{"id":234372,"date":"2026-05-02T04:45:17","date_gmt":"2026-05-02T04:45:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/234372\/"},"modified":"2026-05-02T04:45:17","modified_gmt":"2026-05-02T04:45:17","slug":"rewilding-ska-forandra-danmark-hastmaffian-protesterar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/234372\/","title":{"rendered":"Rewilding ska f\u00f6r\u00e4ndra Danmark \u2013 \u201dh\u00e4stmaffian\u201d protesterar"},"content":{"rendered":"

Vi st\u00e5r p\u00e5 en gammal \u00e5ker i Danmark och spanar mot tv\u00e5 hingstar. De stegrar sig mot varandra, den ena biter i den andres mule, hans rosa tandk\u00f6tt och rader av stora t\u00e4nder syns.<\/p>\n

Det finns inte m\u00e5nga st\u00e4llen i v\u00e4rlden d\u00e4r h\u00e4star f\u00e5r best\u00e4mma \u00f6ver sig sj\u00e4lva, men ponnyerna vi har framf\u00f6r oss kallas f\u00f6r vilda. Och de \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att landskapet omkring oss ska \u201d\u00e5terf\u00f6rvildas\u201d.<\/p>\n

\u201dRewilding\u201d, att l\u00e5ta naturen sk\u00f6ta sig sj\u00e4lv, \u00e4r en metod som har f\u00e5tt f\u00e4ste h\u00e4r i Danmark, ett av de l\u00e4nder som har allra minst bevarad natur i hela EU.<\/p>\n

H\u00e4r talas det<\/strong> ocks\u00e5 om ett \u201dh\u00e4stkrig\u201d.<\/p>\n

Det finns aktivister som kallas \u201dh\u00e4stmaffian\u201d, som olovligen matar h\u00e4star med h\u00f6, och universitetsforskare trakasseras av personer som tycker det \u00e4r djurpl\u00e5geri att djur som vi \u00e4r vana att ta hand om, ska sk\u00f6ta sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

Med en fyrhjulsdriven flakbil k\u00f6r vi ut \u00f6ver marker som det f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan odlades p\u00e5, men d\u00e4r h\u00e4star och andra stora djur nu regerar. Omr\u00e5det ligger p\u00e5 Lolland p\u00e5 Danmarks sydligaste kust, och brukade vara havsbotten innan det vallades in och torrlades p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

\u2013 Vi har en biodiversitetskris, b\u00e5de i Danmark och i Sverige och ute i v\u00e4rlden. Vi f\u00f6rlorar arter i en omfattning som aldrig f\u00f6rr, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

Han \u00e4r biolog<\/strong> och chef \u00f6ver rewildingprojektet h\u00e4r. Det drivs av Hempel Fonden, en stiftelse som \u00e4ger ett stort f\u00e4rgf\u00f6retag och \u00e4gnar sig \u00e5t v\u00e4lg\u00f6renhet. F\u00f6r tre \u00e5r sedan k\u00f6pte Hempel den h\u00e4r marken p\u00e5 800 hektar, h\u00e4gnade in den och gav omr\u00e5det namnet Saksfjed vildmark. Syftet \u00e4r att utforska hur man kan f\u00e5 den biologiska m\u00e5ngfalden att \u00f6ka igen.<\/p>\n

\"H\u00e4starnaH\u00e4starna i Saksfjed \u00e4ter bland annat massor av bark. En del s\u00e4ger att h\u00e4star bara g\u00f6r det n\u00e4r de sv\u00e4lter, men h\u00e4r v\u00e4ljer de bark trots att de har de tillg\u00e5ng till gott om annan mat. \u201dDet \u00e4r fibrer, och s\u00e4kert ocks\u00e5 mineraler som de beh\u00f6ver. Vi l\u00e4r oss hela tiden om vad djuren kan\u201d, s\u00e4ger Thor Hjarsen. Foto: Anders Hansson<\/p>\n

H\u00e4lften av djur- och v\u00e4xtarterna i Danmark bed\u00f6ms vara hotade, allt fr\u00e5n hasselmusen till olika sorters fj\u00e4ril.<\/p>\n

