Rotsaker utspelar sig i huvudet p\u00e5 Harriet som \u00e4r en i den symbiotiska barndomstrojkan som \u00e4r n\u00e4ra nog besatta av f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetsplats, fabriken. De ritar kryptiska kopplingsscheman \u00f6ver alla vuxna och deras f\u00f6rehavanden. Efter nedl\u00e4ggningen bor Harriet kvar och blir i romanens nuplan tidig 00-tal en del av ett museiprojekt som ska dokumentera arbetet p\u00e5 Haldafabriken inf\u00f6r en utst\u00e4llning.<\/p>\n
Jag \u00e4r fascinerad b\u00e5de \u00f6ver Rotsakers omf\u00e5ng, 750 sidor, och dess anspr\u00e5k. Det h\u00e4r \u00e4r ingen nostalgisk solskenshistoria utan en taggig h\u00e5gkomst ocks\u00e5 \u00f6ver fabriksgolvets ondsinta skvallertackor och \u00f6vergrepp som f\u00e5r p\u00e5g\u00e5 alltf\u00f6r l\u00e4nge och mammans v\u00e4rkande nacke.<\/p>\n
Lena Ahlgren Johansson har skrivit p\u00e5 Rotsaker i etapper i n\u00e4ra 20 \u00e5r. Som l\u00e4sare ledsnar jag emellan\u00e5t, den blir alltf\u00f6r putslustig i tonen och hade nog varit betj\u00e4nt av n\u00e5gra h\u00e5rdh\u00e4nta strykningar. I partier \u00e4r den genomsk\u00e5dande brilliant, speciellt i den andra halvan, d\u00e4r gamla svek kommer upp till ytan, h\u00e4mnd utkr\u00e4vs och ungdomsk\u00e4rlek aldrig rostar. Banden mellan m\u00e4nniskorna skildrar hon med omsorg.<\/p>\n
Sverige \u00e4r fullt av st\u00e4ngda fabriker i gamla bruksorter som tiden och tekniken sprungit f\u00f6rbi men aldrig f\u00f6rr har v\u00e4l livet p\u00e5 en svunnen arbetsplats \u00e4gnats s\u00e5 m\u00e5nga sidor som i Rotsaker. Jag kan inte sluta fundera \u00f6ver de h\u00e4r barnen som \u00e5r ut och \u00e5r in oupph\u00f6rligen lekte skrivmaskinsfabrik. Sj\u00e4lv uppvuxen i skuggan av ett j\u00e4rnverk tycks det mig inte trov\u00e4rdigt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Rotsaker utspelar sig i huvudet p\u00e5 Harriet som \u00e4r en i den symbiotiska barndomstrojkan som \u00e4r n\u00e4ra nog…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":242937,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-242936","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116554358235627044","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/242936","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=242936"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/242936\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/242937"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=242936"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=242936"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=242936"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}