USA-Kina Den f\u00f6re detta Kinaambassad\u00f6ren B\u00f6rje Ljunggren skriver om vad vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss av toppm\u00f6tet mellan Xi Jinping och Donald Trump som inleds i dag i Peking.\u00a0<\/b><\/p>\n
I dag anl\u00e4nder president Trump till Peking f\u00f6r ett toppm\u00f6te med president Xi Jinping. Hans f\u00f6rra bes\u00f6k, hans f\u00f6rsta n\u00e5gonsin i Kina, \u00e4gde rum i november 2017, i b\u00f6rjan av hans f\u00f6rsta mandatperiod. Redan i april 2017 hade Xi Jinping bes\u00f6kt USA, och Trumps Mar-a-Lago.\u00a0 De b\u00e5da m\u00f6tena pr\u00e4glades av \u00f6msesidig respekt. N\u00e5got som hade att g\u00f6ra med Trumps instinktiva sympati f\u00f6r auktorit\u00e4ra ledare, och inte minst hans \u00f6vertygelse om att de b\u00e5da genom personlig diplomati kunde \u00e5stadkomma stora ting, oklart vad.\u00a0<\/p>\n
Fr\u00e5n fabrik till supermakt<\/b><\/p>\n
Kinas utveckling fr\u00e5n v\u00e4rldens fabrik till supermakt i vardande pr\u00e4glade samtidigt tiden, och m\u00f6tena. De \u00e4gde rum vid en tid d\u00e5 den l\u00e5nga era av konvergens mellan l\u00e4nderna, som inleddes med president Nixons historiska bes\u00f6k i Maos Kina 1972, och den fulla normaliseringen sju \u00e5r senare, gick mot sitt slut. Avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4rmandet hade varit att de i Sovjetunionen s\u00e5g sin gemensamma fiende. Deng Xiaopings lansering, tv\u00e5 \u00e5r efter Maos d\u00f6d, av \u201dreform och \u00f6ppning\u201d skapade sedan nya f\u00f6ruts\u00e4ttningar av ett slag som gjorde att konsekvenserna av massakern p\u00e5 Himmelska fridens torg i juni 1989 \u00f6verraskande snabbt kunde \u00f6vervinnas. Relationerna f\u00f6rdjupades. Konvergens togs f\u00f6r given, f\u00f6rdjupad av Kinas intr\u00e4de 2001 i WTO.<\/p>\n
Kinas WTO-f\u00f6rhandlingar hade f\u00f6rts i hamn h\u00f6sten 2000, under president Clintons sista m\u00e5nader vid makten. Han spelade en central roll, \u00f6vertygad om att medlemskapet i WTO skulle leda till ekonomisk, och p\u00e5 sikt ocks\u00e5 politisk liberalisering i Kina. Inte minst internets snabba utveckling, \u201dthe world wide web\u201d, gjorde, menade Clinton, denna utveckling oundviklig. Att f\u00f6rhindra det var, f\u00f6rklarade han, lika om\u00f6jligt som att spika upp en \u201djello pudding\u201d p\u00e5 en v\u00e4gg. \u201dLycka till\u201d sade han, segerviss.\u00a0<\/p>\n
Auktorit\u00e4r uth\u00e5llighet<\/b><\/p>\n
Konvergens pr\u00e4glade fortsatt relationerna, och det g\u00e4llde under huvuddelen av president Obamas \u00e5r vid makten. 2015 spelade Obama och Xi en avg\u00f6rande roll i f\u00f6rverkligandet av det globala klimatavtalet. Under Obamas sista \u00e5r (2016) v\u00e4xte dock ett nytt amerikanskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt fram. Konvergensen \u00f6vergick i divergens, som under det g\u00e5ngna decenniet vuxit i komplexitet, pr\u00e4glat av kriser som 2023 \u00e5rs spionballongdrama \u00f6ver USA \u2013 och av Kinas fortsatta uppg\u00e5ng.\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n
Avg\u00f6rande \u00e4r att Kina\u00a0 visat oanad auktorit\u00e4r uth\u00e5llighet. Landet \u00e4r inte l\u00e4ngre bara \u201dv\u00e4rldens fabrik\u201d av billiga textilier och elektronik, och\u00a0 v\u00e4rldens st\u00f6rsta handelsnation i varor. Landet var hyperglobaliseringserans stora vinnare, och nu ocks\u00e5 alltmer en nation som \u00f6verraskar v\u00e4rlden teknologiskt. Med elbilar och gr\u00f6n energi som globalt utmanande exempel, och en dominerande st\u00e4llning vad g\u00e4ller s\u00e4llsynta jordartsmetaller, som en ov\u00e4rderlig strategisk tillg\u00e5ng. Europa \u00e4r m\u00e4rkligt akterseglat.<\/p>\n