Thor Hjarsen jobbade<\/strong> f\u00f6rut p\u00e5 V\u00e4rldsnaturfonden och \u00e4gnade sig d\u00e5 \u00e5t att p\u00e5peka problemen. Att syssla med rewilding \u00e4r ist\u00e4llet hoppfullt, s\u00e4ger han.<\/p>\n

P\u00e5 omr\u00e5det h\u00e4r har de hittat bl\u00e5vingad sandgr\u00e4shoppa, som bara finns p\u00e5 ett annat st\u00e4lle i landet. Och tranor h\u00e4ckar.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vi ger plats till naturen h\u00e4nder det hela tiden n\u00e5gonting som g\u00e5r \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll.<\/p>\n

Fakta.Vilda h\u00e4star<\/p>\n

\u25cf Vildh\u00e4sten \u00e4r utd\u00f6d<\/strong>, f\u00f6rutom arten przewalskis vildh\u00e4st som finns i sm\u00e5 antal.<\/p>\n

\u25cf F\u00f6rvildade h\u00e4star<\/strong> finns p\u00e5 olika st\u00e4llen i v\u00e4rlden, som mustanger i USA, Brumbies i Australien och halvvilda New Forest-ponnyer i England.<\/p>\n

Vi k\u00f6r mellan sm\u00e5 skogsdungar och \u00f6ppna vidder med ljusbrunt fjol\u00e5rsgr\u00e4s. \u00d6verallt m\u00f6ter vi flockar med h\u00e4star och kor. De \u00e4r helt centrala f\u00f6r projektet. Thor Hjarsen kallar de betande djuren f\u00f6r ekosystemingenj\u00f6rer, nyckelarter som h\u00e5ller landskapet \u00f6ppet s\u00e5 att andra arter fr\u00e4mjas.<\/p>\n

F\u00f6r tusentals \u00e5r<\/strong> sedan fyllde vilda djur den funktionen, sedan tog lantbruksdjur \u00f6ver den. I takt med att jordbruket har effektiviserats har djuren flyttats inomhus. Landskapet v\u00e4xer igen, och v\u00e4xter, insekter och djur f\u00f6rlorar sin livsmilj\u00f6.<\/p>\n

\u2013 Jag tror att folk har en v\u00e4ldigt stor \u00f6nskan om en renare och vildare natur. Sedan handlar det om att f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r, och hur annorlunda det \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med det vi k\u00e4nner till, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

\"DenDen framavlade arten tauros flyttade hit i h\u00f6stas, och det m\u00e4rks redan att de \u00e4r allra b\u00e4st p\u00e5 det vilda livet, j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00e4star och kor. Skillnaden som de gjort i skogen \u00e4r \u201dgalen\u201d, s\u00e4ger Thor Hjarsen. De \u00e4ter allt m\u00f6jligt och st\u00f6kar till, vilket ska fr\u00e4mja andra arter. Foto: Anders Hansson<\/p>\n

Tanken med rewilding<\/strong> \u00e4r att b\u00f6ndernas kor och h\u00e4star som f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n landskapet, ers\u00e4tts av vilda kor och h\u00e4star. Sedan l\u00e5ter man naturen utveckla sig sj\u00e4lv s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r, ist\u00e4llet f\u00f6r att kontrollera den.<\/p>\n

Det \u00e4r ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka \u00e4ven f\u00f6r honom sj\u00e4lv som biolog, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en sak att sl\u00e4ppa processerna fria ute i naturen. Rewilding \u00e4r ocks\u00e5 ett arbete med vad som p\u00e5g\u00e5r inne i v\u00e5ra huvuden.<\/p>\n

Vi bes\u00f6ker Saksfjed vildmark efter folketingsvalet i Danmark. Det har kallats ett \u201dsvinevalg\u201d, en av de stora debattfr\u00e5gorna var grisindustrin. Partierna p\u00e5 v\u00e4nstersidan talar om att Danmark inte l\u00e4ngre ska vara \u201dhela v\u00e4rldens p\u00f8lsevagn\u201d.<\/p>\n

