F\u00f6rra veckan skrev Victor Malm en artikel om litteraturkritikens plats i P1.<\/p>\n
Nu forts\u00e4tter Expressens kulturchef artikelserien om litteraturen i offentligheten.<\/p>\n
<\/p>\n
Victor Malm forts\u00e4tter sin artikelserie om kritiken i den digitala offentligheten.<\/p>\n
Foto: LISA MATTISSON<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmVictor Malm<\/p>\n
KULTURKR\u00d6NIKA. <\/strong>Jag kan f\u00f6rest\u00e4lla mig en framtid, s\u00e4g om fem-sex \u00e5r, n\u00e4r ingen l\u00e4ngre pratar om litteratur i den breda offentligheten. Litteraturkritiken har f\u00f6rsvunnit och l\u00e4svanorna har blivit s\u00e5 svaga att b\u00f6cker \u00e4r en angel\u00e4genhet f\u00f6r en liten analog elit.\u00a0<\/p>\n Jag kan ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4lla mig motsatsen.\u00a0<\/p>\n En framtid n\u00e4r b\u00f6ckerna \u2013 en seri\u00f6s litter\u00e4r kultur \u2013 \u00e5terigen \u00e4r en given del av det gemensamma, f\u00f6r det \u00e4r ju s\u00e5 det har varit, l\u00e4nge.<\/p>\n Men det \u00e4r ett val och vi g\u00f6r det nog nu. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00f6ra institutionellt kapital, dyrt och sv\u00e5rt att bygga.\u00a0<\/p>\n H\u00f6gerbusfr\u00f6na p\u00e5 Kvartal belyste detta indirekt n\u00e4r de f\u00f6rra veckan granskade det SOM-uppm\u00e4tta f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service, och lyckades avsl\u00f6ja en f\u00f6r journalistiken allt viktigare sak: Att m\u00e4ta \u00e4r sv\u00e5rt.<\/p>\n Man m\u00e4ter s\u00e4llan det man tror att man m\u00e4ter.<\/p>\n Och b\u00f6rjar man styra en organisation efter det som \u00e4r enkelt att m\u00e4ta f\u00e5r det garanterat paradoxala effekter. SVT kan l\u00e4gga sin \u00e5rsbudget p\u00e5 att m\u00e4ta f\u00f6rtroendet hos allm\u00e4nheten och tittarsiffrorna p\u00e5 SVT Play utan att lyckas f\u00e5 korn p\u00e5 vad som skapar f\u00f6rtroendet och tittarsiffrorna. Det kan rentav visa sig att sambandet mellan f\u00f6rtroende och tittarsiffror \u00e4r om\u00f6jligt att m\u00e4ta.<\/p>\n F\u00f6rra veckan r\u00e4knade jag i denna kolumn m\u00e4ngden litteraturrecensioner i Sveriges Radio hittills i \u00e5r.<\/p><\/blockquote>\n Den insikten kallas ibland Goodharts lag efter ekonomen Charles Goodhart<\/strong>, som menade att ett m\u00e5tt slutar vara ett bra m\u00e5tt n\u00e4r det blir ett m\u00e5l.\u00a0<\/p>\n Ett tankeexperiment: T\u00e4nk om h\u00f6gerv\u00e4ljare \u2013 vars krympande f\u00f6rtroende ligger bakom m\u00e5nga av SVT:s nojor \u2013 i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n v\u00e4nsterv\u00e4ljare vill ha ett public service som \u00e4gnar sig \u00e5t ambiti\u00f6s, humanistisk bevakning av konstarterna? T\u00e4nk om de dessutom vill att public service \u00e4gnar sig \u00e5t denna bevakning, trots att sj\u00e4lva bara tar del av inslagen n\u00e5gon g\u00e5ng ibland. Jag s\u00e4ger inte att det \u00e4r s\u00e5, men m\u00f6jligheten finns att de vill leva i ett samh\u00e4lle som energiskt \u00e4gnar sig \u00e5t sk\u00f6nhet, bildning och mening, d\u00e4rav populariteten hos en figur som Lars Tr\u00e4g\u00e5rdh<\/strong>.