gskoleutbildning (plus flera hundratusen i uteblivna pensionsavs\u00e4ttningar).<\/p>\n \u2013 Det kan vara befogat att myndigheten tar en avgift n\u00e4r privatpersoner beg\u00e4r ut allm\u00e4nna handlingar. Men legitimering av l\u00e4rare borde ing\u00e5 i Skolverkets ordinarie uppdrag, s\u00e4ger bitr\u00e4dande rektorn, f\u00f6rfattaren och skoldebatt\u00f6ren Linn\u00e9a Lindquist.<\/p>\n Hon menar ocks\u00e5 att legitimationen, som skulle h\u00f6ja statusen f\u00f6r l\u00e4raryrket, i praktiken har f\u00e5tt motsatt effekt.<\/p>\n \u2013 Anst\u00e4ller du en obeh\u00f6rig kan du ge sexm\u00e5naders- eller ett\u00e5rskontrakt, och det kan i praktiken f\u00f6rl\u00e4ngas hur l\u00e4nge som helst. Skolinspektionen kan kr\u00e4va att man visar att man f\u00f6rs\u00f6kt rekrytera, men st\u00f6rre konsekvenser \u00e4n s\u00e5 blir det inte f\u00f6r skolhuvudmannen, s\u00e4ger Linnea Lindquist.<\/p>\n \u2013 Sj\u00e4lva grundtanken var att reformen skulle h\u00f6ja statusen f\u00f6r l\u00e4raryrket. Men eftersom det inte h\u00e4nder n\u00e5got om man inte f\u00f6ljer lagen, s\u00e5 blir legitimationen ganska tandl\u00f6s. Det har snarare blivit n\u00e5got som st\u00e4nger ute l\u00e4rare fr\u00e5n yrket.<\/p>\n Enligt Lindquist \u00e4r l\u00f6neskillnaden mellan beh\u00f6riga och obeh\u00f6riga l\u00e4rare ofta betydande \u2013 ibland upp mot 13 000 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n L\u00e4rarfacket \u00e4r inte lika kritiskt till sj\u00e4lva avgiften, men ifr\u00e5gas\u00e4tter storleken.<\/p>\n \u2013 Vi i Sveriges L\u00e4rare anser att det kan vara rimligt att en avgift tas ut vid ans\u00f6kan om legitimation f\u00f6r att t\u00e4cka Skolverkets kostnader. Men det \u00e4r inte bra om det skulle kosta mer att f\u00e5 en l\u00e4rarlegitimation \u00e4n till exempel en sjuksk\u00f6terskelegitimation eller om det r\u00e5der andra sv\u00e5rmotiverade skillnader, Anna Olskog, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande f\u00f6r Sveriges L\u00e4rare.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lva legitimationsreformen h\u00e5ller hon med om att den inte har f\u00e5tt de utlovade effekterna.<\/p>\n \u2013 Regelverket \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt kraftfullt f\u00f6r att avskr\u00e4cka huvudm\u00e4n fr\u00e5n att anst\u00e4lla obeh\u00f6riga, eller f\u00f6r att ge incitament att rekrytera de beh\u00f6riga som finns. Det \u00e4r ett svek mot eleverna och mot de beh\u00f6riga l\u00e4rarna som dessutom f\u00e5r \u00f6kad arbetsbelastning d\u00e5 betygs\u00e4ttning \u00e4r en myndighetsut\u00f6vning som endast f\u00e5r utf\u00f6ras av en beh\u00f6rig och legitimerad l\u00e4rare, s\u00e4ger Olskog.