{"id":235282,"date":"2026-05-03T07:31:10","date_gmt":"2026-05-03T07:31:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/235282\/"},"modified":"2026-05-03T07:31:10","modified_gmt":"2026-05-03T07:31:10","slug":"en-rost-som-spred-varme-langt-utanfor-operan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/235282\/","title":{"rendered":"En r\u00f6st som spred v\u00e4rme l\u00e5ngt utanf\u00f6r operan"},"content":{"rendered":"<p class=\"has-drop-cap\">Sverige \u00e4r ett litet land men har likv\u00e4l givit v\u00e4rlden n\u00e5gra av dess st\u00f6rsta s\u00e5ngartister med namn som Jenny Lind, Kristina Nilsson,\u202fBirgit Nilsson och\u202fJussi Bj\u00f6rling.\u202fTill denna illustra skara, som en av landets fr\u00e4msta musikkritiker r\u00e4knar till den sista \u201dguld\u00e5ldersgenerationen\u201d av svenska s\u00e5ngare fr\u00e5n 1950- och 60-talen, h\u00f6r Busk Margit Jonsson. \u00a0<\/p>\n<p>Jonsson var en dalkulla fr\u00e5n Malung, vars f\u00f6rsta namn Busk, enligt det\u202fs\u00e4rpr\u00e4glade namnskick som finns i Dalarna, var h\u00e4mtat fr\u00e5n namnet p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e4r hon f\u00f6ddes. Hon var dotter till en garvare p\u00e5 orten som sen gammalt \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin skinnindustri. Det var tack vare sin fyra \u00e5r \u00e4ldre syster Busk Rut som hon b\u00f6rjade sjunga.<\/p>\n<p>\u201dVi sj\u00f6ng och sj\u00f6ng och sj\u00f6ng. Hela tiden. S\u00e5 fort syrran hade h\u00f6rt en schlager p\u00e5 radio sj\u00f6ng hon den. Vi kunde varenda en\u201d, ber\u00e4ttade systern senare. Redan vid elva \u00e5rs \u00e5lder, 1941, och sagolikt s\u00f6t upptr\u00e4dde Busk Margit i det vid tiden om\u00e5ttligt popul\u00e4ra radioprogrammet Barnens brevl\u00e5da som leddes av SR-profilen Sven Jerring, allm\u00e4nt kallad farbror Sven.<\/p>\n<p>Efter skolg\u00e5ngen utbildade hon sig till sopran vid Musikh\u00f6gskolan i Stockholm och fortsatte sedan studierna i musikstaden Wien. Hon debuterade vid Kungliga Operan 1954 som Bertha i N\u00fcrnbergerdockan av Adolphe Adam. D\u00e4refter blev hon Operan trogen i \u00f6ver 30 \u00e5r och kom att sjunga i mer \u00e4n 1 500 f\u00f6rest\u00e4llningar d\u00e4r. Hennes repertoar var bred och bland de mest uppm\u00e4rksammade rollerna fanns Susanna i Figaros br\u00f6llop, Blondchen i Enleveringen ur seraljen, Sorgbarn i Singoalla, Nanetta i Falstaff samt \u00e4ven Daisy Doody i det moderna m\u00e4sterstycket Aniara, baserat p\u00e5 Harry Martinssons diktverk med musik av Karl-Birger Blomdahl och libretto av Erik Lindegren.\u202f<\/p>\n<p>Busk Margit Jonsson var f\u00f6rvisso knuten till operav\u00e4rlden hela karri\u00e4ren, men hennes register var st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5, och p\u00e5 det s\u00e4ttet skilde hon sig fr\u00e5n samtida storheter som Jussi Bj\u00f6rling och Birgit Nilsson. Dessa v\u00e5gade sig s\u00e4llan eller aldrig in p\u00e5 n\u00e5gon annan genre. Busk Margit hade, vid sidan av operascenen, en betydligt mer folklig framtoning och kanske blir hon \u00e4nnu mer ih\u00e5gkommen f\u00f6r den.<\/p>\n<p>Hon h\u00f6rdes mycket i radio och sj\u00f6ng in k\u00e4nda s\u00e5nger. Det kunde handla om folkvisor av det vemodiga slaget som F\u00e5r jag l\u00e4mna n\u00e5gra blommor och Kristallen den fina, julvisor som Staffan Stalledr\u00e4ng och Lusse-Lelle eller psalmer och kyrkomusik.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n 1951 och flera \u00e5r fram\u00e5t hade hon huvudrollen i Himlaspelet i Leksand, ett bygdespel d\u00e4r hennes ursprung i \u00c4lvdalen kom v\u00e4l till pass.\u202fLikadant var det med Skinnarspelet i uppv\u00e4xtorten Malung, d\u00e4r Busk Margit blev den sturska Brus Britta. Och p\u00e5 vita duken fick hon totalt en handfull filmroller d\u00e4r den mest uppm\u00e4rksammade var som Anna i det musikaliska folklustspelet V\u00e4rml\u00e4nningarna 1957, n\u00e4r G\u00f6ran Gentele gjorde det till en dramafilm.\u202f<\/p>\n<p>Busk Margit var alltid popul\u00e4r i sin omgivning: \u00f6ppen, social och hon hade n\u00e4ra till skratt. \u201dHon\u202fvinnlade sig om att sprida v\u00e4lm\u00e5ende\u201d, som en kollega uttryckte det.\u202fMen p\u00e5 insidan fanns ocks\u00e5 st\u00e4ndigt en oro f\u00f6r att inte leverera. \u201dHela tiden st\u00e4llde jag mig fr\u00e5gan om publiken var n\u00f6jd med mig. N\u00e4r jag inte fick bra respons anklagade jag mig sj\u00e4lv.\u202fEfter\u00e5t har jag f\u00f6rst\u00e5tt, att jag var f\u00f6r elak mot mig sj\u00e4lv och sj\u00e4lvkritisk\u201d, ber\u00e4ttade hon i en intervju sent i livet. \u202f<\/p>\n<p>Hon ingick \u00e4ktenskap 1956 med\u202fen annan stor svensk operas\u00e5ngare, Ingvar Wixell, sin tids ledande\u202fbaryton. Paret skilde sig 1963 och ett \u00e5r senare gifte hon om sig med\u202fHelge Skoog, en av landets mest popul\u00e4ra sk\u00e5despelare och komiker.\u202f<\/p>\n<p>Trots den folkliga framtoningen och utflykterna till olika musikstilar betonade hon in i det sista operan som stor konst. I den d\u00e4r intervjun i h\u00f6g \u00e5lder sa hon ocks\u00e5: \u201dDet \u00e4r en h\u00f6jdpunkt att bli ber\u00f6rd av en bra operaf\u00f6rest\u00e4llning. D\u00e5 m\u00e5r jag fysiskt bra i flera dagar.\u201d  <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Sverige \u00e4r ett litet land men har likv\u00e4l givit v\u00e4rlden n\u00e5gra av dess st\u00f6rsta s\u00e5ngartister med namn som&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":235283,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[104,13081,13440,34,31,33,32,30,105],"class_list":["post-235282","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-entertainment","tag-minnesord","tag-opera","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116509480448000180","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/235282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=235282"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/235282\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/235283"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=235282"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=235282"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=235282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}