Att kalla beg\u00e5vning en \u201df\u00f6rest\u00e4llning\u201d \u00e4r som att kalla tyngdkraften en \u201dnorm\u201d \u2013 teorin rasar s\u00e5 fort den m\u00f6ter verkligheten.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
En hittep\u00e5skola blir barnfientlig, oavsett goda f\u00f6resatser.<\/p>\n
Foto: Roald, Berit \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Russell Crowe i vanf\u00f6rest\u00e4llningarnas v\u00e5ld.<\/p>\n
Foto: ELI REED \/ AP TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Detta \u00e4r en kr\u00f6nika fr\u00e5n Expressens ledarredaktion. Expressens politiska h\u00e5llning \u00e4r liberal.<\/p>\n
Ann-Charlotte Marteus<\/p>\n
Tidningen Vi l\u00e4rare hade nyligen en artikel som inleddes s\u00e5 h\u00e4r:\u00a0<\/p>\n
\u201d\u00c4n i dag anv\u00e4nds ofta begreppen ’starka’ och ’svaga’ elever, \u00e4ven av l\u00e4rare som sj\u00e4lva \u00e4r kritiska mot den typen av uppdelning.\u201d<\/p>\n
M\u00e4rklig formulering. Det \u00e4r ett faktum att barns teoretiska beg\u00e5vning varierar, s\u00e5 det vore v\u00e4l konstigt om l\u00e4rare aldrig anv\u00e4nde den typen av svepande termer sinsemellan.<\/p>\n
Men introt<\/a> har sin f\u00f6rklaring. Artikeln \u00e4r en intervju med l\u00e4raren Therese Friberg som har skrivit en avhandling<\/a> d\u00e4r begrepp som svaga och starka elever kritiseras. Avhandlingen \u00e4r intressant. Frustrerande, men intressant.<\/p>\n En del av Fribergs po\u00e4nger \u00e4r bekanta och relevanta, som att hela elevgrupper \u2013 arbetarklass- eller invandrarbarn, exempelvis \u2013 ibland st\u00e4mplas som svaga. Med l\u00e5ga f\u00f6rv\u00e4ntningar, kn\u00e4ckta sinnen och usel utbildning som f\u00f6ljd.\u00a0<\/p>\n Men avhandlingen r\u00f6r sig kring ett mycket radikalt antagande, n\u00e4mligen att det inte <\/strong>finns<\/strong> starka och svaga elever. S\u00e5nt \u00e4r bara p\u00e5hitt.<\/strong><\/p>\n Om en l\u00e4rare tycker sig se beg\u00e5vningsskillnader i klassen \u00e4r det bara ett symptom p\u00e5 hennes felaktiga m\u00e4nniskosyn och, i bakgrunden, en f\u00f6rgriplig samh\u00e4llssyn.\u00a0<\/p>\n Men varf\u00f6r ser hon det s\u00e5 tossigt? Jo, hon lider av \u201df\u00f6rest\u00e4llningar om normalitet\u201d. Hon har f\u00e5tt f\u00f6r sig att det finns \u201dnormala\u201d medelelever och i j\u00e4mf\u00f6relse med dem framst\u00e5r andra elever som starka, alternativt svaga.\u00a0<\/p>\n Normalitet finns allts\u00e5 inte. Det \u00e4r ett p\u00e5hitt, en konstruktion.<\/p>\n F\u00f6ljaktligen tror Therese Friberg inte heller p\u00e5 normalf\u00f6rdelningskurvan, allts\u00e5 den klockliknande kurva som de relativa 1-5-betygen f\u00f6ljde. En kurva som illustrerar att den stora majoriteten i en population \u00e4r medelsmart, och n\u00e5gra f\u00e5 p\u00e5 ytterkanterna \u00e4r \u201dfemmor\u201d och \u201dettor\u201d.\u00a0<\/p>\n Alla som tycker sig ha m\u00e4rkt att de flesta m\u00e4nniskor inte bara \u00e4r medell\u00e5nga och medelrunda utan dessutom medelbeg\u00e5vade, lider allts\u00e5 av vanf\u00f6rest\u00e4llningar.<\/strong><\/p>\n Dessv\u00e4rre har verkligheten h\u00e4ngt sig kvar som en skaml\u00f6s festf\u00f6rst\u00f6rare.<\/p><\/blockquote>\n Therese Friberg har ingen empiri som backar upp denna tes om teoretisk beg\u00e5vning. Det bara \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r, antar hon. \u201dF\u00f6rest\u00e4llningar\u201d om normalf\u00f6rdelning ger l\u00e4rarna vr\u00e5ngbilder av elevernas intelligens.\u00a0<\/p>\n Och det \u00e4r inte bara om beg\u00e5vning de har f\u00f6rest\u00e4llningar. Friberg skriver:\u00a0<\/p>\n \u201dGenom spr\u00e5ket tillskrivs eleverna identiteter som exempelvis ’misslyckade’, ’ilskna’ eller ’olydiga’, vilka \u00e4r l\u00e4rarens uppgift att korrigera.\u201d<\/p>\n Elever kan allts\u00e5 varken vara svaga eller beg\u00e5vade, f\u00f6rbannade eller trotsiga p\u00e5 riktigt. Alla s\u00e5dana egenskaper \u00e4r p\u00e5hitt som l\u00e4rare och samh\u00e4lle \u201dtillskriver\u201d barnen.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n \u00c4r vi s\u00e4kra p\u00e5 att eleverna ens existerar? Det \u00e4r mycket Russell Crowe och A Beautiful Mind \u00f6ver denna parallellv\u00e4rld.