Danmark \u00e4r det land i v\u00e4rlden som har flest grisar per medborgare, 40 miljoner f\u00f6ds varje \u00e5r. 90 procent av dem exporteras. Inf\u00f6r valet skakades danskarna av en tv-dokument\u00e4r med bilder p\u00e5 d\u00f6da sm\u00e5grisar, grisar med s\u00e5r och b\u00f6lder, fastkl\u00e4mda och t\u00e4tt packade hos n\u00e5gra av de st\u00f6rsta producenterna.<\/p>\n

Svinfr\u00e5gan handlar<\/strong> ocks\u00e5 om naturen.<\/p>\n

N\u00e4stan halva Danmarks yta anv\u00e4nds f\u00f6r att odla foder till djur.<\/p>\n

F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan ingick regeringen och lantbrukets organisationer ett avtal som ska leda till en \u201dhistorisk omvandling av Danmark\u201d. Jordbruksmark ska bli till skogar, \u00e4ngar och v\u00e5tmarker.<\/p>\n

\u2013 I v\u00e5r iver att vara ett lantbruksland har vi g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt, sade d\u00e5varande statsministern Mette Frederiksen inf\u00f6r f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n

Fakta.Naturnationalparker<\/p>\n

\u25cf Stora naturomr\u00e5den<\/strong> med kastrerade tjurar, kronhjortar, \u00e4lgar eller h\u00e4star som ska skapa ett varierat landskap.<\/p>\n

\u25cf En har invigts<\/strong>, 14 till \u00e4r beslutade.<\/p>\n

\u25cf I en unders\u00f6kning<\/strong> fr\u00e5n K\u00f6penhamns universitet s\u00e5g 75 procent av de tillfr\u00e5gade positivt p\u00e5 parkerna. Flera planer har ocks\u00e5 st\u00f6tt p\u00e5 motst\u00e5nd fr\u00e5n lokalboende.<\/p>\n

\u25cf Dispens kan ges<\/strong> fr\u00e5n djurskyddslagen s\u00e5 att betesdjuren kan tillses p\u00e5 best\u00e5ndsniv\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r individuellt.<\/p>\n

Som en del av<\/strong> omvandlingen ska 21 nya \u201dnaturnationalparker\u201d skapas, d\u00e4r betesdjur ska g\u00e5 \u00e5ret om. Det blir rewilding i statens regi, \u00e4ven om det hittills g\u00f6rs med kastrerade tjurar, inte reproducerande djur.<\/p>\n

Samtidigt har Danmark satt upp ett st\u00e4ngsel l\u00e4ngs gr\u00e4nsen till Tyskland f\u00f6r att skydda grisindustrin fr\u00e5n smitta genom att stoppa vildsvin fr\u00e5n att komma in i landet.<\/p>\n

De nya naturnationalparkerna ska ocks\u00e5 ha staket kring sig, vilket f\u00e5r en del att ifr\u00e5gas\u00e4tta hur vilda de egentligen \u00e4r.<\/p>\n

\"HingstarnaHingstarna verkar leksl\u00e5ss som sm\u00e5 kattungar brukar g\u00f6ra, men n\u00e4r det \u00e4r tv\u00e5 kraftfulla h\u00e4star ser det betydligt mer dramatiskt ut. Foto: Anders Hansson<\/p>\n

De tv\u00e5 hingstarna i Saksfjed forts\u00e4tter att gnabbas, det ser ut som att de sl\u00e5ss p\u00e5 lek. Runt omkring dem st\u00e5r resten av h\u00e4starna i flocken och betar lugnt.<\/p>\n

Oss tar de ingen notis om.<\/p>\n

De f\u00e5r inte sin mat av m\u00e4nniskor, och d\u00e5 tycks vi bli helt ointressanta.<\/p>\n

\u2013 Om du n\u00e4rmar dig ridh\u00e4star s\u00e5 kommer de ju ofta fram till staketet, undrar vad som h\u00e4nder, har du n\u00e5gra mor\u00f6tter? V\u00e5ra h\u00e4star bryr sig inte, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

Antalet betande djur<\/strong> \u00e4r anpassat till hur stort omr\u00e5det \u00e4r, s\u00e5 att det ska finnas tillr\u00e4ckligt med f\u00f6da. Rewilding handlar om att sl\u00e4ppa naturen fri, men det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n att m\u00e4nniskor fortfarande styr f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.<\/p>\n

