![\"Man](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/ryden-mikael-portratt.jpg\")
<\/p>\nMikael Ryd\u00e9ns uppt\u00e4ckt att m\u00e4nniskans vita fettv\u00e4vnad har tre undertyper av mogna fettceller kan spela en viktig roll f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av metabola sjukdomar och styra valet av l\u00e4kemedel. <\/p>\n
<\/p>\n
Wallenberg Clinical Scholars, f\u00f6rl\u00e4ngningsanslag 2025<\/strong><\/p>\n L\u00e4ros\u00e4te<\/strong>:\u00a0 Forskningsomr\u00e5de:<\/strong> Forskningen kring m\u00e4nniskans fettv\u00e4v och dess celler har exploderat p\u00e5 senare \u00e5r. Det g\u00e4ller inte minst kopplingen till insulink\u00e4nslighet och risken f\u00f6r sjukdomar som diabetes typ 2 eller hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar. Trenden har ocks\u00e5 lett till framv\u00e4xten av nya, moderna l\u00e4kemedel med vilka det g\u00e5r att behandla obesitas och diabetes.<\/p>\n \u2013 Utvecklingen symboliseras av att det \u00e4r mycket mer konkurrens nu i det h\u00e4r f\u00e4ltet. Det finns ju mycket mer kompetens och mycket st\u00f6rre bredd \u00e4n tidigare, vilket \u00e4r b\u00e5de kul och utmanande.\u00a0<\/p>\n Det s\u00e4ger Mikael Ryd\u00e9n, som \u00e4r professor och Wallenberg Clinical Scholar vid Karolinska Institutet och \u00e4ven \u00f6verl\u00e4kare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.<\/p>\n Startade ett fettforskningslabb<\/p>\n N\u00e4r han b\u00f6rjade unders\u00f6ka m\u00e4nniskans vita fettv\u00e4vnad i slutet av 90-talet bestod hans forskarlag av fyra medarbetare. I dag \u00e4r de 25 till antalet, varav flera arbetar med klinisk forskning, cellforskning och informatik.\u00a0<\/p>\n Tillsammans med Niklas Mejhert har Mikael Ryd\u00e9n byggt upp ett labb kopplat till KI och sjukhuset f\u00f6r att studera human fettv\u00e4vnad i klinisk milj\u00f6 och fettcellers funktioner p\u00e5 molekyl\u00e4r niv\u00e5. Labbet \u00e4r i dag ett av de st\u00f6rsta inom sitt f\u00e4lt i Europa.<\/p>\n \u2013 Vi vill g\u00e4rna kontrollera hela forskningsprocessen fr\u00e5n ax till limpa sj\u00e4lva, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n Som m\u00e4nniskor b\u00e4r vi p\u00e5 bruna, beigea och vita fettceller. Mikael Ryd\u00e9n intresserar sig fr\u00e4mst f\u00f6r de vita, som i sj\u00e4lva verket har en gulaktig f\u00e4rg. Dessa cellers fr\u00e4msta funktion \u00e4r att ta upp och fris\u00e4tta fett i kroppen. Samtidigt har de visat sig vara mer komplexa \u00e4n s\u00e5 och kan uts\u00f6ndra s\u00e5v\u00e4l hormoner som inflammationsmark\u00f6rer.<\/p>\n Genom KI-forskarnas studier vet vi i dag att det finns minst tre undertyper av mogna fettceller i den vita fettv\u00e4ven. Dessa har i cell- och djurmodeller f\u00e5tt reagera p\u00e5 olika stimuli, som stresshormoner och andra \u00e4mnen, vilket \u00f6kat forskarnas f\u00f6rst\u00e5else kring fettcellernas separata funktioner.<\/p>\n Kartl\u00e4ggningen har visat att en av undertyperna kan uppfatta graden av insulink\u00e4nslighet och den verkar ocks\u00e5 vara viktig f\u00f6r v\u00e4vnadens f\u00f6rm\u00e5ga att ta upp och fris\u00e4tta fett. Om n\u00e5got g\u00e5r fel i den processen kan metabola sjukdomar och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar p\u00e5 sikt uppst\u00e5.<\/p>\n M\u00e4ter fettmassan<\/p>\n En annan undertyp l\u00e4ser av hur stor fettv\u00e4vnad som vi b\u00e4r p\u00e5. Enligt Mikael Ryd\u00e9n tyder detta p\u00e5 en evolution\u00e4r utveckling som gjort att v\u00e5ra kroppar str\u00e4var efter att best\u00e5 av \u201den lagom stor fettmassa\u201d.<\/p>\n \u2013 Vi f\u00e5r inte bli f\u00f6r tunga f\u00f6r d\u00e5 f\u00e5r vi sv\u00e5rt att r\u00f6ra oss.<\/p>\n En tredje undertyp \u00e4r kopplade till v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar. Dessa fettceller reagerar p\u00e5 proinflammatoriska \u00e4mnen och interagerar ocks\u00e5 med kroppens vita blodkroppar, uppger han.