{"id":243049,"date":"2026-05-11T07:56:15","date_gmt":"2026-05-11T07:56:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/243049\/"},"modified":"2026-05-11T07:56:15","modified_gmt":"2026-05-11T07:56:15","slug":"politikerna-lovar-att-blanda-bort-segregationen-forskningen-inte-lika-saker-fastighetstidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/243049\/","title":{"rendered":"Politikerna lovar att blanda bort segregationen\u00a0\u2013 forskningen inte lika s\u00e4ker \u2013 Fastighetstidningen"},"content":{"rendered":"

\u00c5ret \u00e4r 1997<\/strong>. Regeringen konstaterar att de minst attraktiva bostadsomr\u00e5dena sedan 1980-talet allt mer befolkats av invandrare och personer mer eller mindre utslagna fr\u00e5n arbetsmarknaden. Den statliga Storstadskommitt\u00e9n ger en ung departementssekreterare i uppgift att g\u00f6ra en grundlig analys av l\u00e4get. Han heter Ilija Batljan, d\u00e5 30 \u00e5r gammal. Fyra \u00e5r innan kom han som flykting fr\u00e5n Bosnien.\u00a0<\/p>\n

Situationen \u00e4r att beteckna som allvarlig, konstaterar Ilija Batljan i utredningen Delade st\u00e4der. Han beskriver en ekonomisk, social, etnisk och demografisk segregation som har f\u00f6rst\u00e4rkts. De fattigaste bostadsomr\u00e5dena i Stockholmsomr\u00e5det har blivit allt fattigare. I resten av staden g\u00e5r utvecklingen mot \u00f6kad ekonomisk utj\u00e4mning.\u00a0<\/p>\n

[ Annons ]<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Nu snart trettio <\/strong>\u00e5r senare minns Ilija Batljan att han f\u00f6rv\u00e5nades \u00f6ver en sak under arbetet med rapporten.\u00a0<\/p>\n

\n

Med tiden har det f\u00f6rst\u00e5s blivit allt f\u00e4rre fr\u00e5n Norrland<\/p>\n<\/blockquote>\n

\u2013 Tesen jag utgick fr\u00e5n var att det r\u00f6rde sig om etnisk segregation, men jag uppt\u00e4ckte att oavsett etnicitet, s\u00e5 flyttar folk s\u00e5 fort de f\u00e5r det lite b\u00e4ttre. Med andra ord, de som \u00e4r kvar har s\u00e4mst f\u00f6ruts\u00e4ttningar, oavsett om f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r fr\u00e5n Norrland eller fr\u00e5n Etiopien. Fast med tiden har det f\u00f6rst\u00e5s blivit allt f\u00e4rre fr\u00e5n Norrland, konstaterar Ilija Batljan.\u00a0<\/p>\n

[ Annons ]<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Det g\u00e5r i dag<\/strong> till stor del att g\u00f6ra en copy-paste av hans utredning. Segregationen som var tydlig d\u00e5 har f\u00f6rst\u00e4rkts \u2013 inte minst med den stora flyktingv\u00e5gen fr\u00e5n 2013 till 2015. Samtidigt har segregationen bef\u00e4sts och blivit en del av samh\u00e4llet. Vid sidan av rapporter om d\u00e5liga spr\u00e5kkunskaper och l\u00e5ga skolresultat har det ocks\u00e5 funnits en positiv och tidvis romantiserande bild av miljonprogrammens m\u00e5ngkultur med \u201dortens\u201d rappare och sp\u00e4nnande matkultur. Studier har \u00e4ven visat att det kan finnas f\u00f6rdelar med att folk med samma etnicitet bor i samma omr\u00e5den.\u00a0<\/p>\n