\u2013 En del av de som protesterar mot det h\u00e4r s\u00e4ger att vild natur inte \u00e4r inh\u00e4gnad. Och det st\u00e4mmer, det \u00e4r en paradox. Men i Danmark, som \u00e4r s\u00e5 pr\u00e4glat av m\u00e4nniskor, kan vi inte ha de h\u00e4r stora djuren g\u00e5ende ute p\u00e5 markerna och motorv\u00e4garna, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

\"N\u00e4rBild 1 av 3N\u00e4r arter f\u00f6rsvinner och hotas \u00e4r rewilding n\u00e5gonting som inger hopp, och blickar mot framtiden, s\u00e4ger biologen och Hempelfondens rewildingchef Thor Hjarsen. Foto: Anders Hansson\"EnBild 2 av 3En grej som folk verkar h\u00e4nga upp sig p\u00e5 \u00e4r h\u00e4starnas hovar, s\u00e4ger naturf\u00f6rvaltaren Frederik Josefsen. I stallet kratsas och skos hovar, men h\u00e4r d\u00e4r h\u00e4starna g\u00e5r omkring hela tiden ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e5 i en box, slits de naturligt. Det fungerar utan problem, s\u00e4ger Fredrik Josefsen. \u201dDet \u00e4r nog s\u00e5 att folk b\u00e4ttre beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 skillnaden. Att de h\u00e4r h\u00e4starna inte ska tj\u00e4na oss p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt som helst, de ska bara g\u00f6ra sin grej.\u201d Foto: Anders Hansson\"Omr\u00e5detBild 3 av 3Omr\u00e5det p\u00e5 Saksfjed \u00e4r omgivet av \u00e5krar och hav, som hindrar vilda fr\u00f6er att sprida sig hit. Thor Hjarsen och kollegorna f\u00f6r en diskussion om hur de ska ta in arter utifr\u00e5n. I st\u00e4llet f\u00f6r att flytta enskilda arter kan en variant vara att ta hit en bit jord, och d\u00e4rmed f\u00e5 med sig hela systemet av fr\u00f6er, svampsporer och annat. Foto: Anders Hansson<\/p>\n

Hans kollega Frederik Josefsen k\u00f6r oss runt. Han \u00e4r naturf\u00f6rvaltare h\u00e4r och f\u00f6ljer h\u00e4starna varje dag. Han ser hur duktiga de \u00e4r p\u00e5 att klara sig sj\u00e4lva. De \u00e4r k\u00e4rnfriska. Han har ocks\u00e5 blivit helt fascinerad av deras komplexa sociala liv.<\/p>\n

P\u00e5 egen hand<\/strong> har de delat upp sig i flockar. Frederik Josefsen ber\u00e4ttar om hur familjer formas kring en hingst och ett par ston, n\u00e4r deras f\u00f6l blir tillr\u00e4ckligt stora och beh\u00f6ver hitta egna partners st\u00f6ter f\u00f6r\u00e4ldrarna bort dem.<\/p>\n

\u2013 Om man l\u00e4gger tid p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 vad de g\u00f6r, hur de interagerar med varandra, s\u00e5 \u00e4r det galet mycket de l\u00e4r oss om h\u00e4stars beteende. Vi ska bara vara \u00f6ppna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det.<\/p>\n

\u201dD\u00f6ende kronhjortskalv med stora \u00f6gon och stora \u00f6ron. Mitt p\u00e5 H\u00e6rvejen. What to do?\u201d<\/p>\n

S\u00e5 skrev biologen och tv-profilen Morten DD Hansen p\u00e5 Facebook en augustikv\u00e4ll 2018, och det han gjorde som svar p\u00e5 sin egen fr\u00e5ga var att ta fram mobilen och starta en lives\u00e4ndning.<\/p>\n

Spyflugor surrade<\/strong> runt den sjuka hjortens mun och \u00f6gon. Morten DD Hansen visade hur han gick f\u00f6rbi utan att ingripa, talade med l\u00e5g r\u00f6st om hur naturen har sin g\u00e5ng.<\/p>\n

Efter\u00e5t sade han till Jyllands-Posten<\/a> att det var det b\u00e4sta stycke naturupplysning han producerat i sitt liv. I hundratals kommentarer till inl\u00e4gget f\u00f6rdes en delvis mycket uppr\u00f6rd diskussion om varf\u00f6r han inte avlivade djuret och f\u00f6rkortade lidandet.<\/p>\n

