{"id":245280,"date":"2026-05-13T12:46:19","date_gmt":"2026-05-13T12:46:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/245280\/"},"modified":"2026-05-13T12:46:19","modified_gmt":"2026-05-13T12:46:19","slug":"galler-att-hitta-lagsta-mojliga-dos-lakartidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/245280\/","title":{"rendered":"\u00bbG\u00e4ller att hitta l\u00e4gsta m\u00f6jliga dos\u00ab \u2013 L\u00e4kartidningen"},"content":{"rendered":"

Att jordn\u00f6tsallergiska barn gradvis kan bygga upp toleransen genom att under kontrollerade former \u00e4ta f\u00f6rst mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder jordn\u00f6tsprotein, f\u00f6r att sedan gradvis trappa upp dosen, har visats i flera studier. Att barn med jordn\u00f6tsallergi ska kunna f\u00e5 oral immunterapi (OIT), som behandlingsformen kallas, har ocks\u00e5 h\u00f6g prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer f\u00f6r allergiv\u00e5rd<\/a>, som L\u00e4kartidningen<\/a> nyligen har rapporterat om.<\/p>\n

Nu har tre\u00e5rsdata fr\u00e5n den svenska studien SMACHO (Small children OIT study) publicerats i Lancet Regional Health \u2013 Europe<\/a>. Resultatet g\u00e5r i linje med vad tidigare studier, till exempel POSEIDON-studien<\/a> (Peanut oral immunotherapy study of early intervention for desensitization) samt forskarnas egna ett\u00e5rsdata, som publicerades<\/a> f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan, redan har visat.<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Forskarna \u00e4r mycket n\u00f6jda med sina resultat.<\/p>\n

\u2013 Vi har b\u00e5de b\u00e4st effekt och b\u00e4st s\u00e4kerhetsprofil av alla studier som hittills \u00e4r publicerade. Vi maxade s\u00e4kerheten och uppdoserade med l\u00e5nga intervall, s\u00e5 att barnen skulle hinna v\u00e4nja sig, s\u00e4ger Anna Asarnoj, barnl\u00e4kare och docent i pediatrik vid institutionen f\u00f6r kvinnors och barns h\u00e4lsa p\u00e5 Karolinska institutet och ansvarig forskare bakom studien.<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tAnna Asarnoj, barnl\u00e4kare och docent i pediatrik vid institutionen f\u00f6r kvinnors och barns h\u00e4lsa p\u00e5 Karolinska institutet.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Alexander Donka\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

I studien ingick 75 jordn\u00f6tsallergiska barn mellan 1 och 3 \u00e5r. Vid studiestart reagerade vissa barn redan vid 28 mg jordn\u00f6tsprotein \u2013 andra klarade upp till 278 mg utan att f\u00e5 symtom. 50 av barnen lottades till aktiv behandling med l\u00e5ngsam uppdosering var 4:e\u20136:e vecka och d\u00e4refter en daglig underh\u00e5llsdos p\u00e5 285 mg jordn\u00f6tsprotein i form av tre \u00bbjordn\u00f6tskrokar\u00ab, motsvarande 1,5 jordn\u00f6t, medan 25 barn placerades i kontrollgruppen och fick undvika jordn\u00f6t helt.<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Efter 1 \u00e5r klarade 7 av 10 barn med aktiv behandling av 750 mg jordn\u00f6tsprotein \u2013 ungef\u00e4r 3,5 jordn\u00f6tter \u2013 utan att reagera. Efter 3 \u00e5rs behandling, f\u00f6ljt av ett uppeh\u00e5ll p\u00e5 4\u20136 veckor n\u00e4r inte heller barnen med aktiv behandling skulle \u00e4ta n\u00e5gra jordn\u00f6tter, klarade 8 av 10 barn det slutgiltiga provokationstestet med 750 mg jordn\u00f6tsprotein.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 r\u00e4knar vi \u00e4ven med \u00bbdrop-outs\u00ab. Av dem som fullf\u00f6ljde klarade 98 procent, alla utom ett barn, hela behandlingen, s\u00e4ger Anna Asarnoj.<\/p>\n

F\u00f6re den jordn\u00f6tsfria perioden tolererade \u00e4ven det barnet testet. Forskarna vet inte varf\u00f6r just det barnet tappade toleransen under behandlingsuppeh\u00e5llet. <\/p>\n

M\u00e5nga t\u00e5lde dock mycket mer \u00e4n 750 mg.<\/p>\n

\u2013 I slut\u00e4nden t\u00e5lde barnen i genomsnitt 5 000 mg jordn\u00f6tsprotein utan symtom, inte ens n\u00e5gra prickar. Vi s\u00e5g inget samband mellan hur allergisk man var vid start och hur det gick sedan, s\u00e4ger Anna Asarnoj.<\/p>\n

Forskarnas protokoll med l\u00e5ngsam upptrappning kan absolut anv\u00e4ndas i kliniken, menar hon.<\/p>\n

\u00c4r det detta protokoll som kommer att anv\u00e4ndas nu n\u00e4r tusentals barn ska behandlas i Sverige?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi tycker ju det, det \u00e4r inte beslutat \u00e4n, s\u00e4ger hon. <\/p>\n

