Henrik Mattsson<\/p>\n
Uppdaterad 26 apr 2026 kl 18.59Publicerad 26 apr 2026 kl 18.00<\/p>\n
Klart att majoriteten kan anpassa sig efter religi\u00f6sa krav \u2013 i enskilda fall. Men mycket snart bildar de enskilda fallen ett m\u00f6nster. D\u00e4ri ligger faran.<\/p>\n
<\/p>\n
I judo \u00e4r det tradition att deltagarna bugar innan match. Detta har en pappa anm\u00e4lt till DO, f\u00f6r att det skulle diskriminera muslimer.<\/p>\n
Foto: AnnaStills \/ Shutterstock<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Kanada har inf\u00f6rt la\u00efcit\u00e9-lagstiftning, som inneb\u00e4r att religi\u00f6sa symboler inte f\u00e5r b\u00e4ras i offentlig f\u00f6rvaltning.<\/p>\n
Foto: DOPPAGNE\/BELGA\/SHUTTERSTOCK \/ SHUTTERSTOCK EDITORIAL\/IBL<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
En pappa har anm\u00e4lt G\u00f6teborgs judoklubb till diskrimineringsombudsmannen. Han menar att klubbens krav p\u00e5 att alla ska utf\u00f6ra judons traditionella bugning diskriminerar muslimer.\u00a0<\/p>\n
Fr\u00e5n min utlandssvenska horisont i Kanada noterar jag med oro att DO har beslutat att behandla anm\u00e4lan. Jag har n\u00e4mligen med egna \u00f6gon sett vart det leder n\u00e4r ett samh\u00e4lle b\u00f6rjar ta s\u00e5dana anpassningskrav p\u00e5 allvar.\u00a0<\/strong><\/p>\n De senaste 20 \u00e5ren har det tagit Kanada<\/a> fr\u00e5n en relativt v\u00e4lfungerande m\u00e5ngkulturell samexistens, till vad som nu h\u00e5ller p\u00e5 att utveckla sig till en allvarlig konstitutionell kris. Konflikten st\u00e5r just nu fr\u00e4mst mellan min hemprovins Qu\u00e9bec, som vill bevara sina sekul\u00e4ra principer, och den federala niv\u00e5n, som vill bevara en diskrimineringslagstiftning som i praktiken inneb\u00e4r att den som \u00e4r mest religi\u00f6s vinner.<\/p>\n I Kanada b\u00f6rjade problemen med policyn \u201drimliga anpassningar\u201d. Tanken var att social fred och samexistens mellan kulturer och religioner uppn\u00e5s genom att majoritetssamh\u00e4llet \u2013 i de fall d\u00e4r det \u00e4r RIMLIGT \u2013 g\u00f6r kompromisser med minoriteter som inte vill leva p\u00e5 majoritetens villkor.<\/p>\n Denna h\u00e5llning k\u00e4nns r\u00e4tt naturlig f\u00f6r m\u00e5nga medborgare i v\u00e4sterl\u00e4ndska demokratier. I situationer som den med judoklubben \u00e4r det l\u00e4tt att spontant tycka att vi borde vara smidiga. Det \u00e4r ett enskilt fall och pappan har ju erbjudit alternativa h\u00e4lsningar. Varf\u00f6r inte bara g\u00f6ra ett undantag?<\/p>\n Men i praktiken visar det sig ofta att nyckelordet \u201drimligt\u201d har en helt annan betydelse f\u00f6r sekul\u00e4ra v\u00e4sterl\u00e4nningar \u00e4n vad det har f\u00f6r djupt troende m\u00e4nniskor, och att anpassningen alltid avkr\u00e4vs den ena parten men inte den andre.\u00a0<\/p>\n Om det nu inte \u00e4r n\u00e5gon stor grej f\u00f6r en judoklubb att anpassa en av sina traditioner, varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 en stor grej f\u00f6r en troende muslim att anpassa sig till judon, eller att helt enkelt v\u00e4lja en annan sport?\u00a0<\/p>\n Svaret \u00e4r att vi ofta har att g\u00f6ra med en motpart som inte har samma m\u00e5l som oss. I detta \u201dvi\u201d ing\u00e5r s\u00e5 klart de troende muslimer som kommit till Sverige f\u00f6r att de, trots sin religiositet, inte vill domineras av religi\u00f6sa fanatiker.