Insatserna f\u00e5r aldrig vara beroende av en diagnos.<\/p>\n<\/blockquote>\n
D\u00e5 var de i slutet av sitt pilot-projekt med centret KIND p\u00e5 KI, de hade provat modellen Skolkontakt ett par \u00e5r. Och det hade gett resultat. S\u00e5 n\u00e4r projektet tog slut 2022 fort-satte Magelungen med metoden, kunskaperna om den fanns nu etablerade p\u00e5 skolan.<\/p>\n
En g\u00e5ng per termin i fem terminer har nya kullar av elever tr\u00e4nats totalt 2,5 timmar i veckan under tolv veckor. Passet ligger utanf\u00f6r ordinarie schema.<\/p>\n
Metoden Skolkontakt<\/p>\n
Skolkontakt \u00e4r en utveckling av metoden Kontakt inom barnpsykiatrin, en social f\u00e4rdighetstr\u00e4ning i grupp f\u00f6r autistiska barn och ungdomar inom klinisk verksamhet. Skolkontakt fokuserar p\u00e5 sociala f\u00f6rm\u00e5gor i just skolmilj\u00f6n.<\/p>\n
Utv\u00e4rderingar visar att fler elever uppn\u00e5r sina m\u00e5l j\u00e4mf\u00f6rt med en kontrollgrupp. Fler k\u00e4nner ocks\u00e5 en \u00f6kad livskvalitet, i synnerhet vad g\u00e4ller fysiskt v\u00e4lm\u00e5ende; och fler har b\u00f6rjat prata med andra och umg\u00e5s p\u00e5 lunchen.<\/p>\n
Djupintervjuer med elever och skolpersonal visar \u201dm\u00e4rkbara f\u00f6rdelar avseende sociala beteendef\u00f6r\u00e4ndringar, f\u00e4rdigheter och den generella sociala milj\u00f6n i skolan\u201d.<\/p>\n
K\u00e4lla: Centret KIND vid Karolinska institutet och psykologen Christina Coco.<\/p>\n
Medan insatsen p\u00e5g\u00e5r har gruppen pedagoger som utbildats i metoden ett avst\u00e4mningsm\u00f6te varje tisdagsmorgon.<\/p>\n
Vi var med en morgon i slutet av mars. M\u00f6tet leds av NO-l\u00e4raren Victoria Sundberg.<\/p>\n
Den h\u00e4r morgonen \u00e4r hon lite av en coach \u00e5t socialpedagogerna Dennis Johansson och Clea Rodziewicz, de blev sj\u00e4lva nyligen klara med en trem\u00e5naderskurs i Skolkontakt p\u00e5 KI.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r fint att se Lasses utveckling, s\u00e4ger Victoria. Nu nickar han \u00e5t andra n\u00e4r han kommer in i matsalen, det h\u00e4nde inte f\u00f6rut.\u00a0<\/p>\n
De sitter runt ett bord i en av skolans mindre lokaler, mitt i ett bostadsomr\u00e5de n\u00e5gra stenkast fr\u00e5n skolans huvudbyggnad. Med tiden har de f\u00f6rst\u00e5tt betydelsen av att ocks\u00e5 ha dessa sm\u00e5 och lugna lokaler, h\u00e4r bedriver de undervisning f\u00f6r elever som fr\u00e4mst av sociala sk\u00e4l drar sig f\u00f6r att komma till huvudbyggnadens mer utmanande milj\u00f6.<\/p>\n
![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/magelungen_skolkontakt2.jpg\")
<\/p>\n
Foto: Johan Strindberg<\/p>\n
Socialpedagogerna Dennis Johansson och Clea Rodziewicz med NO-l\u00e4raren Victoria Sundberg. Alla ser tydliga resultat p\u00e5 de elever som g\u00e5tt Skolkontakt-tr\u00e4ningen.<\/p>\n
Clea lyfter eleven Lisa:<\/p>\n
\u2013 Som hon har v\u00e4xt! I b\u00f6rjan sa hon absolut ingenting, men nu pratar hon.\u00a0<\/p>\n
De b\u00f6rjar diskutera den senaste uppgiften f\u00f6r eleverna: \u201dHar ni varit i kontakt med n\u00e5gon som ni inte k\u00e4nner?\u201d \u00c4ven d\u00e4r har det skett framsteg, Victoria ber\u00e4ttar om eleven som f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen st\u00e4llde en fr\u00e5ga i en aff\u00e4r.<\/p>\n