En \u00f6verrumplad v\u00e4rld st\u00e5r nu inf\u00f6r en situation med ett Trumpskt USA som vill riva ner den globala ordningen och ett Kina som f\u00f6r sin l\u00e5ngsiktiga utveckling fortsatt vill dra nytta av multilateralism och frihandel. Trumps tullar och of\u00f6ruts\u00e4gbarhet framtvingar\u00a0 global \u201dombalansering\u201d av s\u00e4kerhetspolitik och handelsrelationer. Kina framst\u00e5r pl\u00f6tsligt som den\u00a0 \u201dvuxne i rummet\u201d, och i det luttrade \u201dglobala Syd\u201d som mer relevant.<\/p>\n
Tullcentrerad diplomati<\/b><\/p>\n
USA \u00e4r en dominerande supermakt p\u00e5 nedg\u00e5ng, Kina en supermakt p\u00e5 uppg\u00e5ng, ett klassiskt exempel p\u00e5 \u201dThukydides f\u00e4lla\u201d, med dess oundvikliga pr\u00e4gel av misstro. Kurt Campbell, en av de senaste decenniernas nyckelpersoner i den amerikanska utrikesf\u00f6rvaltningen, och statsvetaren Rush Doshi, gjorde i september 2025 bed\u00f6mningen\u00a0 att USA \u201df\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sin moderna historia st\u00e5r inf\u00f6r en rival \u2013 Kina \u2013 som har `st\u00f6rre skala\u00b4 inom flertalet kritiska maktdimensioner, och att enbart amerikansk nationell kapacitet kanske inte r\u00e4cker f\u00f6r att m\u00f6ta utmaningen.\u201d (New York Times, 7 september, 2025) <\/p>\n
Vi g\u00e5r in i en era, konstaterar de, d\u00e4r det verkliga m\u00e5ttet p\u00e5 amerikansk styrka kommer att vara huruvida Washington kan bygga upp \u201dallierad skala: makten att konkurrera globalt i tandem med andra l\u00e4nder inom ekonomiska, teknologiska och milit\u00e4ra omr\u00e5den\u201d. President Trump verkar, konstaterar de resignerat, \u201dr\u00f6ra sig i motsatt riktning. Hans tullcentrerade diplomati har alienerat allierade och l\u00e4mnat \u00f6ppningar f\u00f6r Peking att bygga sina egna koalitioner.\u201d\u00a0<\/p>\n
Strategisk misstro<\/b><\/p>\n
Vad kan man d\u00e5 f\u00f6rv\u00e4nta sig av det stundande toppm\u00f6tet. Ingen bed\u00f6mare f\u00f6rv\u00e4ntar sig en epokg\u00f6rande \u00f6verenskommelse, n\u00e5gon \u201dgrand bargain\u201d, men heller inte n\u00e5got misslyckande. F\u00f6r mycket st\u00e5r p\u00e5 spel f\u00f6r b\u00e5da l\u00e4nderna, och Trump \u00e4r medveten om att han inte sitter med n\u00e5gon avg\u00f6rande trumf p\u00e5 hand \u2013\u00a0 s\u00e4rskilt inte efter den milit\u00e4ra interventionen i Iran. Kina har f\u00f6rm\u00e5tt st\u00e5 emot hans handelskrig, och landets export har fortsatt att v\u00e4xa, till oh\u00e5llbara niv\u00e5er, och man saknar inte strategiska trumfkort som jordartsmetallerna.<\/p>\n
En av USA:s mest erfarna bed\u00f6mare, David Shambaugh, vid George Washington University i Washington DC, ger den 4 maj\u00a0 sin samlade bed\u00f6mning i en artikel, \u201dWhat to Expect from the Superpower Summit in Beijing\u201d, i Foreign Policy. Relationen pr\u00e4glas oundvikligen, konstaterar han av \u201ccomprehensive competition\u201d, eller snarare , skulle jag till\u00e4gga, av oundviklig \u201dstrategisk misstro\u201d.\u00a0<\/p>\n
Shambaugh tar f\u00f6r givet att Trump ocks\u00e5 denna g\u00e5ng kommer att mottas med maximal pompa, inte p\u00e5 det n\u00e5gon kr\u00e4nkande s\u00e4tt som 2015 drabbade Obama.\u00a0<\/p>\n
Taiwanfr\u00e5gan viktig<\/b><\/p>\n
B\u00e5da parter har vidtagit \u00e5tg\u00e4rder som ska bidra till att m\u00f6tet blir en framg\u00e5ng. En viktig s\u00e5dan \u00e4r Trumps beslut att skjuta upp viktiga vapenleveranser till\u00a0 Taiwan, m\u00f6tets oj\u00e4mf\u00f6rligt viktigaste fr\u00e5ga. En helt central fr\u00e5ga \u00e4r hur Trump v\u00e4ljer att uttrycka USA:s \u00e5tagande vad g\u00e4ller Taiwan, f\u00f6r Peking en sj\u00e4lvklar del av Kina. Kommer den of\u00f6ruts\u00e4gbare Trump, undrar Shambaugh, att s\u00e4ga att USA \u201dmots\u00e4tter\u00a0 sig taiwanesisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet\u201d, snarare \u00e4n att man \u201dinte st\u00f6djer taiwanesisk sj\u00e4lvst\u00e4ndig\u201d? <\/p>\n
