Elina Lundberg<\/a><\/p>\n Idag 07:21<\/p>\n
Raset i den senaste Pisa-m\u00e4tningen skickade chockv\u00e5gor genom Skolsverige. Att en fj\u00e4rdedel av 15-\u00e5ringarna saknar grundl\u00e4ggande kunskaper i matematik och l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else, enligt den internationella unders\u00f6kningen, beskrevs som en kunskapskollaps.<\/p>\n
Nu visar \u00c4mnesl\u00e4rarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten \u00e4r \u00e4n mer alarmerande f\u00f6r elever som har utl\u00e4ndsk bakgrund. I den h\u00e4r elevgruppen \u00e4r det inte var fj\u00e4rde \u2013 utan n\u00e4stan varannan \u2013 15-\u00e5ring som saknar grundl\u00e4ggande kunskaper i alla de tre \u00e4mnesomr\u00e5den som Pisa testar.<\/p>\n
Enligt Pisa-m\u00e4tningen fr\u00e5n 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utl\u00e4ndsk bakgrund som inte n\u00e5dde upp till niv\u00e5 2 i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u2013 en basniv\u00e5 som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r fortsatt l\u00e4rande.<\/p>\n
En lika stor andel \u2013 46 procent respektive 45 procent \u2013 av eleverna med utl\u00e4ndsk bakgrund l\u00e5g under samma basniv\u00e5 i matematik och naturvetenskap.<\/p>\n
J\u00e4mf\u00f6rt med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utl\u00e4ndsk bakgrund \u2013 i den sistn\u00e4mnda gruppen ing\u00e5r elever som antingen \u00e4r f\u00f6dda utomlands eller \u00e4r f\u00f6dda i Sverige med f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n ett annat land. M\u00f6nstret \u00e4r detsamma i s\u00e5 v\u00e4l l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else som matematik och naturvetenskap.<\/p>\n
\u201dDet \u00e4r katastrofalt\u201d<\/p>\n
Trenden \u00e4r allvarlig men inte f\u00f6rv\u00e5nande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malm\u00f6 universitet. Han har f\u00f6ljt svenska elevers resultat sedan den f\u00f6rsta Pisa-unders\u00f6kningen 2000. <\/p>\n
Redan 2009 varnade han f\u00f6r att resultaten f\u00f6r de l\u00e4gst presterande eleverna sj\u00f6nk radikalt. D\u00e5 syntes det tydligt att den svenska skolan inte l\u00e4ngre lyckades lyfta de elever som hade det sv\u00e5rast.<\/p>\n
\u2013 Den negativa trenden har inte v\u00e4nt sedan dess. Tv\u00e4rtom \u00e4r tendensen att den \u00f6kar. Det \u00e4r mycket, mycket allvarligt, s\u00e4ger Anders Jakobsson.<\/p>\n
5 orsaker till skillnaderna<\/p>\n
Fem punkter som f\u00f6rklarar de stora Pisa-skillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utl\u00e4ndsk bakgrund, enligt professorn Anders Jakobsson.<\/strong><\/p>\n\n- Svensk skola<\/strong> \u00e4r mer uppdelad \u00e4n n\u00e5gonsin och elever m\u00f6ter allt oftare klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund. Skolsegregationen, som \u00e4r en direkt f\u00f6ljd av boendesegregation och skolvalssystemet, \u00f6kar sannolikheten att l\u00e5gpresterande elever klustras i vissa skolmilj\u00f6er.<\/li>\n
- Svenska spr\u00e5ket<\/strong> \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r l\u00e4randet i alla \u00e4mnen. I l\u00e5gpresterande skolmilj\u00f6er \u00f6kar risken f\u00f6r svag spr\u00e5kutveckling. Neddragningar i modersm\u00e5lsundervisning f\u00f6rsv\u00e5rar ytterligare, d\u00e5 elever beh\u00f6ver anv\u00e4nda alla sina spr\u00e5kliga resurser i l\u00e4randet.<\/li>\n
- En h\u00f6gre<\/strong> andel<\/strong> elever med utl\u00e4ndsk bakgrund g\u00e5r i l\u00e5gpresterande skolor. Samtidigt har de skolorna en l\u00e4gre andel beh\u00f6riga l\u00e4rare \u2013 en beh\u00f6righetsniv\u00e5 som dessutom sjunkit kraftigt de senaste \u00e5ren. Skolorna pr\u00e4glas \u00e4ven av en relativt h\u00f6g l\u00e4raroms\u00e4ttning.<\/li>\n
