![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/sdlQrNH-hswhfg-nh-1080x720.jpg\")
Noam Bettan representerar Israel i \u00e5rets Eurovision. Foto: TT \/ AP \/ Martin Meissner<\/p>\nI kv\u00e4ll startar Eurovision-veckan i Wien i \u00d6sterrike med den f\u00f6rsta semifinalen av tv\u00e5, som f\u00f6ljs av finalen p\u00e5 l\u00f6rdag. Sverige t\u00e4vlar med artisten Felicia och bidraget My System. Och t\u00e4vlingen kan omg\u00e4rdas av demonstrationer, utspel och protester redan fr\u00e5n i dag, eftersom \u00e4ven Israel framf\u00f6r sitt bidrag. M\u00e5nga menar att Europeiska radio- och tv-unionen, EBU, borde kasta ut Israel ur t\u00e4vlingen och flera l\u00e4nder \u2013 inklusive Nederl\u00e4nderna, Spanien, Irland och Island \u2013 bojkottar evenemanget p\u00e5 grund av krigen i Gaza och Libanon. \u00a0<\/p>\n
Men detta \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som v\u00e5gorna g\u00e5r h\u00f6ga runt musikt\u00e4vlingen. Faktum \u00e4r att Eurovision varit fyllt av kontroverser i \u00f6ver 50 \u00e5r. Israel debuterade i Eurovision Song Contest 1973 med l\u00e5ten Ey Sham n\u00e4r t\u00e4vlingen h\u00f6lls i Luxemburg. Landet kom p\u00e5 fj\u00e4rde plats. Det h\u00e4r var bara sju m\u00e5nader efter terrorattacken mot Israels trupp vid M\u00fcnchen-OS, och Eurovision omgavs d\u00e4rf\u00f6r av kraftigt bev\u00e4pnad s\u00e4kerhetspersonal p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare.<\/p>\n
F\u00f6r m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder s\u00e5gs Israels deltagande som naturligt. Men i arabv\u00e4rlden v\u00e4ckte landets medverkan kritik. Under 1970-talet s\u00e4ndes Eurovision i flera arabl\u00e4nder, men eftersom m\u00e5nga av dessa stater inte erk\u00e4nde Israel brukade tv-bolagen bryta s\u00e4ndningen eller g\u00e5 till reklam n\u00e4r Israels bidrag framf\u00f6rdes.<\/p>\n
\u00c5r 1978, n\u00e4r Izhar Cohen and the Alphabeta vann med l\u00e5ten A-ba-ni-bi, visade jordansk tv bilder p\u00e5 blommor n\u00e4r Israels bidrag framf\u00f6rdes och n\u00e4r Israel var p\u00e5 v\u00e4g att vinna br\u00f6ts s\u00e4ndningen innan omr\u00f6stningen var f\u00e4rdig. Dagen efter rapporterade jordanska medier felaktigt att Belgien hade vunnit. \u00c5ret efter vann Israel igen men p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5r, 1980, avstod landet b\u00e5de fr\u00e5n att t\u00e4vla och fr\u00e5n att st\u00e5 som arrang\u00f6r, eftersom t\u00e4vlingen krockade med en judisk h\u00f6gtid. Ist\u00e4llet gick uppdraget till Nederl\u00e4nderna. Det \u00e5ret deltog ocks\u00e5 Marocko \u2013 det enda arabland som hittills medverkat i Eurovision Song Contest.<\/p>\n
Noam Bettan representerar Israel i \u00e5rets Eurovision. Foto: TT \/ AP \/ Martin Meissner<\/p>\n
Flera arabl\u00e4nder har velat vara med, men varje g\u00e5ng har det fallit p\u00e5 Israels medverkan. Tunisien anm\u00e4lde sig 1977 och hade till och med f\u00e5tt startnummer, men drog sig ur f\u00f6re t\u00e4vlingen. Libanon planerade att delta 2005 men avstod senare eftersom EBU kr\u00e4vde att landet skulle s\u00e4nda hela t\u00e4vlingen, \u00e4ven Israels bidrag.<\/p>\n
\u00c4ven i mer modern tid har Israels medverkan lett till protester och demonstrationer, inte minst n\u00e4r Sverige arrangerade t\u00e4vlingen 2024. Den internationella bojkottkampanjen BDS har drivit krav p\u00e5 att Israel utesluts sedan t\u00e4vlingen arrangerades i Tel Aviv 2019.<\/p>\n
\u00c4ven Rysslands och Ukrainas bidrag har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r politiska kontroverser. Under 1990- och 2000-talen blev Ryssland snabbt en av stormakterna inom Eurovision, med flera p\u00e5kostade nummer som Kremltrogna tv-bolag l\u00e5g bakom. Eurovision ans\u00e5gs vara ett viktigt propagandaf\u00f6nster gentemot v\u00e4st. Men efter Rysslands annektering av Krim 2014 blev landets deltagande allt mer omstritt.<\/p>\n
2016 vann ukrainska Jamala med l\u00e5ten 1944, som handlade om Stalins deportation av krimtatarerna. M\u00e5nga uppfattade bidraget som en kommentar till Rysslands agerande p\u00e5 Krim. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 v\u00e4grade Ukraina att sl\u00e4ppa in den ryska artisten Julia Samojlova eftersom hon hade upptr\u00e4tt p\u00e5 Krim.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/sdlQJ5dpKlRGw8-nh-1080x710.jpg\")
Ukrainas Jamala firar Eurovisionvinsten i Stockholm 2016. Foto: TT \/ AP \/ Martin Meissner<\/p>\n
En av de mest omdiskuterade ryska Eurovision-artisterna \u00e4r Polina Gagarina, som representerade Ryssland 2015 med A Million Voices. I senare sammanhang har hon deltagit i Kremlv\u00e4nliga evenemang och offentligt visat st\u00f6d f\u00f6r Vladimir Putin. De ryska artisterna Little Big, som skulle ha representerat Ryssland under pandemi\u00e5ret 2020, har d\u00e4remot tagit kraftigt avst\u00e5nd fr\u00e5n Putin och d\u00e4rf\u00f6r tvingats fly landet. Ryssland st\u00e4ngdes av fr\u00e5n Eurovision 2022 efter den fullskaliga invasionen av Ukraina.<\/p>\n
Politik kan allts\u00e5 avsluta l\u00e4nders medverkan i Eurovision Song Contest, men t\u00e4vlingen kan ocks\u00e5 leda till politiska karri\u00e4rer. 2004 vann ukrainska Ruslana t\u00e4vlingen med l\u00e5ten Wild Dances. Det ledde senare till att hon fick en plats i det ukrainska parlamentet, d\u00e4r hon satt i ungef\u00e4r ett \u00e5r innan hon tr\u00f6ttnade och \u00e5terv\u00e4nde till musiken. Eurovision \u00e4r med andra ord politik i n\u00e4stan lika h\u00f6g grad som musik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I kv\u00e4ll startar Eurovision-veckan i Wien i \u00d6sterrike med den f\u00f6rsta semifinalen av tv\u00e5, som f\u00f6ljs av finalen…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":244326,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,3243,342,175,264,34,31,33,32,30,263,105],"class_list":{"0":"post-244325","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-eurovision-song-contest","10":"tag-israel","11":"tag-popularkultur","12":"tag-ryssland","13":"tag-se","14":"tag-svenska","15":"tag-sverige","16":"tag-sweden","17":"tag-swedish","18":"tag-ukraina","19":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116561574347684297","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244325","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244325"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244325\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/244326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244325"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244325"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244325"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}