Men sen kom g\u00e4ngkriminaliteten, och begreppet bostadssegregation fick en ny inneb\u00f6rd. N\u00e4r de g\u00e4ngse f\u00f6rklaringsmodellerna: \u201dfolk ska komma i arbete\u201d, \u201dskolorna m\u00e5ste bli b\u00e4ttre\u201d, \u201d\u00f6kade kunskaper i svenska\u201d, inte l\u00e4ngre r\u00e4ckte till blickade man mot miljonprogrammens slitna fasader. Sitter problemen i strukturen vi byggt? \u00c4r det fel hus med fel inv\u00e5nare? B\u00f6r man till och med riva k\u00e5karna?<\/p>\n

Inte helt ov\u00e4ntat<\/strong> har denna fr\u00e5ga \u00e4ven seglat upp som en valfr\u00e5ga. N\u00e4r S-politikern Lawen Redar lade fram ett program f\u00f6r att minska segregationen var budskapet tydligt: \u00c4gt boende, g\u00e4rna villor och radhus, ska in i omr\u00e5den med m\u00e5nga hyresr\u00e4tter. Och vice versa \u2013 blanda mer i v\u00e4lb\u00e4rgade omr\u00e5den, exempelvis genom att subventionera billiga hyresr\u00e4tter. Det som sedan i debatten kom att kallas f\u00f6r \u201dtv\u00e5ngsblandning\u201d.\u00a0<\/p>\n

\n

Det \u00e4r lite m\u00e4rkligt att det nu talas s\u00e5 mycket om att vi ska ha fler blandade omr\u00e5den, det \u00e4r ju inget nytt<\/p>\n<\/blockquote>\n

Martin Grand\u00e9r , bostads- och urbanforskare p\u00e5 Malm\u00f6 universitet, har i mer \u00e4n 15 \u00e5r studerat boendeoj\u00e4mlikheten i Sverige.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r lite m\u00e4rkligt att det nu talas s\u00e5 mycket om att vi ska ha fler blandade omr\u00e5den, det \u00e4r ju inget nytt. Efter miljonprogrammen har det funnits en uttalad ambition att bygga med blandade best\u00e5nd, konstaterar han.\u00a0 \u00a0<\/p>\n

Martin Grand\u00e9r n\u00e4mner <\/strong>bland annat omr\u00e5det Kirseberg utanf\u00f6r Malm\u00f6, d\u00e4r det under l\u00e5ng tid byggts olika uppl\u00e5telseformer bredvid varandra \u2013 utan att det skapat friktion och uppm\u00e4rksamhet.\u00a0<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r det f\u00e5r v\u00e4xa fram dynamiskt med olika boendeformer ser man inte de konflikterna p\u00e5 samma s\u00e4tt n\u00e4r det byggs mycket nytt, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n

Annorlunda blev det <\/strong>n\u00e4r MKB under 2020 byggde hyresr\u00e4tter i Limhamns sj\u00f6stad. N\u00e4r det flyttade in barnfamiljer med f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d och dessutom en kriminellt belastad familj blev omr\u00e5det i folkmun k\u00e4nt som \u201dRoseng\u00e5rd by the sea\u201d. Efter en del skjutningar och spr\u00e4ngningar blev kritiken f\u00f6r stark och uthyrningspraxis stramades \u00e5t.\u00a0<\/p>\n

\n

N\u00e5gra nya bostadsr\u00e4tter eller radhus i ett miljonomr\u00e5de kan p\u00e5 marginalen snygga till statistiken p\u00e5 en karta<\/p>\n<\/blockquote>\n

I grunden anser Martin Grand\u00e9r det som problematiskt n\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga, inte minst politiker, tror att minskad segregation som en bostadspolitisk \u00e5tg\u00e4rd automatiskt l\u00f6ser integrationen.\u00a0<\/p>\n

\u2013 N\u00e5gra nya bostadsr\u00e4tter eller radhus i ett miljonomr\u00e5de kan p\u00e5 marginalen snygga till statistiken p\u00e5 en karta, men det kr\u00e4vs djupare sociala insatser och ekonomiska reformer f\u00f6r att n\u00e5 verklig integration och f\u00f6rb\u00e4ttra villkoren f\u00f6r inv\u00e5nare i utsatta omr\u00e5den.<\/p>\n

