{"id":240047,"date":"2026-05-07T23:03:29","date_gmt":"2026-05-07T23:03:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/240047\/"},"modified":"2026-05-07T23:03:29","modified_gmt":"2026-05-07T23:03:29","slug":"utvisningsdomda-i-brottmal-bra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/240047\/","title":{"rendered":"Utvisningsd\u00f6mda i brottm\u00e5l | Br\u00e5"},"content":{"rendered":"<p>Mindre \u00e4n h\u00e4lften av utvisningarna har verkst\u00e4llts<\/p>\n<p class=\"normal\">Av de totalt 5 826 utvisningsd\u00f6mda personer som avslutat f\u00e4ngelseplacering under 2013\u20132023 har 48 procent f\u00e5tt utvisningsbeslutet verkst\u00e4llt under uppf\u00f6ljningsperioden 2013\u20132024. Det \u00e4r vanligast att utvisningen verkst\u00e4llts inom de f\u00f6rsta 12 m\u00e5naderna. Skillnaderna mellan grupper utifr\u00e5n k\u00f6n, \u00e5lder och folkbokf\u00f6ringsstatus \u00e4r relativt sm\u00e5. Det framkommer dock variationer mellan olika delar av v\u00e4rlden utifr\u00e5n medborgarskapsland, men andelen verkst\u00e4llda utvisningar \u00e4r generellt relativt l\u00e5g.<\/p>\n<p class=\"normal\">Andelen verkst\u00e4llda utvisningar \u00e4r h\u00f6gst bland personer med medborgarskap i v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder (82 %), vilket kan relateras till EU:s regelverk och etablerade samarbetsstrukturer inom unionen som underl\u00e4ttar identifiering, handl\u00e4ggning och mottagande av medborgare. F\u00f6r personer med nordafrikanskt medborgarskap \u00e4r andelen verkst\u00e4llda utvisningar betydligt l\u00e4gre (32 %). Det kan delvis f\u00f6rklaras av praktiska verkst\u00e4llighetshinder, s\u00e5som sv\u00e5righeter att fastst\u00e4lla identitet och erh\u00e5lla resehandlingar samt avsaknad av \u00e5tertagandeavtal, vilket i vissa fall kan inneb\u00e4ra att frivilligt \u00e5terv\u00e4ndande i praktiken blir en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r verkst\u00e4llighet. \u00c4ven s\u00e4kerhetsf\u00f6rh\u00e5llanden i mottagarlandet p\u00e5verkar m\u00f6jligheten att genomf\u00f6ra utvisningar. Utvisningar kan dock verkst\u00e4llas till andra l\u00e4nder \u00e4n personens medborgarskapsland, exempelvis om personen har uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i ett annat land. Verkst\u00e4llighetshinder kopplade till medborgarskapslandet beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6rsv\u00e5ra sj\u00e4lva utvisningsprocessen. Det h\u00e4r \u00e4r viktigt att beakta vid tolkningen av resultaten.<\/p>\n<p>Andelen verkst\u00e4llda utvisningar har \u00f6kat \u00f6ver tid<\/p>\n<p class=\"normal\">N\u00e4r den \u00e5rliga utvecklingen studeras syns en tydlig \u00f6kning av andelen utvisningsbeslut som verkst\u00e4lls inom ett \u00e5r efter avslutad f\u00e4ngelseplacering under perioden 2013\u20132023. I b\u00f6rjan av perioden var verkst\u00e4llighetsniv\u00e5n p\u00e5tagligt l\u00e5g. Endast 18 procent av de som avslutade f\u00e4ngelseplacering 2013 utvisades inom ett \u00e5r. D\u00e4refter skedde en kraftig \u00f6kning och bland dem som avslutade f\u00e4ngelseplacering 2019 var niv\u00e5n som h\u00f6gst, 60 procent. Utvecklingen sammanfaller med att nya f\u00f6reskrifter om verkst\u00e4llighet av avvisnings- och utvisningsbeslut inf\u00f6rdes 2014, vilket kan ha bidragit till ett mer strukturerat arbetss\u00e4tt. Under samma period har \u00e4ven \u00e5tg\u00e4rder successivt inf\u00f6rts f\u00f6r att st\u00e4rka det internationella samarbetet, bland annat genom inf\u00f6randet av sambandsm\u00e4n vid utlandsmyndigheter fr\u00e5n och med 2016 samt genom EU-gemensamma \u00e5tertagandeavtal. Antalet anst\u00e4llda inom gr\u00e4nspolisen, som ansvarar f\u00f6r att verkst\u00e4lla utvisningarna, har dessutom \u00f6kat med cirka 50 procent mellan 2016 och 2024. \u00c4ven om n\u00e5gra s\u00e4kra orsakssamband inte kan fastst\u00e4llas, talar de tidsm\u00e4ssiga sambanden f\u00f6r att dessa faktorer sammantaget kan ha haft betydelse. Bland dem som avslutade f\u00e4ngelseplacering 2020\u20132021 syns dock en minskning, vilket sannolikt h\u00e4nger samman med praktiska verkst\u00e4llighetshinder som uppstod under covid-19-pandemin. Nedg\u00e5ngen innebar dock inte en \u00e5terg\u00e5ng till de l\u00e5ga niv\u00e5er som r\u00e5dde i b\u00f6rjan av perioden. En upp\u00e5tg\u00e5ende utveckling syns d\u00e4refter och bland dem som avslutade f\u00e4ngelseplacering 2023 utvisades 58 procent inom ett \u00e5r.