![\"Fr\u00e5gan](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/c1o4BK7LlVJJQK5UqYSJqehAyYu1FRP6lSu2THjz.jpg\"\/)
<\/p>\nL\u00e4s merFr\u00e5gan alla st\u00e4ller sig om Nibe \u2013 efter 23 000 procent: \u201dIngen env\u00e5ldsh\u00e4rskare\u201d<\/p>\n
<\/a>Geopolitiken driver utvecklingen<\/p>\n
I EU \u00e4r omkring 68 miljoner hem uppv\u00e4rmda med gas och 18 miljoner med oljepannor. I ett policydokument har kommissionen satt upp m\u00e5let om att det ska installeras 10 miljoner v\u00e4rmepumpar mellan 2023 och 2027.<\/p>\n
\u2013 2,6 miljoner v\u00e4rmepumpar s\u00e5ldes i Europa f\u00f6rra \u00e5ret. Kommissionen vill upp till 4 miljoner per \u00e5r till 2030, s\u00e4ger Caroline Haglund Stignor, forskningsledare inom energieffektivitet vid Rise och ansvarig f\u00f6r IEA:s v\u00e4rmepumpscenter.<\/p>\n
Klimat- och milj\u00f6engagemanget som tidigare bidragit till att driva upp efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4rmepumpar, vid sidan av hush\u00e5llens besparingsm\u00f6jligheter, har avtagit de senaste \u00e5ren, menar Bj\u00f6rn Palm.<\/p>\n
\u2013 Intresset f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gor har sjunkit de senaste fyra \u00e5ren, b\u00e5de i Sverige och internationellt. Det kan bero p\u00e5 att allm\u00e4nheten har annat att t\u00e4nka p\u00e5, inte minst geopolitiska sp\u00e4nningar, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Men n\u00e4r intresset f\u00f6r klimatfr\u00e5gan dalat har andra incitament att st\u00e4lla om uppv\u00e4rmningstekniken kommit fr\u00e5n sidan med full kraft. N\u00e4r Ryssland invaderade Ukraina 2022 sk\u00f6t energipriserna i h\u00f6jden. EU blev snabbt motiverat att g\u00f6ra sig fritt fr\u00e5n den ryska gasen som v\u00e4rmde miljontals europeiska hem.<\/p>\n Situationen skapade en rusning efter v\u00e4rmepumpar, ber\u00e4ttar Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n \u2013 Invasionen av Ukraina ledde till gasbrist i Europa. V\u00e4rmepumpsindustrin hade inte kapacitet att m\u00f6ta den snabbt \u00f6kande efterfr\u00e5gan. Det blev k\u00f6er och l\u00e5nga v\u00e4ntetider f\u00f6r att f\u00e5 en v\u00e4rmepump. Det blev v\u00e4rldens rusning.<\/p>\n \u00c4ven kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet, d\u00e4r omkring en femtedel av v\u00e4rldens olja och flytande Rusning efter v\u00e4rmepumpar <\/p>\n Efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4rmepumpar har stigit kraftigt under \u00e5rets f\u00f6rsta kvartal, rapporterar Financial Times. <\/p>\n V\u00e4rmepumpsf\u00f6rs\u00e4ljningen steg 34 procent p\u00e5 \u00e5rsbasis i Tyskland. I Frankrike s\u00e5ldes 300\u2006000 v\u00e4rmepumpar under \u00e5rets f\u00f6rsta tre m\u00e5nader, vilket \u00e4r drygt 20 procent mer \u00e4n i fjol. FT tolkar det som en tidig signal om att energikrisen redan p\u00e5verkar efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4rmepumpar.<\/p>\n Det var just i en s\u00e5dan energikris \u2013 70-talets oljekris \u2013 som gav Sverige en knuff mot att bli en pionj\u00e4r inom v\u00e4rmepumpar, ber\u00e4ttar Bj\u00f6rn Palm.<\/p>\n \u2013 P\u00e5 den tiden v\u00e4rmdes n\u00e4stan alla hus i Sverige med oljepannor \u2013 men pl\u00f6tsligt blev det ont om olja, s\u00e4ger han.<\/p>\n Tack vare omfattande vattenkraft drabbades Sverige inte lika h\u00e5rt av oljekrisen. Samtidigt byggdes k\u00e4rnkraften ut, vilket skapade ett \u00f6verskott av fossilfri el.