<\/p>\n Lars Tr\u00e5g\u00e4rdhs popularitet \u2013 ett tecken p\u00e5 att konservativa vill ha mer bildning?<\/p>\n Foto: LISA MATTISSON<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm Jessika Gedin \u00e4r programledare f\u00f6r \u201dBabel\u201d.<\/p>\n Foto: OLLE SPORRONG<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n En vanlig konservativ uppfattning \u00e4r ju att allm\u00e4nnyttiga institutioner \u2013 och dit r\u00e4knar jag litteraturen, konsten, musiken \u2013 p\u00e5verkar hela samh\u00e4llsv\u00e4ven, inte bara m\u00e4nniskorna som faktiskt konsumerar dem. Den som aldrig l\u00e4ser en roman kan \u00e4nd\u00e5 vilja leva i ett land som l\u00e4ser romaner.<\/p>\n Skulle det vara s\u00e5 f\u00e5r mediernas m\u00e4tmetoder genast problem. De \u00e4r simpla. Avr\u00e5der oss fr\u00e5n att betrakta verkligheten som komplex och uppmuntrar till att f\u00f6lja klickstaplarna som g\u00e4ss p\u00e5 led.\u00a0<\/p>\n En hypotes: f\u00f6rtroendeskadligt!<\/p>\n F\u00f6rra veckan r\u00e4knade jag i denna kolumn m\u00e4ngden litteraturrecensioner i Sveriges Radio hittills i \u00e5r. Summa: meningsl\u00f6st f\u00e5. Denna vecka har jag l\u00e5tit bli att g\u00f6ra samma sak med SVT<\/a>, det k\u00e4ndes on\u00f6digt.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n En m\u00e4tning som visar att de recenserar fler b\u00f6cker \u00e4n radion vore lika sensationell som en nyhet om kommersiellt betydelsefulla oljefyndigheter i \u00d6stra G\u00f6inges skogar.<\/p>\n Allts\u00e5 den journalistiska teknik som utvecklades f\u00f6r att offentligt h\u00e4rb\u00e4rgera litteraturen som kunskapsform.<\/p><\/blockquote>\n Tre skickliga kritiker \u00e5terkommer s\u00e5 sporadiskt att jag utg\u00e5r fr\u00e5n att de f\u00e5r uppdrag f\u00f6r att s\u00e4ndningstillst\u00e5ndet \u00e5l\u00e4gger cheferna att publicera en minimim\u00e4ngd litteraturkritik. N\u00e5gon g\u00e5ng d\u00e5 och d\u00e5 recenserar Per Andersson<\/strong> nyutkommen sakprosa, Ulrika Milles<\/strong> och Ingrid Elam<\/strong> pratar ibland om sk\u00f6nlitteratur. Kulturnyheternas j\u00e4mf\u00f6relsevis enorma redaktion fyller vanligen etern och fl\u00f6det med sm\u00e5intressanta notiser fr\u00e5n kulturv\u00e4rlden. \u201dBabel\u201d finns f\u00f6rst\u00e5s, Jessika Gedin <\/strong>\u00e4r en utm\u00e4rkt kulturjournalist, men det \u00e4r \u2013 precis som \u201dLundstr\u00f6ms bokradio\u201d \u2013 n\u00e5got annat \u00e4n litteraturkritik.<\/p>\n Allts\u00e5 den journalistiska teknik som utvecklades f\u00f6r att offentligt diskutera litteraturen som kunskapsform.<\/p>\n I praktiken verkar SVT inte tro p\u00e5 den.<\/p>\n En v\u00e4lvillig f\u00f6rklaring \u00e4r att journalistiken har blivit homogen. De flesta har likadan bakgrund: journalisth\u00f6gskola eller folkh\u00f6gskola, sedan jobb. G\u00f6r man chefskarri\u00e4r b\u00f6rjar man som nyhetschef och kl\u00e4ttrar vidare. Akademikerna \u00e4r f\u00e5, politrukerna ocks\u00e5; kvaliteten p\u00e5 den professionella journalistiken \u00e4r historiskt h\u00f6g, men kanske kommer den med en kostnad. Den humanistiska bildningskulturen var under stora delar av 1900-talet en betydande del av medierna, och gjorde public service till en folkbildande institution mitt i samh\u00e4llet. Nu har den tr\u00e4ngts undan, allt mer gl\u00f6mts bort.