Han betonar ocks\u00e5 <\/strong>att blandade bostadsomr\u00e5den inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00f6kar integrationen.\u00a0<\/p>\n

\u2013 M\u00e4nniskor har olika sociala n\u00e4tverk, olika hobbys, och g\u00e5r kanske \u00e4ven i olika skolor. Man kan allts\u00e5 bo tillsammans men parallellt leva helt separata liv, s\u00e4ger Martin Grand\u00e9r.\u00a0<\/p>\n

Bara n\u00e5gra dagar<\/strong> innan samtalet har han sammanst\u00e4llt en studie som tittat p\u00e5 i vilken m\u00e5n nyproduktionen i Malm\u00f6 och G\u00f6teborg minskat segregationen.\u00a0N\u00e4r det byggdes nya hyresr\u00e4tter eller bostadsr\u00e4tter i de mer utsatta omr\u00e5dena s\u00e5gs ingen effekt p\u00e5 socioekonomin.\u00a0<\/p>\n

\n

Man f\u00e5r inte in h\u00f6ginkomsttagare, d\u00e4remot blir det en omf\u00f6rdelning i omr\u00e5det med i stort sett samma hush\u00e5ll<\/p>\n<\/blockquote>\n

\u2013 Det enda man med s\u00e4kerhet kan konstatera \u00e4r att nya hyresr\u00e4tter i v\u00e4lbest\u00e4llda omr\u00e5den minskar segregationen b\u00e5de i omr\u00e5det och i staden som helhet. Men man m\u00e5ste komma ih\u00e5g att nyproduktion \u00e4r en v\u00e4ldigt liten del av det totala best\u00e5ndet och dessutom dyrt. Att det flyttar in bidragstagare i v\u00e4lm\u00e5ende omr\u00e5den, vilket ofta \u00e4r en farh\u00e5ga, \u00e4r r\u00e4tt osannolikt, s\u00e4ger Martin Grand\u00e9r.\u00a0<\/p>\n

Mats Wilhelmsson, professor p\u00e5 KTH, gjorde p\u00e5 uppdrag av Region Stockholm en liknande analys i Stockholms l\u00e4n, d\u00e4r man f\u00f6ljt hur uppl\u00e5telseformer och inkomsterna har utvecklats mellan 2015 och 2023.<\/p>\n

H\u00e4r s\u00e5g forskarna <\/strong>en viss \u00f6kad inkomstspridning n\u00e4r det byggts \u00e4gt boende i omr\u00e5den med mest hyresr\u00e4tter.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Men det \u00e4r en v\u00e4ldigt liten effekt, inte signifikant, f\u00f6r att tala forskarspr\u00e5k. Min analys \u00e4r att man inte f\u00e5r in h\u00f6ginkomsttagare, d\u00e4remot blir det en omf\u00f6rdelning i omr\u00e5det med i stort sett samma hush\u00e5ll. S\u00e5 ett s\u00e4tt att minska segregationen \u00e4r det nog inte, s\u00e4ger Mats Wilhelmsson.\u00a0<\/p>\n

Mer spridning av <\/strong>inkomsterna blev det d\u00e4remot n\u00e4r det byggdes hyresr\u00e4tter i h\u00f6ginkomstomr\u00e5den. Allts\u00e5 samma resultat som man s\u00e5g i Malm\u00f6 och G\u00f6teborg.<\/p>\n

\n

F\u00f6r att kr\u00e5ngla till det s\u00e5 finns det \u00e4ven forskning som visar att nybyggnation i socioekonomiskt svaga omr\u00e5den kan minska segregationen. Huvudsakligen handlar det d\u00e5 om bostadsr\u00e4tter<\/p>\n<\/blockquote>\n

