Elina Lundberg<\/a><\/p>\n Idag 07:15<\/p>\n
N\u00e4r translanguaging myntades i mitten av 1990-talet anv\u00e4ndes det f\u00f6r att beskriva en strukturerad tv\u00e5spr\u00e5kig undervisning i Wales. Trettio \u00e5r senare har begreppet vidgats rej\u00e4lt och f\u00e5tt ett stort internationellt genomslag. <\/p>\n
I Sverige har transspr\u00e5kande omfamnats b\u00e5de av skolmyndigheter och vid l\u00e4ros\u00e4ten, enligt Anders Agebj\u00f6rn, lektor i svenska som andraspr\u00e5k vid Malm\u00f6 universitet.<\/p>\n
\u2013 Transspr\u00e5kande har getts mycket utrymme i Skolverkets kommunikation och det pratas v\u00e4ldigt mycket om transspr\u00e5kande p\u00e5 l\u00e4rarutbildningarna. I dag \u00e4r det ett av de vanligaste \u00e4mnena i studentuppsatser inom svenska som andraspr\u00e5k, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Oklar betydelse<\/p>\n
I forskningsunderlaget till den nya kursplanen f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k (sva) beskrivs transspr\u00e5kande som en betydelsefull undervisningsmodell som b\u00f6r ligga till grund f\u00f6r undervisningsstrategier i \u00e4mnet.<\/p>\n
Men vad som menas med transspr\u00e5kande har med \u00e5ren blivit alltmer oklart, enligt Anders Agebj\u00f6rn. <\/p>\n
I dag anv\u00e4nds begreppet oftast f\u00f6r att beskriva att elever anv\u00e4nder alla sina spr\u00e5k. Hur en transspr\u00e5kande pedagogik ska g\u00e5 till specificeras s\u00e4llan ut\u00f6ver att l\u00e4rare ska uppmuntra och inkludera flera spr\u00e5k i undervisningen.<\/p>\n
\u2013 Transspr\u00e5kande \u00e4r inte en undervisningsmodell som beskriver hur det g\u00e5r till att l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k utan det handlar mer om en allm\u00e4nt positiv attityd till flerspr\u00e5kighet, s\u00e4ger Anders Agebj\u00f6rn.<\/p>\n
Eftersom begreppet \u00e4r s\u00e5 vagt \u00e4r det sv\u00e5rt att m\u00e4ta om transspr\u00e5kande faktiskt leder till att elever l\u00e4r sig svenska b\u00e4ttre. Det \u00e4r inte heller den sortens fr\u00e5gor som unders\u00f6kts, enligt Frida Splendido, lektor i svenska som andraspr\u00e5k vid Lunds universitet.<\/p>\n
Saknas effektstudier<\/p>\n
Tillsammans med Anders Agebj\u00f6rn har hon gjort en systematisk litteratur\u00f6versikt \u00f6ver svensk forskning om transspr\u00e5kande mellan 2013 och 2024.<\/p>\n
Av de 152 vetenskapliga publikationerna i \u00f6versikten har inte en enda studie m\u00e4tt transspr\u00e5kandets effekter p\u00e5 elevernas svenskkunskaper.<\/p>\n
\u2013 Forskningen har intresserat sig f\u00f6r andra fr\u00e5gor, till exempel hur elever anv\u00e4nder olika spr\u00e5k, hur l\u00e4rare agerar och hur man kommunicerar med varandra, s\u00e4ger Frida Splendido.<\/p>\n
\u00c4ven utanf\u00f6r Sverige domineras forskningen om transspr\u00e5kande av kvalitativa intervju- eller observationsstudier, enligt Anders Agebj\u00f6rn.<\/p>\n
Han h\u00e4nvisar till en \u00f6versikt av engelskspr\u00e5kig forskning d\u00e4r endast 10 av cirka 4 500 publicerade artiklar om transspr\u00e5kande \u00e4r kvantitativa effektstudier. <\/p>\n
\u2013 Av de tio studierna visade n\u00e5gra att transspr\u00e5kande kan ha positiva effekter. N\u00e5gra visar ingen skillnad alls. Det finns inget \u00f6versvallande st\u00f6d f\u00f6r att transspr\u00e5kande skulle vara en universall\u00f6sning vid inl\u00e4rningen av ett nytt spr\u00e5k, s\u00e4ger Anders Agebj\u00f6rn.<\/p>\n
\u201dMycket sv\u00e5rare i Sverige\u201d<\/p>\n
I flera fall har internationella forskare studerat tv\u00e5spr\u00e5kig undervisning i skolor d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare som elever beh\u00e4rskar b\u00e5da spr\u00e5ken, konstaterar Frida Splendido. S\u00e5 ser det s\u00e4llan ut i sva-undervisningen.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en sak att undervisa p\u00e5 spanska och engelska i ett klassrum i USA d\u00e4r alla kan b\u00e5da spr\u00e5ken. Att undervisa p\u00e5 flera olika spr\u00e5k i ett sva-klassrum utan att tappa delar av gruppen \u00e4r mycket sv\u00e5rare, \u00e4ven om det kan g\u00e5, s\u00e4ger hon. <\/p>\n