<\/p>\n D\u00e4r vi, genom att g\u00f6ra kompromisser, efterstr\u00e4var social fred och konstruktiv samexistens, \u00e4r motparten ofta ute efter n\u00e5got helt annat, n\u00e4mligen maximal anpassning av samh\u00e4llet efter sitt eget religi\u00f6sa behov.\u00a0<\/strong><\/p>\n Problemet \u00e4r inte att varje enskilt undantag \u00e4r s\u00e4rskilt skadligt, utan att f\u00e5 har incitament att p\u00e5 egen hand ta kostnaden f\u00f6r att dra gr\u00e4nser mot de religi\u00f6sa kraven<\/p><\/blockquote>\n Det h\u00e4r handlar inte om vilken religion man tillh\u00f6r, eller ens hur l\u00e4nge man varit i landet, utan om hur religi\u00f6s man \u00e4r. I mina kvarter i Montr\u00e9al kommer kraven i regel fr\u00e5n ultraortodoxa judar. De har exempelvis kr\u00e4vt att det lokala gymmet ska frosta sina f\u00f6nster s\u00e5 att de som bes\u00f6ker synagogan bredvid inte ska beh\u00f6va se kvinnor i yogakl\u00e4der. I andra kvarter kan det handla om sikher som vill b\u00e4ra sin traditionella kniv i skolan, eller om muslimer som vill be p\u00e5 offentlig plats.\u00a0<\/p>\n Problemet \u00e4r inte att varje enskilt undantag \u00e4r s\u00e4rskilt skadligt, utan att f\u00e5 har incitament att p\u00e5 egen hand ta kostnaden f\u00f6r att dra gr\u00e4nser mot de religi\u00f6sa kraven.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n I Qu\u00e9bec, och andra l\u00e4nder som Frankrike, har man valt att inf\u00f6ra la\u00efcit\u00e9-lagstiftning. Det tar sig uttryck i exempelvis f\u00f6rbud mot b\u00e4rande av religi\u00f6sa symboler i offentlig maktut\u00f6vning, och f\u00f6rbud mot b\u00f6nem\u00f6ten p\u00e5 allm\u00e4n plats.<\/strong><\/p>\n Det har inte minskat konfliktniv\u00e5n. Tv\u00e4rtom ligger Qu\u00e9bec nu i en mer eller mindre \u00f6ppen konstitutionell strid med den kanadensiska regeringen om r\u00e4tten att f\u00e5 best\u00e4mma \u00f6ver de h\u00e4r fr\u00e5gorna. Men det har haft den stora f\u00f6rdelen att det flyttat konflikten fr\u00e5n en individuell niv\u00e5 till den demokratiska arenan som har f\u00f6rm\u00e5ga att hantera den.\u00a0<\/p>\n Tidigare var det upp till enskilda medborgare och organisationer att antingen vika sig inf\u00f6r allehanda anpassningskrav, eller att sj\u00e4lva hantera konsekvenserna av att s\u00e4ga nej. Dessa kan snabbt bli mycket betydande, s\u00e4rskilt n\u00e4r fallet sprider sig i sociala medier och blir f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r organiserad aktivism.<\/p>\n Jag vet inte hur G\u00f6teborgs judoklubb drivs, men jag misst\u00e4nker att det \u00e4r en helt vanlig f\u00f6reningsverksamhet d\u00e4r eldsj\u00e4lar g\u00f6r sitt b\u00e4sta med sm\u00e5 resurser. Det \u00e4r inte rimligt att avkr\u00e4va dem att ensamma ta den h\u00e4r fighten mot en statlig institution som DO, och den organiserade och stundtals aggressiva aktivism som st\u00e5r i startgroparna om den skulle besluta till klubbens f\u00f6rdel.\u00a0<\/p>\n De medborgare som anser att det finns ett v\u00e4rde i v\u00e4sterlandets grundl\u00e4ggande sekul\u00e4ra principer \u2013 och till denna skara torde \u00e4ven de flesta religi\u00f6sa m\u00e4nniskor i v\u00e5rt land r\u00e4kna sig \u2013 m\u00e5ste hj\u00e4lpa till. Helst genom att deras folkvalda representanter tydligg\u00f6r att Sverige \u00e4r ett sekul\u00e4rt land d\u00e4r religionen fr\u00e4mst h\u00f6r till den privata sf\u00e4ren.\u00a0<\/strong><\/p>\n Henrik Mattsson \u00e4r frist\u00e5ende kolumnist p\u00e5 Expressens ledarsida. L\u00e4s fler av hans texter h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n