\u2013 I omr\u00e5den d\u00e4r andelen hyresr\u00e4tter \u00f6kade med 10\u201315 procentenheter har inkomstskillnaderna \u00f6kat med 3\u20134 procent, s\u00e4ger Mats Wilhelmsson och till\u00e4gger:\u00a0<\/p>\n

\u2013 Men det ger nog inte s\u00e5 stor inkomstspridning att bygga hyresr\u00e4tter i stadens attraktiva delar, d\u00e4r m\u00e5nga med l\u00e5nga k\u00f6tider sannolikt ocks\u00e5 har h\u00f6ga inkomster.\u00a0<\/p>\n

D\u00e4rmed kunde saken<\/strong> vara klar, men f\u00f6r att kr\u00e5ngla till det s\u00e5 finns det \u00e4ven forskning som visar p\u00e5 att nybyggnation i socioekonomiskt svaga omr\u00e5den kan minska segregationen. Huvudsakligen handlar det d\u00e5 om bostadsr\u00e4tter. Hyresr\u00e4tter har en betydligt mindre effekt.<\/p>\n

Det visar en studie fr\u00e5n Urban Lab vid Uppsala universitet d\u00e4r Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet f\u00f6r bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, \u00e4r en av forskarna. Underlaget var 141 stora nybyggnationer i \u201dfattiga\u201d stadsdelar under perioden 1998\u20132022, d\u00e4r stora bostadsprojekt med minst 100 nya bost\u00e4der genomf\u00f6rts. Resultaten j\u00e4mf\u00f6rdes med liknande omr\u00e5den d\u00e4r ingen nybyggnation gjorts.\u00a0<\/p>\n

I omr\u00e5den d\u00e4r<\/strong> bostadsr\u00e4tter byggts steg medelinkomsten med 7,7 procent, utbildningsniv\u00e5n gick upp och andelen inv\u00e5nare f\u00f6dda utanf\u00f6r Europa minskade med 1,5 procentenheter. Effekten var st\u00f6rst i de allra fattigaste omr\u00e5dena.\u00a0<\/p>\n

Inkomstniv\u00e5n gick upp i det existerande best\u00e5ndet \u2013 ett tecken p\u00e5 att hela omr\u00e5det upplevdes som mer attraktivt.<\/p>\n

\n

Forskarna fann dessutom en s\u00e5 kallad kannibaliseringseffekt<\/p>\n<\/blockquote>\n

Men f\u00f6r nya<\/strong> hyresr\u00e4tter s\u00e5g bilden annorlunda ut. Medelinkomsten i omr\u00e5det \u00f6kade med m\u00e5ttliga 1,6 procent. Forskarna fann dessutom en s\u00e5 kallad kannibaliseringseffekt: De som flyttade in kom ofta fr\u00e5n ett grannomr\u00e5de, snarare \u00e4n fr\u00e5n helt andra delar av staden.\u00a0<\/p>\n

Det har funnits en oro f\u00f6r att ett lyft av ett omr\u00e5de skapar en undantr\u00e4ngningseffekt, d\u00e4r folk tvingas bort p\u00e5 grund av h\u00f6gre boendekostnader.<\/p>\n

\u2013 Det s\u00e5g vi inte i v\u00e5r studie. Ursprungsinv\u00e5narna flyttar inte ut i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n de gjorde innan nybyggnation. Vi har sett s\u00e5dant i andra l\u00e4nder, d\u00e4r omr\u00e5den som gentrifieras tvingar bort de som bott d\u00e4r tidigare. Men vi har en reglerad hyresmarknad som till viss del g\u00f6r att folk kan bo kvar, s\u00e4ger Matz Dahlberg.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s <\/strong>positivt ur hyresg\u00e4sternas perspektiv. Men om syftet \u00e4r att \u00e4ndra ett omr\u00e5des socioekonomiska karakt\u00e4r i hyresbest\u00e5nden, \u00e4r det bevisligen sv\u00e5rare med det hyressystem vi har.<\/p>\n