- I de<\/strong> l\u00e5gpresterande<\/strong> skolorna g\u00e5r det \u00e4ven en h\u00f6gre andel elever som har behov av s\u00e4rskilt st\u00f6d. Att speciall\u00e4rarresurser och andra st\u00f6dresurser, till exempel f\u00f6r elever med psykisk oh\u00e4lsa, har f\u00f6rs\u00e4mrats i m\u00e5nga kommuner har resulterat i en l\u00e4gre m\u00e5luppfyllelse.<\/li>\n
- Hur l\u00e5ng<\/strong> tid<\/strong> elever har g\u00e5tt i svensk skola spelar stor roll f\u00f6r deras resultat. Nyanl\u00e4nda elever, som haft kortare tid p\u00e5 sig att l\u00e4ra sig spr\u00e5ket och \u00e4mneskunskaperna, presterar s\u00e4mre \u00e4n andra. Elever med utl\u00e4ndsk bakgrund har ofta en mindre f\u00f6rdelaktig socioekonomisk bakgrund vilket ocks\u00e5 p\u00e5verkar skolresultaten.<\/li>\n<\/ol>\n
Visa mer<\/p>\n
Anna Smit \u00e4r l\u00e4rare i matematik och NO p\u00e5 S\u00e4rlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt omr\u00e5de i Bor\u00e5s. D\u00e4r har runt 70 procent av eleverna utl\u00e4ndsk bakgrund. Hon anser att det \u00e4r uppenbart att skolan inte klarar att kompensera f\u00f6r elevers skilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r katastrofalt. L\u00e4rare och skolans personal g\u00e5r p\u00e5 kn\u00e4na i dag. Vi hade beh\u00f6vt mer resurser och helt andra m\u00f6jligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, spr\u00e5kkunskaper, hemf\u00f6rh\u00e5llanden och sv\u00e5righeter. Det \u00e4r om\u00f6jligt att n\u00e5 alla, s\u00e4ger Anna Smit.<\/p>\n
Spr\u00e5klig segregation<\/p>\n
Enligt Skolverket \u00e4r en f\u00f6rklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsf\u00f6dda elever har g\u00e5tt kortare tid i svensk skola. Men \u00e4ven n\u00e4r elever som inte \u00e4r f\u00f6dda i Sverige undantas s\u00e5 kvarst\u00e5r ett rej\u00e4lt gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som \u00e4r f\u00f6dda i Sverige men har f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n ett annat land.<\/p>\n
Att elever med utl\u00e4ndsk bakgrund i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning kommer fr\u00e5n socioekonomiskt svagare hem kan inte heller f\u00f6rklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.<\/p>\n
Carina Mood, som \u00e4r professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolg\u00e5ngen f\u00f6r barn och unga med utl\u00e4ndsk bakgrund, pekar ut spr\u00e5ket som en tredje m\u00f6jlig orsak.<\/p>\n
\u2013 Att man har ett annat hemspr\u00e5k \u00e4n svenska och ofta g\u00e5r i skolor d\u00e4r m\u00e5nga talar samma hemspr\u00e5k g\u00f6r att man omges mycket mindre av svenska, trots att man sj\u00e4lv \u00e4r f\u00f6dd i Sverige. En svagare spr\u00e5kutveckling g\u00f6r troligen ocks\u00e5 att man presterar s\u00e4mre i andra \u00e4mnen, s\u00e4ger Carina Mood.<\/p>\n
\u201dSvenskan \u00e4r A och O\u201d<\/p>\n
L\u00e4raren Anna Smit ser ocks\u00e5 spr\u00e5ket som en tung f\u00f6rklaring. M\u00e5nga av hennes elever, som inte har svenska som f\u00f6rstaspr\u00e5k, har inte bara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4mnesbegrepp utan \u00e4ven vardagsord i undervisningen.<\/p>\n
\u2013 Har du inte l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan spr\u00e5ket finns det inga m\u00f6jligheter. Svenskan \u00e4r A och O, s\u00e4ger Anna Smit.<\/p>\n
Att elever allt oftare m\u00f6ter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 Pisa-raset f\u00f6r de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.<\/p>\n
\nL\u00e4rare kan inte ensamma kompensera f\u00f6r ett skolsystem som \u00e4r felbyggt<\/p>\n