Han fick mejl med d\u00f6dshot, det st\u00e4lldes fr\u00e5gor om h\u00e4ndelsen i folketinget.<\/p>\n

Morten DD Hansen var l\u00e4nge en av profilerna p\u00e5 Molslaboratoriet, som har inspirerat Danmarks satsning p\u00e5 vild natur.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Det \u00e4r en bit mark p\u00e5 Jylland, som l\u00e4nge \u00e4gts av Naturhistoriska museet i \u00c5rhus. D\u00e4r har ett rewildingprojekt p\u00e5g\u00e5tt i nio \u00e5r, kring det har v\u00e4rldsledande forskning producerats. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4r som de st\u00f6rsta konflikterna kring rewilding har utspelat sig.<\/p>\n

I Facebookgrupper som \u201dStoppa vansk\u00f6tsel av djur bakom h\u00e4gn\u201d l\u00e4gger personer var och varannan dag upp bilder som de tagit p\u00e5 frig\u00e5ende h\u00e4star och kor fr\u00e5n olika st\u00e4llen i landet. Forskare och djurh\u00e5llare hotas och trakasseras.<\/p>\n

Under ett \u00e5r \u00e4gnade polisen 600 timmar \u00e5t polisanm\u00e4lningar kring Molslaboratoriet \u2013 fr\u00e5n aktivister om vansk\u00f6tsel och fr\u00e5n laboratoriet om att aktivister olovligen utfodrat djuren.<\/p>\n

Bland aktivisterna<\/strong> som anklagar rewilding f\u00f6r att vara djurpl\u00e5geri finns till exempel personer med bakgrund i antivaccinprotester. H\u00f6gerpopulistiska Dansk Folkeparti \u00e4r emot rewilding och naturnationalparker. Det finns ocks\u00e5 kritiska veterin\u00e4rer.<\/p>\n

Djuren p\u00e5 Molslaboratoriet lider inte och d\u00f6r som kronhjortskalven i lives\u00e4ndningen.<\/p>\n

Fakta.Danmarks historiska naturavtal<\/p>\n

Avtalet \u201dgr\u00f6n trepart\u201d mellan regeringen, naturskyddsf\u00f6reningen och branschorganisationer ska omvandla Danmarks landarealer och livsmedelsproduktion.<\/p>\n

\u2022 Danmark blir f\u00f6rst i v\u00e4rlden att l\u00e4gga en klimatskatt p\u00e5 djurproduktion.<\/p>\n

\u2022 15 procent av lantbruksjorden ska p\u00e5 olika s\u00e4tt g\u00f6ras till natur.<\/p>\n

\u2022 250\u00a0000 hektar skog ska resas f\u00f6re 2045.<\/p>\n

\u2022 21 nya naturnationalparker ska skapas.<\/p>\n

Enligt danska djurskyddslagen ska djur inom h\u00e4gn tillses varje dag. Sjuka eller svaga djur plockas ut fr\u00e5n omr\u00e5det.<\/p>\n

Men nu har Danmark haft sin kallaste vinter p\u00e5 13 \u00e5r. P\u00e5 en av Facebooksidorna publiceras bilder d\u00e4r man ser h\u00e4starnas revben genom p\u00e4lsen, och vid en kontroll anser livsmedelsinspektionen att de \u00e4r f\u00f6r tunna.<\/p>\n

Det har nu blivit en sak f\u00f6r Thor Hjarsen hantera, eftersom Hempelfonden har k\u00f6pt Molslaboratoriet. Det ska bli en del av satsningen \u201dVildmarken\u201d med fyra omr\u00e5den i olika delar av landet.<\/p>\n

Fakta.Internationella krav att restaurera natur<\/p>\n

15 procent<\/strong> av Danmarks landareal omfattas av skydd enligt landets rapportering till EU. Bara 1,6 procent \u00e4r verkligt skyddad, enligt expertinstansen Biodiversitetsr\u00e5dets bed\u00f6mning.<\/p>\n