Sedan \u00e4r fr\u00e5gan om studien fr\u00e5n Uppsala universitet \u00e4r till\u00e4mplig f\u00f6r alla svaga omr\u00e5den. Urvalet \u00e4r omr\u00e5den med relativt stora projekt, d\u00e4r minst 100 nya bost\u00e4der byggts. I de mest segregerade omr\u00e5dena i Sverige, d\u00e4r andelen utlandsf\u00f6dda kan ligga mellan 60 och 90 procent, \u00e4r intresset l\u00e5gt f\u00f6r att bygga nya bost\u00e4der. I m\u00e5nga utsatta omr\u00e5den bed\u00f6mer fastighetsbolagen att varken priser eller hyror kan b\u00e4ra en nyproduktion.<\/p>\n

Och den stora <\/strong>obesvarade fr\u00e5gan, enligt Matz Dahlberg, \u00e4r om det spelar roll f\u00f6r m\u00e4nniskors livschanser var de bor.\u00a0<\/p>\n

\u00a0\u2013 I USA finns experiment som visar att barn som fick flytta till mer blandade omr\u00e5den fick b\u00e4ttre h\u00e4lsa och h\u00f6gre utbildning. N\u00e5gon motsvarande svensk forskning finns \u00e4nnu inte \u2013 men jag tror att de mekanismerna borde g\u00e4lla \u00e4ven h\u00e4r, s\u00e4ger Matz Dalhberg.\u00a0<\/p>\n

\n

Det finns segregation \u00e4ven i Danderyd<\/p>\n<\/blockquote>\n

Mats Wilhelmsson vill<\/strong> inte helt avf\u00e4rda \u201dbland-metoden\u201d men anser att bygga bort segregationen \u00e4r det dyraste verktyget i l\u00e5dan.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Trots att jag \u00e4r p\u00e5 KTH \u00e4r jag inte f\u00f6r de ingenj\u00f6rsm\u00e4ssiga l\u00f6sningarna, att vi ska bygga bort n\u00e5gonting. Det finns segregation \u00e4ven i Danderyd. D\u00e5 b\u00f6r man v\u00e4l titta mer p\u00e5 inkomster, allts\u00e5 att st\u00f6tta med bidrag eller \u00e4ndra skatter? Det \u00e4r A och O att det finns arbete och inkomster.<\/p>\n

Martin Grand\u00e9r \u00e4r inne p\u00e5 samma linje.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Vi kommer alltid ha m\u00e4nniskor med l\u00e5ga inkomster som vill hyra de billigaste bost\u00e4derna. Att flytta dessa individer \u00e4r ju inte s\u00e5 enkelt, eftersom det inte finns billiga bost\u00e4der n\u00e5gon annanstans. Och d\u00e5 \u00e4r vi inne p\u00e5 hur hyror s\u00e4tts, vilka inkomstkrav v\u00e4rdar s\u00e4tter och bostadsf\u00f6rmedlingarnas k\u00f6system som borde reformeras.\u00a0<\/p>\n

Vad s\u00e4ger d\u00e5 <\/strong>Ilija Batljan, utredaren som sedermera blev socialdemokratisk politiker och d\u00e4refter omtalad fastighetsbolags\u00e4gare. Vad borde politiken ha gjort under alla dessa \u00e5r som man inte gjorde?<\/p>\n

\u2013 Jag har l\u00e4mnat det politiska f\u00f6r l\u00e4nge sedan, s\u00e5 det kan jag inte kommentera. Sen funkar livet s\u00e5, ju \u00e4ldre man blir desto mer konservativ blir man v\u00e4l. S\u00e5 mina l\u00f6sningar \u00e4r relativt \u00e5t det h\u00e5llet: F\u00f6rst m\u00e5ste allt bottna i lag och ordning. I Sverige ska svensk lag g\u00e4lla. Sedan \u00e4r det jobb, jobb och \u00e5ter jobb som g\u00e4ller, s\u00e4ger Ilija Batljan.\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/a>Abel Abraham, Hammarby fotboll. Foto: Johan Bergmark.<\/p>\n