Kommer han, vilket \u00e4r troligt, att referera till g\u00e4llande \u201cOne China Policy\u201d, eller acceptera den principiellt starkare formuleringen \u201dOne China Principle\u201d, som Peking f\u00f6redrar; kommer han att uttala st\u00f6d f\u00f6r \u201dfredlig \u00e5terf\u00f6ring\u201d av Taiwan med fastlandet? Allt f\u00f6rankrat i Taiwan Relations Act (1979) och de kommunik\u00e9er, och f\u00f6rs\u00e4kringar som gjorts sedan 1982. Personligen skulle \u201ddealmakern\u201d Trump, konstaterar Shambaugh,\u00a0 sannolikt vara beredd att offra n\u00e5got f\u00f6r geostrategiska och kommersiella intressen, vilket avgjort vore ett svek mot Taiwan.<\/p>\n
Vad kan d\u00e5 Kina g\u00f6ra f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla Trump? Ett viktigt resultat skulle vara att Kina \u00e5tog sig att kraftigt \u00f6ka sina investeringar i USA, och importen fr\u00e5n USA av sojab\u00f6nor och andra jordbruksprodukter, bioteknologi, Boeingplan och naturgas. <\/b>Den kinesiska elbilsexporten\u00a0 \u00e4r en oundviklig fr\u00e5ga. Trump l\u00e4r komma att uppmana till kinesiska investeringar i USA .<\/p>\n
F\u00f6r USA \u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttrad tillg\u00e5ng till den kinesiska marknaden, och landets jordartsmetaller, av stort intresse.\u00a0<\/p>\n
Dialog om k\u00e4rnvapen <\/strong><\/p>\n Ett ytterligare omr\u00e5de av stor betydelse \u00e4r relationerna p\u00e5 f\u00f6rsvarsomr\u00e5det, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller k\u00e4rnvapen\u00a0 och kommunikationv\u00e4gar i krissituationer. Centralt f\u00f6r USA \u00e4r att engagera Kina i en dialog om k\u00e4rnvapen och \u201dstrategisk stabilitet\u201d, i den r\u00e5dande eran av k\u00e4rnvapenspridning. Kinas hittills relativt begr\u00e4nsade k\u00e4rnvapenarsenal byggs ut i snabb takt. Hela den internationella \u201dregimen\u201d \u00e4r i gungning. Peking f\u00f6rv\u00e4ntas, enligt Shambaugh, oklokt nog, inte visa n\u00e5got intresse.<\/p>\n Iran \u00e4r en annan fr\u00e5ga av stor betydelse. \u00c4r Kina berett att medverka till att landet ger upp sitt program f\u00f6r urananrikning, och eventuella k\u00e4rnvapenutveckling?\u00a0 Kina har, konstaterar Shambaugh, avgjort betydande inflytande, men finner det, p\u00e5 goda grunder, tveksamt om Peking \u00e4r berett att anv\u00e4nda sig av det.<\/p>\n Shambaugh pekar p\u00e5 en rad ytterligare omr\u00e5den, som Kinas roll i fentanylspridning, och samarbete vad g\u00e4ller AI, ett f\u00f6r framtiden avg\u00f6rande strategiskt omr\u00e5de d\u00e4r de b\u00e5da l\u00e4nderna spelar avg\u00f6rande, vitt skilda, roller.<\/p>\n M\u00f6tet kan f\u00f6rv\u00e4ntas d\u00e4mpa mots\u00e4ttningarna. P\u00e5 sikt avg\u00f6rande \u00e4r om det finns ett tillr\u00e4ckligt \u00f6msesidigt intresse av f\u00f6rdjupad stabilisering \u2013 och institutionalisering \u2013 av relationerna, maktf\u00f6rskjutningens och den strategiska misstrons dynamik till trots.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"USA-Kina Den f\u00f6re detta Kinaambassad\u00f6ren B\u00f6rje Ljunggren skriver om vad vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss av toppm\u00f6tet mellan Xi…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":244817,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-244816","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116564298714308257","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244816","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244816"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244816\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/244817"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244816"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244816"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244816"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}