\u2013 Hon var nerv\u00f6s, men ins\u00e5g att hon inte kunde fr\u00e5ga om n\u00e5got som fanns inom synh\u00e5ll vid kassan, s\u00e5 hon fr\u00e5gade efter teet. Stolt \u00f6ver att ha lyckats med det!<\/p>\n
Clea informerar om ett bes\u00f6k p\u00e5 kaf\u00e9 efter p\u00e5sk, d\u00e4r ska eleverna f\u00e5 l\u00e4ra sig att best\u00e4lla sj\u00e4lva. Dennis uppm\u00e4rksammar de andra p\u00e5 att det inte alltid g\u00e5r som de hoppas:<\/p>\n
\u2013 Pelle kommer inte l\u00e4ngre, han vill inte. Det \u00e4r i h\u00f6g grad f\u00f6r\u00e4ldrarna som velat att han ska vara med p\u00e5 Skolkontakt, han har hela tiden varit motstr\u00e4vig. Men jag tycker att vi tar en ny kontakt med f\u00f6r\u00e4ldrarna.\u00a0<\/p>\n
I Pelles fall \u00e4r det tveksamt om han kommer att vilja forts\u00e4tta, i manualen till Skolkontakt understryker forskarna att det m\u00e5ste finnas en inre motivation. Annars g\u00e5r det inte.\u00a0<\/p>\n
\nVi m\u00e4rker att m\u00e5nga m\u00e5r b\u00e4ttre efter insatsen och att den har en spridningseffekt.<\/p>\n<\/blockquote>\n
Vi g\u00e5r ner till vattnet vid Hammarbyhamnen f\u00f6r att ta bilder. N\u00e4r de st\u00e5r vackert uppst\u00e4llda vid en solbelyst fasad kommer Greta f\u00f6rbi, redan sju minuter sen.<\/p>\n
\u2013 Greta, vad fint att du \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, vi ses i skolan, s\u00e4ger Victoria.<\/p>\n
Viktig reaktion: inte sk\u00e4lla p\u00e5 henne f\u00f6r att hon \u00e4r sen, tv\u00e4rtom uppmuntra henne att hon \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n
\u2013 \u00c4ven om det bara hade varit fem minuter kvar av lektionen skulle vi ha peppat henne, vi vet hur sv\u00e5rt m\u00e5nga av eleverna har att \u00f6ver huvud taget komma till skolan. Hos oss g\u00e5r m\u00e5nga som varit hemmasittare.\u00a0<\/p>\n
N\u00e5gon minut senare kommer Sara f\u00f6rbi oss, ocks\u00e5 hon f\u00f6rsenad. P\u00e5 nytt uppmuntrande kommentarer.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Hon kom inte alls n\u00e4r vi bara var i huvudbyggnaden, nu kommer hon ofta tack vare v\u00e5ra mindre lokaler.<\/p>\n
Elevm\u00e5len m\u00e5ste vara konkreta<\/p>\n
Exempel p\u00e5 m\u00e5l som elever s\u00e4tter upp f\u00f6r sig sj\u00e4lva n\u00e4r de deltar i Skolkontakt:<\/p>\n
\u25cf Stanna kvar hela skoldagen.<\/p>\n
\u25cf Be om hj\u00e4lp n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r sv\u00e5rt.<\/p>\n
\u25cf\u00a0 V\u00e5ga prata med klasskamrater.<\/p>\n
\u25cf Bygga eller f\u00f6rb\u00e4ttra relationer.<\/p>\n
\u25cf Delta i grupp-arbeten.<\/p>\n
\u25cf S\u00e4ga till n\u00e4r n\u00e5got k\u00e4nns jobbigt.<\/p>\n
F\u00f6r att eleverna ska orka med skolan har m\u00e5nga av dem praktik hos arbetsgivare flera dagar i veckan. De som g\u00e5r p\u00e5 Skolkontakt kan praktisera sina nyvunna sociala f\u00e4rdigheter p\u00e5 arbetsplatsen, vilket i sin tur g\u00f6r dem mer motiverade att ocks\u00e5 komma till skolan.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6rut var Sara bara i skolan en dag i veckan, resten var hon p\u00e5 ett hunddagis. Nu g\u00e5r hon tv\u00e5 dagar i skolan, det g\u00e5r \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll.\u00a0<\/p>\n
Victoria Sundberg menar att flertalet elever p\u00e5 skolan skulle beh\u00f6va g\u00e5 Skolkontakttr\u00e4ningen, men m\u00e5nga s\u00e4ger nej \u2013 och schema-tekniskt kan det bara handla om 5\u20136 elever per omg\u00e5ng. De som v\u00e4ljs ut har stora sociala sv\u00e5righeter.<\/p>\n