\u201dJag tycker att vi borde prata lite mer om inkludering\u201d <\/p>\n

Stena Fastigheter har<\/b> sedan flera \u00e5r ett samarbete med Samh\u00e4llsmatchen \u2013 Hammarby Fotbolls sociala initiativ i s\u00f6derort. Nyligen gick ocks\u00e5 Einar Mattsson in f\u00f6r att st\u00f6tta initiativet Anst\u00e4llning av unga vuxna. <\/p>\n

Abel Abraham \u00e4r en av grundarna av Samh\u00e4llsmatchen. Efter universitet i fem \u00e5r och att efter examen ha s\u00f6kt 273 olika jobb skapade han helt enkelt sitt eget. <\/p>\n

\u2013 Om jag med 300 h\u00f6gskolepeng och erfarenhet av att ha sommarjobbat sedan jag var 13 \u00e5r hade sv\u00e5rt att f\u00e5 jobb \u2013 d\u00e5 vill jag inte ens t\u00e4nka hur f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ser ut f\u00f6r den som inte har allt det i sin ryggs\u00e4ck. Det var med inspiration av min egen resa jag ville kunna bidra till att lyfta andra, s\u00e4ger Abel Abraham.<\/p>\n

Inom ramen f\u00f6r Samh\u00e4llsmatchen bedrivs allt ifr\u00e5n spontanfotboll p\u00e5 g\u00e5rdar till anst\u00e4llning av unga vuxna i Hammarbys olika verksamheter.<\/p>\n

\u2013 Fotboll \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta sport. Jag tycker att vi vore dumma om vi begr\u00e4nsade den kraften till enbart det som h\u00e4nder p\u00e5 fotbollsplanen. Det g\u00e5r att anv\u00e4nda den h\u00e4r kraften f\u00f6r att g\u00f6ra mer gott ute i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Abel Abraham resonerar<\/b> att begreppet integration ofta blir kr\u00e5ngligt och missvisande.<\/p>\n

\u2013 Som begrepp bottnar det ju v\u00e4ldigt mycket i att du som person beh\u00f6ver ta dig in i olika sammanhang. Jag tycker att vi i st\u00e4llet borde prata lite mer om inkludering. Jag tror att vi som folk i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning beh\u00f6ver vara till\u00e5tande och \u00f6ppna f\u00f6r att sl\u00e4ppa in m\u00e4nniskor i v\u00e5r gemenskap. Det \u00e4r vad Samh\u00e4llsmatchen vill vara. <\/p>\n

Abel Abraham har fortfarande kvar en fot i Samh\u00e4llsmatchen, men jobbar i dag fr\u00e4mst med partnerskap och aff\u00e4rsutveckling. En naturlig utveckling menar han.<\/p>\n

\u2013 I st\u00e4llet f\u00f6r att skrika sig hes \u00f6ver att samh\u00e4llet ska gripa in och f\u00f6r\u00e4ndra situationen, s\u00e5 beh\u00f6ver vi fr\u00e5ga oss sj\u00e4lva vad som g\u00e5r att g\u00f6ra. Och d\u00e4r har f\u00f6retag en enormt viktig roll. Det \u00e4r ju civilsamh\u00e4llet och det ideella f\u00f6reningslivet som m\u00e5ngt och mycket burit Sverige fram\u00e5t under l\u00e5ng tid. Men vi har kommit till en punkt i v\u00e5r historia d\u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4ringslivet beh\u00f6ver ta ett st\u00f6rre ansvar. Vi ser g\u00e4rna att fler fastighetsbolag g\u00e5r in i Samh\u00e4llsmatchen. <\/p>\n

\"\"<\/a>Anna Oehme, Tennisf\u00f6rbundet. Foto: Andr\u00e9 de Loisted.<\/p>\n

\u201dN\u00e4r vi spelar tennis ihop blir det helt naturligt att prata vardagen\u201d <\/p>\n