<\/p>\n \u2013 Den fr\u00e4msta orsaken var relationen mellan elpris och oljepris. Medan elen p\u00e5 kontinenten kom fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen hade Sverige tillg\u00e5ng till billig fossilfri el, s\u00e4ger han.<\/p>\n Det var i den vevan som den svenska industrin s\u00e5g sin chans. Bolag som IVT, Thermia och Nibe b\u00f6rjade utveckla och s\u00e4lja v\u00e4rmepumpar.<\/p>\n \u2013 Det svenska entrepren\u00f6rskapet ska inte underskattas h\u00e4r. Det kombinerades med forskning och program som tidigt uppmuntrade och stimulerade samarbete mellan akademin och n\u00e4ringslivet, s\u00e4ger Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n Oljekrisen blev startskottet<\/p>\n F\u00f6r att forskarna skulle f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n Energimyndigheten beh\u00f6vde industrin vara med och samfinansiera forskningen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt riktades de akademiska resurserna mot industrins behov, vilket blev ett framg\u00e5ngsrecept enligt Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n \u2013 I varje forskningsprojekt beh\u00f6vde forskarna ta reda p\u00e5 vilka fr\u00e5gor som var viktiga f\u00f6r branschen. F\u00f6retagen fick sedan hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 resultaten s\u00e5 att de kunde implementera dem. Samarbetet bidrog till att driva teknikutvecklingen fram\u00e5t, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Bland annat genomf\u00f6rde Rise, som tidigare hette SP, praktiska tester av v\u00e4rmepumparna, vilket sporrade tillverkarna att utveckla sina produkter, ber\u00e4ttar Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n Bj\u00f6rn Palm p\u00e5 KTH h\u00e5ller med om att det n\u00e4ra samarbetet mellan akademi och industri har varit avg\u00f6rande. Hans institution har spelat en viktig roll f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja industrin med kompetens.<\/p>\n \u2013 Jag skulle vilja h\u00e4vda att om v\u00e5r institution inte funnits s\u00e5 hade inte heller v\u00e4rmepumpsindustrin varit s\u00e5 utvecklad i Sverige. M\u00e5nga av dem som jobbar i industrin i Sverige \u00e4r studenter fr\u00e5n v\u00e5r institution, s\u00e4ger han.<\/p>\n Det gick fort att fasa ut n\u00e4stan varenda oljepanna i Sverige, p\u00e5 tio till femton \u00e5r var de flesta utbytta<\/p>\n<\/blockquote>\n Oljekrisen var startskottet, men det dr\u00f6jde ytterligare ett par decennier innan v\u00e4rmepumpsomst\u00e4llningen tog fart p\u00e5 allvar. P\u00e5 1990-talet inf\u00f6rde Sverige koldioxidskatt, vilket satte ytterligare press p\u00e5 omst\u00e4llningen fr\u00e5n olja. Vid millennieskiftet lossnade det ordentligt, ber\u00e4ttar Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n \u2013 Det gick fort att fasa ut n\u00e4stan varenda oljepanna i Sverige, p\u00e5 tio till femton \u00e5r var de flesta utbytta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n I dag v\u00e4rms en tredjedel av alla inomhusmilj\u00f6er i Sverige med v\u00e4rmepumpar. F\u00f6r sm\u00e5hus och villor \u00e4r motsvarande siffra omkring 60\u201370 procent.<\/p>\n K\u00f6ldmediet forts\u00e4tter f\u00f6r\u00e4ndras<\/p>\n Med tiotals miljoner hem som ska byta ut gaspannor till v\u00e4rmepumpar i Europa finns det en stor potential f\u00f6r den mogna svenska industrin att ta marknadsandelar, menar Caroline Haglund Stignor.