Anna Olskog, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Sveriges L\u00e4rare\n <\/p><\/blockquote>\n
Den \u00f6kade skolsegregationen har lett till att runt 20\u201325 procent av skolorna i dag kan definieras som l\u00e5gpresterande, utifr\u00e5n deras l\u00e5ga Pisa-resultat. Det \u00e4r skolor som har en h\u00f6gre andel elever med utl\u00e4ndsk bakgrund och elever med s\u00e4rskilda behov. Samtidigt har de en l\u00e4gre andel beh\u00f6riga l\u00e4rare, en relativt h\u00f6g l\u00e4raroms\u00e4ttning och otillr\u00e4ckliga st\u00f6dresurser.<\/p>\n
Skolmilj\u00f6erna pr\u00e4glas av l\u00e4gre f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 elevernas prestationer och undervisningen h\u00e5ller inte den kvalitet som skulle beh\u00f6vas, enligt Anders Jakobsson.<\/p>\n
\u2013 Svenska l\u00e4rare jobbar s\u00e5 h\u00e5rt de kan utifr\u00e5n de resurser de har, men f\u00f6r att v\u00e4nda resultaten m\u00e5ste vi sl\u00e5 s\u00f6nder den h\u00e4r strukturen som g\u00f6r att vi har s\u00e5 m\u00e5nga l\u00e5gpresterande skolor, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Det nya normala<\/p>\n
Sveriges L\u00e4rares f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Anna Olskog ser ocks\u00e5 Pisa-klyftan som ett tydligt bevis f\u00f6r att det svenska skolsystemet \u00e4r trasigt och m\u00e5ste reformeras. <\/p>\n
\u2013 L\u00e4rare kan inte ensamma kompensera f\u00f6r ett skolsystem som \u00e4r felbyggt. Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande. Svensk skola sviker alldeles f\u00f6r m\u00e5nga barn, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Ska likv\u00e4rdigheten \u00f6ka m\u00e5ste staten \u00e5terta ansvaret f\u00f6r skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser ocks\u00e5 maxtak f\u00f6r klasstorlekar och v\u00e4lkomnar att l\u00e4rares tid f\u00f6r undervisning, planering och uppf\u00f6ljning ska regleras.<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4r borde ha r\u00e4ttats till i g\u00e5r. Tiden \u00e4r \u00f6vermogen. Det h\u00e4r skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och or\u00e4ttvisor. F\u00f6r m\u00e5nga barn \u00e4r det h\u00e4r f\u00f6rlorade \u00e5r, s\u00e4ger Anna Olskog.<\/p>\n
I h\u00f6st ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder p\u00e5 ett trendbrott.<\/p>\n
\u2013 Risken \u00e4r att de h\u00e4r sifforna blir det nya normala. Sverige var en g\u00e5ng i tiden v\u00e4rldsledande p\u00e5 det kompensatoriska uppdraget. Tyv\u00e4rr kan jag inte se att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g tillbaka dit.<\/p>\n
L\u00e4s alla artiklar i v\u00e5r granskning av spr\u00e5ksveket<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Foto: Bj\u00f6rn \u00d6berg\/Vi L\u00e4rare Hela 45 procent av eleverna med utl\u00e4ndsk bakgrund l\u00e4mnar grundskolan utan att kunna l\u00e4sa…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":243084,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-243083","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116555011062785034","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243083","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243083"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243083\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/243084"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243083"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243083"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243083"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/spraksveket-01b-illis-portratt-2.jpg\")
<\/p>\n![\"\"\/](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/1778488233_542_elinalundberg-byline.jpg\")
<\/p>\n