<\/p>\n Tanken med beh\u00f6righetsreformen 2011 var just att h\u00f6ja statusen p\u00e5 yrket och st\u00e4rka r\u00e4ttss\u00e4kerheten. \u00c4nd\u00e5 saknar i dag n\u00e4stan var tredje l\u00e4rare i grundskolan legitimation<\/a>, och p\u00e5 vissa skolor \u00e4r andelen obeh\u00f6riga \u00e4nnu h\u00f6gre. L\u00e4rarfacket vill d\u00e4rf\u00f6r se sk\u00e4rpta regler: kortare anst\u00e4llningstider f\u00f6r obeh\u00f6riga, borttagna undantag f\u00f6r Waldorf<\/a>\u2013 och yrkesl\u00e4rare samt ekonomiska sanktioner f\u00f6r huvudm\u00e4n som bryter mot skollagen.<\/p>\n \u2013 I dag kan obeh\u00f6riga anst\u00e4llas i upp till ett \u00e5r, och det kan i praktiken f\u00f6rl\u00e4ngas hur mycket som helst. Vi menar att det borde vara max sex m\u00e5nader. Och bryter man mot lagen m\u00e5ste det f\u00e5 k\u00e4nnbara konsekvenser.<\/p>\n Olskog lyfter ocks\u00e5 fram den ekonomiska fr\u00e5gan. Studieskulder och uteblivna inkomster g\u00f6r l\u00e4raryrket sv\u00e5rt att f\u00f6rsvara ekonomiskt ur ett livsl\u00f6nsperspektiv.<\/p>\n \u2013 Man kan milt sagt s\u00e4ga att l\u00e4rark\u00e5ren \u00e4r styvmoderligt behandlad. P\u00e5 livsl\u00f6neniv\u00e5 \u00e4r det uppenbart att det inneb\u00e4r en f\u00f6rlust att utbilda sig till l\u00e4rare f\u00f6r vissa l\u00e4rargrupper. Det skapar inte f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att vi ska locka fler till yrket.<\/p>\n Fackf\u00f6rbund och skoldebatt\u00f6rer \u00e4r allts\u00e5 \u00f6verens om att legitimationsreformen blivit tandl\u00f6s och i praktiken riskerar att motverka sitt syfte. Men vad tycker Skolverket? Myndigheten vill inte st\u00e4lla upp p\u00e5 en intervju, men i en mejlv\u00e4xling svarar undervisningsr\u00e5det Lee Gleichmann (se ruta). Fokus har \u00e4ven v\u00e4nt sig till Utbildningsdepartementet (som beslutar om avgiftens storlek) men efter en vecka fortfarande inte f\u00e5tt svar.<\/p>\n Varf\u00f6r finns en l\u00e4rarlegitimation?<\/strong><\/p>\n \u201dL\u00e4rarlegitimationssystemet har flera syften. Ett \u00e4r att st\u00e4rka barns och elevers r\u00e4tt till en likv\u00e4rdig utbildning. Ett annat \u00e4r att h\u00f6ja l\u00e4raryrkets status och d\u00e4rigenom \u00f6ka intresset f\u00f6r yrket.\u201d<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r avgiften f\u00f6r en l\u00e4rarlegitimation s\u00e5 h\u00f6g?<\/strong><\/p>\n \u201dAvgiften \u00e4r beslutad av regeringen. Skolverket tar ut den f\u00f6r att t\u00e4cka kostnaderna f\u00f6r handl\u00e4ggningen.\u201d<\/p>\n Varf\u00f6r anst\u00e4lls s\u00e5 m\u00e5nga obeh\u00f6riga l\u00e4rare i dag?<\/strong><\/p>\n \u201dEftersom det r\u00e5der brist p\u00e5 beh\u00f6riga och legitimerade l\u00e4rare blir m\u00e5nga rektorer tvungna att anst\u00e4lla obeh\u00f6riga.\u201d<\/p>\nLinn\u00e9a Lindquist \u00e4r bitr\u00e4dande rektor och skoldebatt\u00f6r. Hon tycker inte att Skolverket borde ta ut n\u00e5gon avgift f\u00f6r l\u00e4rarlegitimationen. Linn\u00e9a Lindquist. Foto: Stina Stjernkvist SVD \/ TT<\/p>\nAnna Olskog, ordf\u00f6rande f\u00f6r Sveriges L\u00e4rare, menar att det inte l\u00f6nar sig att utbilda sig till l\u00e4rare ur ett livsl\u00f6neperspektiv. Foto: Jakob \u00c5kersten Brod\u00e9n \/ TT<\/p>\n