<\/strong><\/p>\n N\u00e5, vad Therese Friberg vill landa i \u00e4r egentligen detta: Barn \u00e4r olika och l\u00e4rarna\/skolan\/samh\u00e4llet tolkar olikheterna hierarkiskt: vissa barn \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4rda medan andra har inl\u00e4rningsproblem.<\/p>\n Men, inpr\u00e4ntar hon, problemet ligger aldrig hos eleven utan hos skolan. Med r\u00e4tt inst\u00e4llning och \u00e5tg\u00e4rder kan alla barn lyckas.\u00a0<\/p>\n Det l\u00e5ter i sig humant, hoppfullt, civiliserat. Barnv\u00e4nligt. Men det \u00e4r ju inte sant. Och en hittep\u00e5skola \u00e4r i slut\u00e4ndan direkt barnfientlig.<\/p>\n Hur vet vi det? D\u00e4rf\u00f6r att svensk skola i f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt h\u00f6g grad \u00e4r uppbyggd enligt Fribergs ideal.<\/strong><\/p>\n De relativa betygen har ersatts av m\u00e5lrelaterade betyg s\u00e5 att alla i teorin kan f\u00e5 A i allt.\u00a0<\/p>\n Alla har r\u00e4tt att n\u00e5 kunskapsm\u00e5len. Skolan ska fixa det genom att ge alla en individuellt designad undervisning med gr\u00e4nsl\u00f6sa anpassningar.\u00a0<\/p>\n Alla, i princip, b\u00f6r g\u00e5 i sammanh\u00e5llna klasser. F\u00f6r om de delas upp, d\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rks f\u00f6rest\u00e4llningarna om att elever har olika beg\u00e5vning. Men om alla g\u00e5r tillsammans… magic!<\/p>\n Dessv\u00e4rre har verkligheten h\u00e4ngt sig kvar som en skaml\u00f6s festf\u00f6rst\u00f6rare.\u00a0<\/p>\n En viss procent barn klarar inte kunskapsm\u00e5len. Och skolans envetna f\u00f6rs\u00f6k att sl\u00e4pa dem \u00f6ver m\u00e5llinjen blir en sorts tortyr. Alltmedan de medel- och h\u00f6gbeg\u00e5vade uttr\u00e5kat f\u00e5r v\u00e4nta in de skamsna bromsklossarna. Undervisningen g\u00e5r liksom i st\u00e5.<\/strong><\/p>\n Och sj\u00e4lvklart har l\u00e4rare inte en chans att ge alla elever individuell undervisning. L\u00e4rare existerar n\u00e4mligen inte i en kvantv\u00e4rld d\u00e4r de kan vara p\u00e5 flera st\u00e4llen samtidigt. \u00c4ven om lagstiftarna l\u00e5tsats det och m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar kr\u00e4ver det. Det st\u00e5r ju i skollagen!<\/p>\n Politiker har delvis insett problemen och f\u00f6r\u00e4ndringar ligger i pipelinen. Men bland vissa l\u00e4rare lever tydligen dr\u00f6mmen om att bek\u00e4mpa verkligheten med goda f\u00f6resatser.\u00a0<\/p>\n Den lever s\u00e5 pass starkt att Vi l\u00e4rare inleder en artikel med den l\u00e5tsas-f\u00f6rv\u00e5nade meningen:<\/p>\n \u201d\u00c4n i dag anv\u00e4nds ofta begreppen ’starka’ och ’svaga’ elever, \u00e4ven av l\u00e4rare som sj\u00e4lva \u00e4r kritiska mot den typen av uppdelning.\u201d<\/strong><\/p>\n Ann-Charlotte Marteus \u00e4r ledarskribent p\u00e5 Expressen. L\u00e4s mer av henne h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n L\u00c4S MER: <\/strong>Svenska betyg \u00e4r som en rysk p\u00e5verkansoperation<\/a>L\u00c4S MER: <\/strong>Alla f\u00f6rlorar p\u00e5 den inkluderande skolan<\/a>
\n ![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/640@60.jpg\"\/)
\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Att kalla beg\u00e5vning en \u201df\u00f6rest\u00e4llning\u201d \u00e4r som att kalla tyngdkraften en \u201dnorm\u201d \u2013 teorin rasar s\u00e5 fort den…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":22495,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,2723,31,33,32,30,19,2583,652,20],"class_list":{"0":"post-22494","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-sections-anncharlottemarteus","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topic-barn-och-ungdomsfragor","29":"tag-topic-skola-utbildning","30":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22494","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22494"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22494\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/22495"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22494"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22494"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22494"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}