Minst 30 procent<\/strong> av v\u00e4rldens yta ska vara skyddad natur f\u00f6re 2030, enligt m\u00e5let i FN:s ramverk f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald. Det har ocks\u00e5 EU beslutat.<\/p>\n

EU:s naturrestaureringslag<\/strong> inneb\u00e4r att minst 20 procent av EU:s land- och havsareal ska restaureras till 2030. Sverige ville stoppa lagen.<\/p>\n

Vi hoppar av flakbilen och g\u00e5r genom ett parti med sm\u00e5 bj\u00f6rkar som v\u00e4xt upp p\u00e5 egen hand. H\u00e4r f\u00e5r man se sig f\u00f6r vid varje fotsteg, f\u00f6r skogen \u00e4r belamrad av h\u00f6gar med skit fr\u00e5n omr\u00e5dets h\u00e4star och kor.<\/p>\n

Thor Hjarsen visar hur de har betat av topparna p\u00e5 tr\u00e4d och grenar, skavt av bark, trampat upp marken.<\/p>\n

\u2013 En del tycker att det ser v\u00e4ldigt st\u00f6kigt ut h\u00e4r. Det ligger lort \u00f6verallt. Men s\u00e5 har det ju varit, innan vi kom och st\u00e4dade upp landskapet f\u00f6r v\u00e5r anv\u00e4ndning, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Han forts\u00e4tter prata<\/strong> om hur det gick omkring elefanter i Europa f\u00f6r 50\u00a0000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rest\u00e4ll er hur mycket skit det fanns i ekosystemet innan m\u00e4nniskor kom.<\/p>\n

P\u00e5 omr\u00e5det i Saksfjed g\u00e5r 66 exmoorponnyer fr\u00e5n England och 120 skotska gallowaykor fritt \u00e5ret om utan att f\u00e5 extra foder. Sedan i h\u00f6stas finns h\u00e4r ocks\u00e5 31 s\u00e5 kallade tauros.<\/p>\n

Thor Hjarsen skiner upp n\u00e4r vi f\u00e5r syn p\u00e5 dem. Det \u00e4r \u201dv\u00e4rldens fedeste djur\u201d, s\u00e4ger han.<\/p>\n

De \u00e4r stora<\/strong> som oxar, men ocks\u00e5 slankare. Tauros \u00e4r framavlade, inte f\u00f6r att ge k\u00f6tt utan f\u00f6r att likna den vilda uroxen, som sedan l\u00e4nge \u00e4r utrotad. Den sista sk\u00f6ts i Polen 1627. Nu st\u00e5r dess m\u00e4nniskoskapade efterf\u00f6ljare och betar runt omkring oss. \u00d6ver oxarnas ryggar skimrar en silvrig strimma i p\u00e4lsen. Det \u00e4r n\u00e5got man ocks\u00e5 kan se p\u00e5 gamla grottm\u00e5lningar, ber\u00e4ttar Thor Hjarsen.<\/p>\n

Fast just det \u00e4r egentligen inte viktigt.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vi g\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r det inte f\u00f6r att vi vill \u00e5terskapa n\u00e5gonting. F\u00f6r vi vet inte hur det var. Vi skapar nya ekosystem.<\/p>\n

Skog ska f\u00e5<\/strong> v\u00e4xa upp sj\u00e4lv, eller \u00e4tas ner av taurosar och h\u00e4star om det blir s\u00e5. Po\u00e4ngen \u00e4r att naturen sj\u00e4lv ska best\u00e4mma.<\/p>\n

\u2013 Vi sl\u00e4pper kontrollen, och ser vad som h\u00e4nder.<\/p>\n

N\u00e4r Hempelfonden tog \u00f6ver driften av Molslaboratoriet i mitten av april, meddelade de direkt att djuren ska fodras akut.<\/p>\n

Thor Hjarsen \u00e4r bekymrad \u00f6ver h\u00e4lsotillst\u00e5ndet hos djuren som de f\u00e5tt \u00f6verta, och s\u00e4ger att den tidigare \u00e4garen inte har agerat i tid efter en extraordin\u00e4rt sv\u00e5r vinter.<\/p>\n

Per \u00d8xenholt<\/strong>, som kallar sig sj\u00e4lv \u201den del av h\u00e4stmaffian\u201d och kontinuerligt lagt ut bilder p\u00e5 djuren p\u00e5 Facebook, ser det som en stor seger.<\/p>\n