<\/p>\n
Foto: Johan Strindberg<\/p>\n
Vilka sv\u00e5righeter handlar det om? Det varierar, men f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r det sv\u00e5rt med kamrater, sv\u00e5rt med grupparbeten, sv\u00e5rt att be om hj\u00e4lp, sv\u00e5rt att se andras perspektiv och sv\u00e5rt att hantera stress. Alla som v\u00e4ljs ut har autism och autism-liknande sv\u00e5righeter eller dokumenterat behov av social tr\u00e4ning.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Men de beh\u00f6ver inte ha en klinisk diagnos, det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka. De insatser som vi s\u00e4tter in, vare sig det \u00e4r att delta i Skolkontakt eller n\u00e5got annat, f\u00e5r aldrig vara beroende av en diagnos. Det \u00e4r elevens behov som styr.\u00a0<\/p>\n
\nDet kan vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen eleven r\u00e4cker upp handen och v\u00e5gar h\u00f6ra sin egen r\u00f6st.<\/p>\n<\/blockquote>\n
Vi har klivit in i huvudbyggnaden, st\u00f6rre delen \u00e4r fr\u00e5n 1700-talet. I ett rum med h\u00f6gt i tak och kakelugn i h\u00f6rnet sitter svensk- och tyskl\u00e4raren Henrik Stawe och arbetar med en elev. \u00c4ven han utbildades i Skolkontakt f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Vi har m\u00e4rkt att m\u00e5nga av dem m\u00e5r b\u00e4ttre efter insatsen, s\u00e4ger han n\u00e4r eleven g\u00e5tt p\u00e5 rast. De st\u00e4rkta sociala f\u00f6rm\u00e5gorna har dessutom viss spridningseffekt, elever som inte g\u00e5tt Skolkontakt kan ocks\u00e5 b\u00f6rja \u00f6ppna sig mer. Vi har \u00e4ven sett att vissa som tagit f\u00f6r mycket plats, som bara talat om sig sj\u00e4lva, blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att lyssna till andra.<\/p>\n
<\/p>\n
Bland det b\u00e4sta med metoden \u00e4r att eleverna slipper k\u00e4nna att de \u00e4r ensamma med sina sv\u00e5righeter, tillsammans kan de lyfta -varandra. \u00c5ren med Skolkontakt har f\u00e5tt -effekter ocks\u00e5 f\u00f6r den \u00f6vriga undervisningen. Victoria Sundberg ber\u00e4ttar om en strategi som hon anv\u00e4nder ibland.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4r jag har en kn\u00e4pptyst elev som aldrig r\u00e4cker upp handen kollar jag f\u00f6re lektionen om han eller hon kan svaret p\u00e5 en viss fr\u00e5ga. Sedan best\u00e4mmer vi att jag st\u00e4ller den fr\u00e5gan inf\u00f6r klassen och ber just den eleven svara. Och det funkar! Det kan vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen som eleven r\u00e4cker upp handen och v\u00e5gar h\u00f6ra sin egen r\u00f6st.\u00a0<\/p>\n
N\u00e4r de sociala f\u00e4rdigheterna st\u00e4rkts, \u00f6ppnar det upp f\u00f6r att sedan kunna s\u00e4tta in de specialpedagogiska verktygen.<\/p>\n
\u2013 Man kan s\u00e4ga att vi lyckas n\u00e4rma oss eleverna b\u00e4ttre i dag, fr\u00e5n m\u00e5nga olika h\u00e5ll och med olika expertis. F\u00f6r att en elev ska kunna ta till sig vad en specialpedagog s\u00e4ger m\u00e5ste han eller hon ocks\u00e5 klara den sociala biten. \u00a0<\/p>\n
Fotnot: Alla elevers namn \u00e4r fingerade.<\/p>\n
L\u00c4S \u00c4VEN<\/strong><\/p>\n
Nya b\u00f6cker om autism och npf i f\u00f6rskolan<\/a><\/p>\n
Varf\u00f6r vill vi s\u00e4tta dumstrutar p\u00e5 elever igen?<\/a><\/p>\n