<\/p>\n<p class=\"normal\">Antalet utvisningsd\u00f6mda personer som avslutat f\u00e4ngelseplacering har samtidigt minskat sedan mitten av 2010-talet, vilket kan ha inneburit f\u00e4rre verkst\u00e4llighets\u00e4renden f\u00f6r polisen. Det \u00e4r dock oklart i vilken utstr\u00e4ckning det har bidragit till den \u00f6kande verkst\u00e4llighetsgraden.<\/p>\n<p>N\u00e4stan en femtedel har lagf\u00f6rts f\u00f6r nya brott i Sverige<\/p>\n<p class=\"normal\">Bland samtliga utvisningsd\u00f6mda personer som avslutat f\u00e4ngelseplacering under perioden 2013\u20132023 har 18 procent lagf\u00f6rts f\u00f6r nya brott i Sverige under uppf\u00f6ljningsperioden. Tillsammans st\u00e5r de f\u00f6r 4 197 brott, vilket utg\u00f6r 0,2 procent av samtliga lagf\u00f6rda brott samma period. Dessa brott kan ha skett antingen d\u00e4rf\u00f6r att utvisningsbeslut inte verkst\u00e4llts eller efter att personen \u00e5terv\u00e4nt till Sverige, efter att \u00e5terresef\u00f6rbud har upph\u00f6rt eller \u00f6vertr\u00e4tts. Brottsh\u00e4ndelserna \u00e4r fr\u00e4mst koncentrerade till de f\u00f6rsta 12 m\u00e5naderna efter avslutad f\u00e4ngelseplacering.<\/p>\n<p class=\"normal\">I huvudsak visar resultaten v\u00e4lk\u00e4nda m\u00f6nster f\u00f6r brottsligheten i stort, d\u00e4r m\u00e4n och yngre personer oftare lagf\u00f6rs f\u00f6r brott p\u00e5 nytt j\u00e4mf\u00f6rt med kvinnor och \u00e4ldre. Andelen personer som lagf\u00f6rs f\u00f6r nya brott \u00e4r h\u00f6gre bland folkbokf\u00f6rda \u00e4n bland dem som inte \u00e4r folkbokf\u00f6rda. Det kan sannolikt delvis f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av att personer med starkare anknytning till Sverige i regel meddelas kortare \u00e5terresef\u00f6rbud i sina utvisningsbeslut. Samtidigt kan en selektionseffekt antas, eftersom en s\u00e5dan anknytning normalt f\u00f6ruts\u00e4tter att brottsligheten varit mer allvarlig f\u00f6r att utvisning ska komma i fr\u00e5ga. Personer som inte \u00e4r folkbokf\u00f6rda st\u00e5r dock f\u00f6r flest antal nya lagf\u00f6rda brott, vilket kan f\u00f6rklaras av att de utg\u00f6r en majoritet av studiepopulationen.<\/p>\n<p>Fr\u00e4mst st\u00f6lder samt narkotika- och smugglingsbrott<\/p>\n<p class=\"normal\">De som haft tillgreppsbrott (ej inkluderat r\u00e5n) som huvudbrott i den dom som f\u00f6ranlett f\u00e4ngelseplacering \u00e4r den st\u00f6rsta gruppen bland samtliga utvisningsd\u00f6mda som avslutat f\u00e4ngelseplacering 2013\u20132023. De utg\u00f6r ocks\u00e5 en av de grupperna d\u00e4r andelen personer som lagf\u00f6rs f\u00f6r nya brott \u00e4r st\u00f6rst (24 %). Tillgreppsbrott \u00e4r \u00e4ven det vanligaste brottet som utvisningsd\u00f6mda lagf\u00f6rs f\u00f6r efter f\u00e4ngelseplacering, och dessa brott utg\u00f6r 37 procent av samtliga nya lagf\u00f6ringar.<\/p>\n<p class=\"normal\">Det n\u00e4st vanligaste \u00e4r att ha narkotika- och smugglingsbrott som huvudbrott i dom som f\u00f6ranlett f\u00e4ngelseplacering. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6rh\u00e5llandevis vanlig brottskategori sett till nya lagf\u00f6ringar f\u00f6r brott som intr\u00e4ffat efter f\u00e4ngelseplaceringens avslut (13 %). Det \u00f6verensst\u00e4mmer i stor utstr\u00e4ckning med vilka brottstyper som generellt \u00e4r vanligast bland personer som lagf\u00f6rs f\u00f6r brott p\u00e5 nytt. Resultaten ger d\u00e4rmed inget st\u00f6d f\u00f6r att utvisningsd\u00f6mda skiljer sig fr\u00e5n andra brottsd\u00f6mda grupper med avseende p\u00e5 vilken typ av brott de lagf\u00f6rs f\u00f6r p\u00e5 nytt.