\u2013 Nu kan jag s\u00e4ga att jag har haft r\u00e4tt i fem \u00e5r. Jag har hela tiden sagt att djuren sv\u00e4lter, s\u00e4ger han till TV2<\/a>.<\/p>\n

\"TaurosoxarnaTaurosoxarna har skiftande f\u00e4rger, fr\u00e5n brunt till gr\u00e5tt. De har avlats fram fr\u00e5n tama raser som har dna-sp\u00e5r fr\u00e5n sina vilda f\u00f6rf\u00e4der. Men de omg\u00e4rdas av modern byr\u00e5krati. Det tog ett och ett halvt \u00e5r av pappersarbete, noggranna blodprover och kontroller f\u00f6r att f\u00e5 h\u00e4mta hit dem fr\u00e5n Holland. Foto: Anders Hansson<\/p>\n

Trots den tuffa vintern tycker Saksfjed vildmarks veterin\u00e4r att h\u00e4starna p\u00e5 omr\u00e5det snarare \u00e4r i tjockaste laget, \u00e4n f\u00f6r tunna. Men de lider inte av n\u00e5gra v\u00e4lf\u00e4rdssjukdomar, som ridh\u00e4star kan g\u00f6ra. Veterin\u00e4ren har knappt beh\u00f6vt ingripa p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n

Hempelfonden hoppas<\/strong> att konfliktniv\u00e5n kring naturreformerna i Danmark ska s\u00e4nkas n\u00e4r de nu tar \u00f6ver Molslaboratoriet, satsar \u00e4nnu mer p\u00e5 forskning och rewilding, och f\u00f6rvaltar djuren p\u00e5 samma s\u00e4tt som i Saksfjed.<\/p>\n

\u2013 Om det stoppar m\u00e4nniskorna som protesterar, det vet jag inte. De f\u00e5r komma \u00f6verens med sig sj\u00e4lva om n\u00e4r de \u00e4r n\u00f6jda, s\u00e4ger Thor Hjarsen.<\/p>\n

Fakta.Rewilding och biologisk m\u00e5ngfald i Sverige<\/p>\n

\u201dRewilding Sweden\u201d<\/strong> restaurerar bland annat vattendrag, men har inte planer p\u00e5 att introducera nya betesdjur i naturen.<\/p>\n

Forskaren<\/strong> Carl-Gustaf Thulin p\u00e5 SLU har gjort en studie med gotlandsruss och har f\u00f6reslagit att h\u00e4star sl\u00e4pps ut i svenska skogar. Han fick mothugg av f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r ridsporten.<\/p>\n

Sverige har<\/strong> betydligt mer natur \u00e4n Danmark, men l\u00e4get f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r allvarligt, enligt den officiella rapporteringen till EU.<\/p>\n

Odlingslandskap som v\u00e4xer igen<\/strong> och avverkning av skog \u00e4r det som \u00e4r mest negativt f\u00f6r hotade arter, enligt SLU.<\/p>\n

Sverige \u00e4r<\/strong> det enda landet i v\u00e4rlden d\u00e4r n\u00f6tboskap har lagstadgad r\u00e4tt att beta utomhus ett visst antal dagar.<\/p>\n

Svenska \u00e4ngar<\/strong> och naturbetesmarker \u00e4r bland de artrikaste milj\u00f6erna i v\u00e4rlden. Deras yta har minskat med \u00f6ver 90 procent de senaste hundra \u00e5ren.<\/p>\n

F\u00f6rr betade h\u00e4star<\/strong> och kor dessutom i skogen. Det har f\u00f6rsvunnit helt.<\/p>\n

K\u00e4llor: Naturv\u00e5rdsverket, SLU. Sara Cousins, docent p\u00e5 Stockholms Universitet. Carl-Gustaf Thulin, docent SLU.<\/p>\n

\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf\u25cf<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vi st\u00e5r p\u00e5 en gammal \u00e5ker i Danmark och spanar mot tv\u00e5 hingstar. De stegrar sig mot varandra,…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":234373,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-234372","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116503165538781369","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/234372","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=234372"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/234372\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/234373"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=234372"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=234372"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=234372"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}