\u00a0<\/p>\n Inte f\u00f6r att n\u00e5gon \u00e4r motst\u00e5ndare till bildning och humaniora, utan f\u00f6r att den redaktionella bildningsbakgrunden \u00e4r smalare. F\u00e4rre p\u00e5 redaktionerna kommer fr\u00e5n universitets\u00e4mnen som filosofi eller litteratur- och konsthistoria, vilka en g\u00e5ng l\u00e5g till grund f\u00f6r en lika avancerad journalistik om konstarterna som den om politik och ekonomi. I dag vet journalister precis hur ett riksdagsval ska bevakas, men inte lika ofta att konstn\u00e4rlig reflektion formar ett land i lika h\u00f6g grad som politik, fast annorlunda \u2013 att litteraturen p\u00e5verkar kvaliteten p\u00e5 v\u00e5r gemensamma fantasi och f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5ga snarare \u00e4n v\u00e5ra lagar.<\/p>\n Den naturliga reaktionen p\u00e5 G\u00e4rdet i Stockholm borde vara att ta ansvar och \u00f6ka bevakningen.<\/p><\/blockquote>\n Eftersom nyhetsjournalistiken \u00e4r av s\u00e5 h\u00f6g kvalitet ser jag detta som en god f\u00f6rklaring till att litteraturkritiken \u00e4r s\u00e5 l\u00e5gt prioriterad. P\u00e5 fr\u00e5gan om vad vi ska ha public service till kan man ju svara: \u201dPolitikbyr\u00e5n\u201d.<\/p>\n Ett smalt och djupt program f\u00f6r f\u00e5talet som anser att manliga folkvaldas of\u00f6rm\u00e5ga att ordentligt knyta en slips faktiskt ang\u00e5r demokratin. Inte gjort f\u00f6r att n\u00e5 de m\u00e5nga, utan f\u00f6r k\u00e4rnan, n\u00f6rdarna, de \u00f6verintresserade. Vilket \u00e4r utm\u00e4rkt. Men fr\u00e5gan m\u00e5ste st\u00e4llas: Varf\u00f6r inte ett f\u00f6r de stora konstarterna?<\/p>\n M\u00e5nga lokaltidningar har de senaste \u00e5ren skrotat sin litteraturbevakning. Sk\u00e4len g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5; de \u00e4r h\u00e5rt pressade och m\u00e5ste g\u00f6ra kommersiella prioriteringar. Den allm\u00e4nna trenden \u00e4r entydig.<\/p>\n Den naturliga reaktionen p\u00e5 G\u00e4rdet i Stockholm borde vara att ta ansvar och \u00f6ka bevakningen, i allm\u00e4nhetens intresse ers\u00e4tta det som g\u00e5r f\u00f6rlorat. Det skulle st\u00e4rka f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service; m\u00e4nniskor \u00f6ver hela den politiska skalan vet hur v\u00e4l den starka kulturen och bildningen har tj\u00e4nat Sverige. De vill inte leva i ett land d\u00e4r b\u00f6cker har blivit en subkultur.<\/p>\n I st\u00e4llet \u00e4r public service i allm\u00e4nhet \u2013 och SVT i synnerhet \u2013 s\u00e4mst i klassen p\u00e5 litteraturkritik.<\/p>\n Den lattjolajbanifierade politikbevakningen i \u201dTaxi Fouad\u201d och \u201dF\u00f6rdomsshowen\u201d (se min kollega Gunilla Brodrej<\/strong>, 30\/4<\/a>) ser s\u00e4kert fin ut p\u00e5 m\u00e4tstaplarna. Men \u00e4nnu har ingen uppfunnit ett s\u00e4tt att m\u00e4ta hur mycket institutionellt kapital som man tuttar eld p\u00e5 med s\u00e5na prioriteringar.<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n