{"id":244451,"date":"2026-05-12T14:23:15","date_gmt":"2026-05-12T14:23:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/244451\/"},"modified":"2026-05-12T14:23:15","modified_gmt":"2026-05-12T14:23:15","slug":"befintlig-blandad-bebyggelse-fungerar-i-utsatta-omraden-fastighetstidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/244451\/","title":{"rendered":"\u201dBefintlig blandad bebyggelse fungerar i utsatta omr\u00e5den\u201d \u2013 Fastighetstidningen"},"content":{"rendered":"

Jag k\u00e4nner inte helt igen den verklighet som Jan J\u00f6rnmark beskriver i debatten om blandad bebyggelse och utsatta omr\u00e5den.<\/p>\n

Sedan 2011 bor jag i Brf Solv\u00e4dersbyn i Biskopsg\u00e5rden i G\u00f6teborg. I \u00e5r \u00e4r det 30 \u00e5r sedan v\u00e5ra 125 radhus permanent placerades h\u00e4r efter att f\u00f6rst ha anv\u00e4nts under vinter-OS i Lillehammer 1994 och friidrotts-VM i G\u00f6teborg 1995.<\/p>\n

[ Annons ]<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Biskopsg\u00e5rden beskrivs ofta n\u00e4stan enbart genom statistik om segregation och utanf\u00f6rskap. Men i Brf Solv\u00e4dersbyn m\u00f6ter jag varje dag n\u00e5got helt annat.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan r\u00e4knade jag antalet nationaliteter i omr\u00e5det och kom upp i minst 15. Bland oss boende finns ocks\u00e5 en m\u00e5ngfald av yrken, bland annat restaurang\u00e4gare, m\u00e5lare, advokat, systemvetare, t\u00e5gm\u00e4stare, socionom, kass\u00f6rska, dagbarnv\u00e5rdare, musiker, agronom, l\u00e4rare, konstn\u00e4r och civilingenj\u00f6r. Framf\u00f6r allt bor h\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor som tidigare bott i hyresr\u00e4tt i Biskopsg\u00e5rden och som vill bo kvar i omr\u00e5det n\u00e4r de f\u00e5r m\u00f6jlighet att k\u00f6pa sin bostad.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag reagerar p\u00e5 slutsatsen att m\u00e4nniskor inte vill k\u00f6pa bost\u00e4der i utsatta omr\u00e5den. Min erfarenhet s\u00e4ger n\u00e5got annat. M\u00e5nga vill bo kvar d\u00e4r de har sina n\u00e4tverk och sin vardag. De uppskattar m\u00e5ngfalden, naturen och n\u00e4rheten b\u00e5de till centrum och havet.<\/p>\n

[ Annons ]<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

J\u00f6rnmark anv\u00e4nder sv\u00e5righeter att s\u00e4lja nyproducerade bostadsr\u00e4tter som argument f\u00f6r att m\u00e4nniskor inte vill k\u00f6pa bost\u00e4der i utsatta omr\u00e5den. Men han n\u00e4mner inte det ekonomiska l\u00e4ge som pr\u00e4glat hela bostadsmarknaden efter pandemin, med kraftigt stigande byggkostnader, h\u00f6ga r\u00e4ntor och en tr\u00f6g bostadsmarknad \u00e4ven i attraktiva delar av G\u00f6teborg.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 stor skillnad mellan dyr nyproduktion och redan etablerade bostadsr\u00e4tter med mer tillg\u00e4ngliga priser. Brf Solv\u00e4dersbyn har inte alls samma kvadratmeterpriser som den nyproduktion J\u00f6rnmark h\u00e4nvisar till. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ljer m\u00e4nniskor att k\u00f6pa och bo kvar h\u00e4r.<\/p>\n

I Brf Solv\u00e4dersbyn lever m\u00e4nniskor med olika bakgrund, erfarenheter och yrken sida vid sida. Det \u00e4r inte en teori. Det \u00e4r verklighet.<\/p>\n

Kanske borde ocks\u00e5 den lokala erfarenheten f\u00e5 v\u00e4ga in n\u00e4r slutsatser dras i rapporter utgivna av Timbro.<\/p>\n

Pia Schmidtbauer, boende i Solv\u00e4dersbyn<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>En ny rapport fr\u00e5n Timbro sl\u00e5r Jan J\u00f6rnmark fast att strategin med blandad bebyggelse har misslyckats g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Foto: Mats Edman <\/p>\n

Svar direkt fr\u00e5n Jan J\u00f6rnmark:<\/strong><\/p>\n

I rapporten \u00e4gnar jag ett helt eget avsnitt (fr\u00e5n sidan 65 och s\u00e4rskilt sidan 76-77) \u00e5t den lyckade strategin att bygga sm\u00e5hus och radhus i problemstadsdelarna i G\u00f6teborg mellan 1993\/94 och cirka 2010. Jag beskriver ocks\u00e5 den olyckliga utvecklingen n\u00e4r den strategin \u00f6vergavs till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r att bygga st\u00f6rre bostadsr\u00e4ttshus d\u00e4refter.<\/p>\n

Jag skrev s\u00e4rskilt om det i min DN Debatt-artikel: \u201dI G\u00f6teborg har s\u00e5dana l\u00e5ngsiktiga planer redan misslyckats. D\u00e4r startade verkligen en konstruktiv omvandlingsstrategi f\u00f6r de utsatta omr\u00e5dena i b\u00f6rjan\u00a0av 1990-talet. Knappt tio \u00e5r senare \u00f6vergavs den n\u00e4r politikerna i\u00a0st\u00e4llet best\u00e4mde sig f\u00f6r att jaga nya statliga bidrag. Den sista konstruktiva delen i strategin var att bygga sm\u00e5hus n\u00e4ra de problemfyllda miljonprogrammen, men den \u00f6vergavs ocks\u00e5 i b\u00f6rjan\u00a0av 2010-talet. I\u00a0st\u00e4llet anammade man den nya strategi f\u00f6r f\u00f6rt\u00e4tning och \u00b4blanda genom bostadsr\u00e4tter\u00b4 som d\u00e5 blev f\u00f6rh\u00e4rskande.\u201d<\/p>\n

En sista anm\u00e4rkning: naturligtvis tycker jag inte man ska sluta f\u00f6rs\u00f6ka eller ge upp. Var och en b\u00f6r veta att tidningar s\u00e4tter rubriker som de g\u00f6r.* Det p\u00e5verkar inte f\u00f6rfattaren. Jag tycker allts\u00e5 minst av allt att man ska ge upp. Tv\u00e4rtom ska man arbeta intensivt med best\u00e5ndet. Det \u00e4r i produktionen av sm\u00e5hus eller radhus m\u00f6jligheterna finns, vilket jag skriver om b\u00e5de i rapporten och DN artikeln.<\/p>\n

* Red anm: Jan J\u00f6rnmark syftar p\u00e5 rubriken i DN Debatt: \u201dDet g\u00e5r inte att blanda bort segregation \u2013 sluta f\u00f6rs\u00f6ka.\u201d N\u00e5got som han ocks\u00e5 korrigerarade n\u00e4r Fastighetstidningen\u00a0intervjuade honom<\/a> om rapporten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Jag k\u00e4nner inte helt igen den verklighet som Jan J\u00f6rnmark beskriver i debatten om blandad bebyggelse och utsatta…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":244452,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-244451","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116562061753608459","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244451","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244451"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244451\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/244452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}