Biverkningar intr\u00e4ffade, men de flesta var lindriga. Tv\u00e5 barn fick dock s\u00e5 allvarliga biverkningar under uppdoseringsfasen att de beh\u00f6vde adrenalin i hemmet. Ett av barnen drabbades tv\u00e5 g\u00e5nger och hoppade av studien.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r inte helt riskfritt. Men om man v\u00e4ger risk mot nytta s\u00e5 \u00e4r bed\u00f6mningen att nyttan \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n risken, s\u00e4ger Anna Asarnoj.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tEfter 3 \u00e5rs behandling klarade 8 av 10 barn som f\u00e5tt oral immunterapi mot jordn\u00f6tsallergi av att \u00e4ta 750 mg jordn\u00f6tsprotein.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Mostphotos\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

En kanadensisk studie<\/a> tyder p\u00e5 att \u00e4ven \u00e4nnu l\u00e4gre underh\u00e5llsdoser \u00e4n den som testats i Sverige har effekt. I studien ingick 51 barn mellan 7 och 13 \u00e5r. De lottades till att antingen f\u00e5 300 mg jordn\u00f6tsprotein, 30 mg jordn\u00f6tsprotein eller till en kontrollgrupp.<\/p>\n

\u00bbVi fann b\u00e4ttre s\u00e4kerhet f\u00f6r 30 mg-gruppen j\u00e4mf\u00f6rt med 300 mg-gruppen, med liknande kliniska resultat och laboratorieresultat\u00ab, skriver Julia Upton, professor i pediatrik vid University of Toronto, som st\u00e5r bakom studien, i ett mejl till L\u00e4kartidningen.<\/p>\n

Vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna med en l\u00e4gre underh\u00e5llsdos?<\/strong><\/p>\n

\u00bbL\u00e5ga doser verkar f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4kerheten, tolerabiliteten och f\u00f6ljsamheten. Men syftet var inte att visa att 30 mg \u00e4r tillr\u00e4ckligt, utan snarare att \u00e4ven sm\u00e5 doser kan vara effektiva och d\u00e4rmed ge fler behandlingsalternativ. Det minskar ocks\u00e5 antalet dos\u00f6kningar som beh\u00f6vs. Men den perfekta underh\u00e5llsdosen \u00e4r \u00e4nnu inte fastst\u00e4lld. Forskningen kring l\u00e5ga underh\u00e5llsdoser utvecklas fortfarande\u00ab, skriver hon.<\/p>\n

Barnen i hennes studie var betydligt \u00e4ldre \u00e4n barnen i den svenska, vilket g\u00f6r att studierna inte utan vidare kan j\u00e4mf\u00f6ras.<\/p>\n

\u00bbDen svenska studien st\u00e4rker evidensen f\u00f6r att en underh\u00e5llsdos p\u00e5 300 mg ger ett viktigt skydd mot jordn\u00f6tter. Alla studier p\u00e5 sm\u00e5barn har pekat \u00e5t samma h\u00e5ll: att behandling av sm\u00e5 barn verkar vara s\u00e4ker och effektiv och att vissa till och med kan uppn\u00e5 remission. M\u00e5nga allergologer anser att vi redan nu har tillr\u00e4ckligt med evidens f\u00f6r att behandla sm\u00e5 barn\u00ab, anser Julia Upton.<\/p>\n

Enligt Anna Asarnoj \u00e4r det tydligt att effekten blir lite s\u00e4mre med s\u00e5 l\u00e5g underh\u00e5llsdos som 30 mg.<\/p>\n

\u2013 Men jag tycker \u00e4nd\u00e5 att det h\u00e4r \u00e4r j\u00e4tteintressant. Det g\u00e4ller att hitta l\u00e4gsta m\u00f6jliga dos som ger god effekt vid jordn\u00f6tsallergi. Men vi har en tillr\u00e4ckligt bra s\u00e4kerhetsprofil i v\u00e5r studie. Studien som ligger till grund f\u00f6r l\u00e4kemedlet Palforzia mot jordn\u00f6tsallergi bygger p\u00e5 300 mg underh\u00e5llsdos. Det l\u00e4kemedlet har ju g\u00e5tt igenom alla l\u00e4kemedelsprocesser, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

F\u00f6rutom den optimala underh\u00e5llsdosen \u00e5terst\u00e5r ocks\u00e5 ett annat fr\u00e5getecken, och det \u00e4r hur l\u00e4nge man m\u00e5ste forts\u00e4tta att \u00e4ta jordn\u00f6tter f\u00f6r att inte f\u00e5 tillbaka sin allergi. H\u00e4r har forskarna \u00e4nnu inget svar.<\/p>\n

\u2013 Men vi kommer att g\u00f6ra en l\u00e5ngtidsuppf\u00f6ljning nu f\u00f6r att se hur det g\u00e5r i det l\u00e5nga loppet, s\u00e4ger Anna Asarnoj.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Att jordn\u00f6tsallergiska barn gradvis kan bygga upp toleransen genom att under kontrollerade former \u00e4ta f\u00f6rst mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":245281,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-245280","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116567342621556148","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/245280","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=245280"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/245280\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/245281"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=245280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=245280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=245280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}