<\/p>\n<p>Medborgarskap i \u00f6steuropeiska l\u00e4nder mer vanligt<\/p>\n<p class=\"normal\">\u00d6ver h\u00e4lften av de utvisningsd\u00f6mda som avslutat f\u00e4ngelseplacering 2013\u20132023 har medborgarskap i ett europeiskt land. Av dessa utg\u00f6r personer med \u00f6steuropeiskt medborgarskap 30 procent, och den gruppen st\u00e5r f\u00f6r en stor majoritet av de nya lagf\u00f6rda brotten. De st\u00e5r dock inte f\u00f6r fler brott \u00e4n vad som \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat givet gruppens storlek. En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till att personer i denna grupp i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning registreras f\u00f6r nya brott i Sverige \u00e4r den fria r\u00f6rligheten inom EU, som inneb\u00e4r att det saknas fysiska eller administrativa hinder f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till Sverige under \u00e5terresef\u00f6rbudet och beg\u00e5 brott p\u00e5 nytt.<\/p>\n<p class=\"normal\">I \u00f6vrigt visar resultaten tydliga variationer mellan olika delar av v\u00e4rlden i andelen personer som lagf\u00f6rs f\u00f6r brott p\u00e5 nytt efter f\u00e4ngelseplacering. F\u00f6rutom \u00d6steuropa \u00e5terfinns h\u00f6gre niv\u00e5er \u00e4ven i gruppen d\u00e4r medborgarskap inte kunnat definieras samt bland personer fr\u00e5n Nordeuropa, Nordafrika, \u00d6stafrika och V\u00e4stasien. Skillnaderna kan delvis h\u00e4nga samman med m\u00f6jligheterna att verkst\u00e4lla utvisning. N\u00e4r utvisning f\u00f6rdr\u00f6js eller f\u00f6rsv\u00e5ras stannar fler personer kvar i Sverige, vilket \u00f6kar sannolikheten f\u00f6r att nya brott registreras. Ett tydligt exempel \u00e4r gruppen d\u00e4r medborgarskap inte kunnat fastst\u00e4llas och d\u00e4r f\u00f6rdr\u00f6jningar kan uppst\u00e5 i arbetet med att fastst\u00e4lla identitet. Den gruppen uppvisar relativt h\u00f6ga niv\u00e5er p\u00e5 samtliga m\u00e5tt vad g\u00e4ller fortsatt brottslighet.<\/p>\n<p>Behov av vidare utredning f\u00f6r \u00f6kad kunskap<\/p>\n<p class=\"normal\">Regelverket om utvisning p\u00e5 grund av brott sk\u00e4rptes senast 2022, och i april 2026 f\u00f6reslog regeringen \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att m\u00f6jligg\u00f6ra fler utvisningsbeslut i brottm\u00e5l i (prop. 2025\/26:235). Resultaten i den h\u00e4r unders\u00f6kningen visar dock att en stor del av besluten inte verkst\u00e4lls i praktiken och indikerar att det inte bara \u00e4r formella verkst\u00e4llighetshinder som \u00e4r bakomliggande orsaker, utan att det \u00e4ven kan finnas strukturella och organisatoriska utmaningar och brister i verkst\u00e4llighetsprocessen. Detta understryker behovet av vidare utredning f\u00f6r f\u00f6rdjupad kunskap om hur organisatoriska, r\u00e4ttsliga och praktiska faktorer samverkar i verkst\u00e4llighetsprocessen. Lag\u00e4ndringarnas praktiska effekt kan bed\u00f6mas f\u00f6rst n\u00e4r beslut om utvisning faktiskt verkst\u00e4lls. Hur snabbt och i vilken grad utvisningsbeslut verkst\u00e4lls har vidare en p\u00e5verkan p\u00e5 omfattningen av fortsatt brottslighet i Sverige bland personer som d\u00f6mts till utvisning p\u00e5 grund av brott.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Mindre \u00e4n h\u00e4lften av utvisningarna har verkst\u00e4llts Av de totalt 5 826 utvisningsd\u00f6mda personer som avslutat f\u00e4ngelseplacering under&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":240048,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-240047","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116535794556858643","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/240047","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=240047"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/240047\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/240048"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=240047"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=240047"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=240047"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}