\u201dDen vita sporten\u201d<\/b> var det en g\u00e5ng i tiden. Men numera ekar slagen fr\u00e5n \u00f6verklassmark\u00f6ren tennis mellan kvarteren i S\u00f6dra Sofielund, ett av st\u00e4llena i Malm\u00f6 p\u00e5 polisens lista \u00f6ver utsatta omr\u00e5den.<\/p>\n

\u2013 Tanken \u00e4r just att g\u00f6ra sporten tillg\u00e4nglig f\u00f6r de barn och ungdomar och som inte har en naturlig v\u00e4g in i tennisen.<\/p>\n

Det s\u00e4ger Anna Oehme som leder Tennis p\u00e5 Gatan i S\u00f6dra Sofielund. Svenska Tennisf\u00f6rbundets samh\u00e4llsprojekt som finansieras med medel fr\u00e5n Svenska Spels Fram\u00e5tfonden och som bedrivs p\u00e5 flera orter.<\/p>\n

\u00c4ven om Anna Oehme har brunnit f\u00f6r tennisen sedan hon fick sitt f\u00f6rsta racket av mormor och morfar n\u00e4r hon fyllde sju, pratar hon om sporten som sekund\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Vi jobbar j\u00e4ttemycket med v\u00e4rderingar och samh\u00e4llsfr\u00e5gor. Genom tennisen pratar vi med varandra, det \u00e4r en m\u00f6jlighet att m\u00f6ta v\u00e5rdnadshavare och kunna g\u00f6ra bra saker ihop.<\/p>\n

Anna Oehme konstaterar att de klassiska \u201dorten-sporterna\u201d \u00e4r basket och fotboll. Men tennis funkar utm\u00e4rkt p\u00e5 gatan.<\/p>\n

\u2013 Om det bara finns en parkeringsplats, s\u00e5 kan du m\u00e5la upp linjer och s\u00e4tta upp ett n\u00e4t.<\/p>\n

Lite problem fick man dock n\u00e4r ungdomarna, i b\u00e4sta Bj\u00f6rn Borg-stil, \u00f6vade grundslag mot fastighetsbolaget MKB:s fasader. Men i \u00f6vrigt har man en mycket bra dialog med bolaget och BID-projektet i omr\u00e5det.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 den akt\u00f6r i omr\u00e5det som k\u00e4nner, och har b\u00e4st relation, med unga i omr\u00e5det. Det tror jag \u00e4r j\u00e4tteviktigt.<\/p>\n

Om man pratar i termer av integration s\u00e5 menar Anna Oehme att det kommer som en helt naturlig del i ett projekt som detta.<\/p>\n

\u2013 Jag tror att det \u00e4r viktigt att f\u00f6r\u00e4ndring inte bedrivs upp-ifr\u00e5n och ner. Ofta f\u00f6rs\u00f6ker man skapa m\u00f6ten och samtal. Men det upplevs l\u00e4tt som konstruerat. N\u00e4r vi spelar tennis ihop blir det helt naturligt att prata vardagen. D\u00e5 \u00e4r det v\u00e4ldigt enkelt att snappa upp saker utan att det blir s\u00e5 laddat.<\/p>\n

Anna Oehme tar ett v\u00e4ldigt konkret exempel som man just har bollat (!).<\/p>\n

\u2013 Ett stort problem f\u00f6r m\u00e5nga unga \u00e4r att kunna ladda sina mobiler n\u00e4r de \u00e4r ute. D\u00e5 har det blivit att man h\u00e4ngt p\u00e5 biblio-tek och andra platser, d\u00e4r det blivit st\u00f6kigt.<\/p>\n

\u00c4nnu finns det ingen praktisk l\u00f6sning p\u00e5 ett ganska simpelt problem. Men Anna Oehme hoppas att det ska g\u00e5 att s\u00e4tta upp en solcellsladdare \u2013 kanske bredvid n\u00e5gon av tennisplanerna.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jasmin Nasssers, Studieg\u00e5rden. Foto: Johan Bergmark<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r s\u00e5 viktigt med andra perspektiv\u201d <\/p>\n