<\/p>\n I dag vet vi att inflammationen orsakas av en f\u00f6r\u00e4ndring i fettcellernas \u00e4mnesoms\u00e4ttning som g\u00f6r cellen ok\u00e4nslig f\u00f6r insulin men ocks\u00e5 f\u00f6r andra hormoner, n\u00e5got som vi kallar multihormonresistens.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n \u2013 Man har bland annat vid tillst\u00e5nd som inflammatorisk tarmfunktion kunnat se att fettceller i magen reagerar och bidrar till att modulera eller reglera immunf\u00f6rsvaret. Det \u00e4r en j\u00e4ttesp\u00e4nnande observation som vi nu arbetar vidare med.<\/p>\n Samtidigt unders\u00f6ker hans grupp en annan, ny hypotes.\u00a0<\/p>\n Forskarna bed\u00f6mer n\u00e4mligen att sj\u00e4lva sammans\u00e4ttningen av undertyper \u2013 det vill s\u00e4ga proportionerna av var och en hos en individ \u2013 \u00e4r ganska unika. Insikten tros i framtiden kunna spela en viktig roll i valet av vilket l\u00e4kemedel som g\u00f6r b\u00e4st nytta f\u00f6r en individ som har exempelvis diabetes typ 2 \u2013 eller olika infektioner.<\/p>\n \u2013 Vi vet att 30 procent av personer som lever med diabetes svarar olika bra p\u00e5 diabetesl\u00e4kemedel. Men det \u00e4r aldrig samma 30 procent som svarar bra p\u00e5 alla preparat utan andelarna skiljer sig \u00e5t. D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nker vi att kroppens svar delvis kan avg\u00f6ras av fettv\u00e4vens komposition, s\u00e4ger Mikael Ryd\u00e9n.<\/p>\n Det fr\u00e5gan \u00e4r h\u00f6gst aktuell i en studie som han leder vid Karolinska universitetssjukhusets klinik f\u00f6r endokrinologi, metabolism och diabetes i Huddinge. H\u00e4r studeras patienter med diabetes typ 2. Forskarna utf\u00f6r fettv\u00e4vsbiopsier och andra unders\u00f6kningar f\u00f6r att iaktta f\u00f6rdelningen av fettcellerna hos varje individ. I nul\u00e4get ing\u00e5r ett 60-tal individer som tillsammans lottas till tre olika l\u00e4kemedel mot typ 2-diabetes.<\/p>\n Orsakar l\u00e5ggradig inflammation<\/p>\n Mikael Ryd\u00e9n str\u00e4var efter att avsl\u00f6ja de grundl\u00e4ggande orsakerna bakom obesitas, insulinresistens och typ 2 diabetes, vilka alla karakteriseras av en l\u00e5ggradig inflammation. Trots det har vanliga anti-inflammatoriska l\u00e4kemedel inte n\u00e5gon effekt p\u00e5 tillst\u00e5nden.<\/p>\n \u2013 I dag vet vi att inflammationen orsakas av f\u00f6r\u00e4ndringar i fettcellernas \u00e4mnesoms\u00e4ttning som g\u00f6r cellen ok\u00e4nslig f\u00f6r insulin men ocks\u00e5 f\u00f6r andra hormoner, n\u00e5got som vi kallar multihormonresistens. Det betyder ocks\u00e5 att det \u00e4r fettcellen som vi beh\u00f6ver kunna normalisera i framtiden.<\/p>\n Ryd\u00e9n har ocks\u00e5 ambitionen att ta fram smarta biomark\u00f6rer baserat p\u00e5 undertypernas profiler ifr\u00e5ga om de skilda \u00e4mnen \u2013 kallade adipokiner \u2013 som de fris\u00e4tter i blodet f\u00f6r att kunna tolka hur en patients fettv\u00e4v \u00e4r uppbyggd.\u00a0<\/p>\n \u2013 Som kliniker \u00e4r det min dr\u00f6m att i framtiden kunna ta n\u00e5gra enkla blodprov och d\u00e4refter skr\u00e4ddarsy den behandling och de livsstils- och motionsr\u00e5d som passar b\u00e4st f\u00f6r den enskilde patienten.\u00a0<\/p>\n Text Monica Kleja \u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Mikael Ryd\u00e9ns uppt\u00e4ckt att m\u00e4nniskans vita fettv\u00e4vnad har tre undertyper av mogna fettceller kan spela en viktig roll…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":243366,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-243365","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116556084685276440","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243365"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243365\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/243366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Karolinska Institutet<\/p>\n
M\u00e4nniskans fettv\u00e4vnad, dess utveckling och betydelse f\u00f6r kliniska tillst\u00e5nd<\/p>\n\n
Bild Magnus Bergstr\u00f6m<\/p>\n