S\u00e5 den forskning som finns om transspr\u00e5kande visar inte om det leder till att flerspr\u00e5kiga elever i Sverige l\u00e4r sig svenska b\u00e4ttre?<\/strong><\/p>\n\u2013 Nej, vi vet inte om det finns en s\u00e5dan effekt. Vi kan inte ens veta vad transspr\u00e5kande \u00e4r utan det kan vara m\u00e5nga olika saker, s\u00e4ger Anders Agebj\u00f6rn.<\/p>\n
Han ser flera risker med att transspr\u00e5kande sprids okritiskt av skolmyndigheter och l\u00e4rarutbildningar och blir en pedagogisk trend.<\/p>\n
\u2013 Den st\u00f6rsta risken \u00e4r att vi f\u00e5r en backlash n\u00e4r l\u00e4rare genomsk\u00e5dar att transspr\u00e5kande anv\u00e4nds som en slogan och att vi d\u00e4rmed \u00e5terg\u00e5r till en enspr\u00e5kighetsnorm. I grunden \u00e4r det bra med en positiv attityd till flerspr\u00e5kighet \u00e4ven om det i sig inte leder till att elever l\u00e4r sig svenska b\u00e4ttre.<\/p>\n
Forskarnas fyra tips<\/p>\n
S\u00e5 kan l\u00e4rare ta tillvara elevers flerspr\u00e5kighet i undervisningen, enligt forskarna Anders Agebj\u00f6rn och Frida Splendido.<\/strong><\/p>\n\n- Att visa intresse<\/strong> f\u00f6r elevers identiteter och spr\u00e5kliga bakgrund kan vara viktigt f\u00f6r att skapa ett gott klassrumsklimat. Det kommer i sig inte att leda till att eleverna l\u00e4r sig svenska men det kan vara en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r undervisningen.<\/li>\n
- N\u00e4r elever inte kan<\/strong> n\u00e5gon eller ganska lite svenska kan deras f\u00f6rstaspr\u00e5k fungera som en effektiv spr\u00e5klig genv\u00e4g. Det \u00e4r till exempel l\u00e4ttare att \u00f6vers\u00e4tta ord fr\u00e5n elevens modersm\u00e5l till svenska \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka beskriva ordet p\u00e5 svenska. Att j\u00e4mf\u00f6ra olika spr\u00e5k kan ocks\u00e5 bidra till en medvetenhet om hur spr\u00e5k fungerar.<\/li>\n
- I andra \u00e4mnen \u00e4n sva<\/strong> kan det vara bra att elever som inte beh\u00e4rskar svenska f\u00e5r anv\u00e4nda sitt f\u00f6rstaspr\u00e5k f\u00f6r att ta till sig och visa sina \u00e4mneskunskaper. Det kan till exempel vara en f\u00f6rdel att l\u00e5ta en elev s\u00e4tta sig in i ett \u00e4mne som fotosyntes genom att f\u00f6rst l\u00e4sa en text om det p\u00e5 sitt f\u00f6rstaspr\u00e5k.<\/li>\n
- I svenska som andraspr\u00e5k<\/strong> m\u00e5ste det finnas utrymme f\u00f6r flerspr\u00e5kighet, men eleverna beh\u00f6ver ocks\u00e5 utmanas i sina svenskkunskaper. Att anv\u00e4nda m\u00e5lspr\u00e5ket \u2013 \u00e4ven n\u00e4r man inte beh\u00e4rskar det fullt ut \u2013 \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att komma vidare i spr\u00e5kutvecklingen.<\/li>\n<\/ol>\n
L\u00e4s alla artiklar i v\u00e5r granskning av spr\u00e5ksveket<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Foto: Vi L\u00e4rare Anders Agebj\u00f6rn, Malm\u00f6 universitet, och Frida Splendido, Lunds universitet, har gjort en systematisk litteratur\u00f6versikt \u00f6ver…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":243436,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-243435","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116556301127267447","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243435","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243435"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243435\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/243436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243435"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/spraksveket-translaguaging-2.jpg\"){kind=spacer}
<\/p>\n![\"\"\/](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/1778507904_945_elinalundberg-byline.jpg\")
<\/p>\n