Studieg\u00e5rden i Sk\u00e4rholmen<\/b> \u00e4r Sveriges f\u00f6rsta fritidsg\u00e5rd med studieprofil. H\u00e4r kan barn och ungdomar f\u00e5 st\u00f6ttning och hj\u00e4lp att klara sina studier, b\u00e5de p\u00e5 grundskole- och gymnasie-niv\u00e5. Man h\u00e5ller till i R\u00f6da Korsets lokaler och har \u00f6ppet tv\u00e5 dagar i vecka.<\/p>\n

Manal Hassan, en av fyra deltidsanst\u00e4llda,
det vid sidan av de egna studierna till h\u00f6gskole-ingenj\u00f6r i medicinteknik p\u00e5 KTH.<\/p>\n

Det \u00e4r en v\u00e4lbes\u00f6kt verksamhet. Manal Hassan ber\u00e4ttar att det brukar komma drygt ett fyrtiotal bes\u00f6kare per kv\u00e4ll. \u00c4ven \u00f6ver sommaren \u00e4r det verksamhet i ett -samarbete med Stena Fastigheter.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 blir det sommarskola f\u00f6r ungdomar som ska b\u00f6rja i nian. Vi kommer \u00e4ven ha \u2013
med elever fr\u00e5n R\u00f6da Korsets folkskola, som kommer visa upp hur man kan skapa sina egna dokument\u00e4rfilmer.<\/p>\n

Manal Hassan pratar om varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 viktigt att det finns \u201den tredje plats\u201d f\u00f6r de unga d\u00e4r hon bor. Allts\u00e5 en plats utanf\u00f6r skolan och hemmet.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4r \u00e4r det s\u00e5 kul att kunna f\u00e5 bidra till att de f\u00e5r andra perspektiv och chans att tr\u00e4ffa folk som jobbar med saker man aldrig har t\u00e4nkt att som en m\u00f6jlighet. Vi har exempelvis en volont\u00e4r som jobbar p\u00e5 riksdagen, och ungdomarna st\u00e4ller alla m\u00f6jliga fr\u00e5gor, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Sk\u00e4rholmen betraktas av polisen som ett omr\u00e5de med betydande utmaningar. Manal Hassan ger en n\u00e5got annan beskrivning.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en s\u00e5 fin plats. Jag \u00e4r sj\u00e4lv h\u00e4rifr\u00e5n och tycker att det \u00e4r j\u00e4tteviktigt att folk h\u00e4rifr\u00e5n kan vara med och bidra till den f\u00f6r\u00e4ndring som nu sker.<\/p>\n

Inte minst \u00e4r det viktigt med andra perspektiv p\u00e5 studier och karri\u00e4rm\u00f6jligheter.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga ungdomar h\u00e4r \u00e4r inte vana vid att deras f\u00f6r\u00e4ldrar eller andra i ens n\u00e4rhet har s\u00f6kt sig till en h\u00f6gre utbildning. M\u00e5nga har kommit till Sverige och bara f\u00f6rs\u00f6kt \u00f6verleva, helt enkelt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 viktigt att vi som \u00e4r andra, eller kanske tredje, generationens invandrare visar p\u00e5 andra perspektiv och hur man kan ta sig l\u00e4ngre.<\/p>\n

D\u00e4r hittar hon ocks\u00e5 sin egen kraft och inspiration.<\/p>\n

\u2013 Att se deras utveckling. Hur de blir mer sj\u00e4lvs\u00e4kra i sig sj\u00e4lva, i studierna, i livet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u00c5ret \u00e4r 1997. Regeringen konstaterar att de minst attraktiva bostadsomr\u00e5dena sedan 1980-talet allt mer befolkats av invandrare och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":243050,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-243049","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116554877790567061","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243049","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243049"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243049\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/243050"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243049"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243049"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243049"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}