<\/p>\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4r en stark svensk industri som varit tidigt ute, men som ofta hamnar i skymundan n\u00e4r investeringar och politik riktas \u00e5t andra h\u00e5ll. Det kan bli avg\u00f6rande f\u00f6r Sverige \u2013 vi borde ta vara p\u00e5 v\u00e5rt f\u00f6rspr\u00e5ng, s\u00e4ger hon.<\/p>\n V\u00e4rmepumpen bygger p\u00e5 en gammal princip. Den kan beskrivas som ett inverterat kylsk\u00e5p och fungerar i stort sett p\u00e5 samma s\u00e4tt i dag som n\u00e4r den uppfanns i b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n \u2013 Kylteknik och v\u00e4rmepumpsteknik \u00e4r precis samma maskin. Det handlar bara om hur den anv\u00e4nds: vilken v\u00e4rmev\u00e4xlare som sitter inne i huset och vilken som sitter p\u00e5 utsidan, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Palm.<\/p>\n Men en sak har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid \u2013 och forts\u00e4tter att f\u00f6r\u00e4ndras: k\u00f6ldmediet. Det som f\u00e5ngar upp v\u00e4rmeenergin och transporterar den i byggnaden.<\/p>\n Historiskt har flera olika \u00e4mnen anv\u00e4nts. F\u00f6rst kom naturliga k\u00f6ldmedier som dietyleter, koldioxid och ammoniak. Under 1900-talet slog de syntetiska k\u00f6ldmedierna igenom, framf\u00f6r allt CFC, s\u00e5 kallade freoner. N\u00e4r freonerna fasades ut, eftersom de skadade ozonlagret, ersattes de f\u00f6rst av HFC-gaser med h\u00f6g klimatp\u00e5verkan. Senare utvecklades \u00e4ven HFO-k\u00f6ldmedier med l\u00e4gre v\u00e4xthuseffekt. Samtidigt har flera av de fluorerade k\u00f6ldmedierna blivit omdiskuterade eftersom de kan ge upphov till mycket sv\u00e5rnedbrytbara \u00e4mnen i milj\u00f6n. Enligt Bj\u00f6rn Palm \u00e4r branschen nu p\u00e5 v\u00e4g tillbaka mot naturliga k\u00f6ldmedier. EU har dessutom beslutat att fasa ut de syntetiska alternativen under det kommande decenniet.<\/p>\n \u2013 S\u00e5 man blir tvingad inom tio \u00e5r att g\u00e5 \u00f6ver helt till naturliga medier, i mindre system. Det som h\u00e4nder just nu \u00e4r att v\u00e4rmepumparna g\u00e5r \u00f6ver till att anv\u00e4nda propan, s\u00e4ger han.<\/p>\n Fortsatt svalt intresse<\/p>\n Men i Sverige, trots det stora f\u00f6rspr\u00e5nget, \u00e4r intresset svalt fr\u00e5n forskningsfinansi\u00e4rer och investerare, menar Bj\u00f6rn Palm.<\/p>\n \u2013 J\u00e4mf\u00f6rt med Sverige satsar Tyskland och \u00d6sterrike betydligt mer p\u00e5 forskning inom det h\u00e4r omr\u00e5det, s\u00e4ger han.<\/p>\n Caroline Haglund Stignor h\u00e5ller med. Hon tycker att v\u00e4rmepumparna behandlas lite styvmoderligt av politiker och beslutsfattare.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r mycket Sverige ska satsa p\u00e5, och det har jag full respekt f\u00f6r: gr\u00f6nt st\u00e5l, v\u00e4tgas, koldioxidinf\u00e5ngning och k\u00e4rnkraft. Men n\u00e4r man exempelvis j\u00e4mf\u00f6r hur mycket pengar som satsas p\u00e5 koldioxidinf\u00e5ngning med forskning och utveckling av v\u00e4rmepumpar \u00e4r skillnaderna v\u00e4ldigt stora.<\/p>\n Jakten p\u00e5 framtidens <\/strong> EU:s sk\u00e4rpta F-gasregler driver v\u00e4rmepumpsbranschen mot nya k\u00f6ldmedier med l\u00e4gre klimatp\u00e5verkan. Intresset \u00f6kar s\u00e4rskilt f\u00f6r naturliga alternativ som propan, ammoniak och koldioxid.<\/p>\n De nya l\u00f6sningarna inneb\u00e4r samtidigt tekniska utmaningar. Propan \u00e4r brandfarligt, ammoniak \u00e4r giftigt och koldioxid kr\u00e4ver h\u00f6ga tryck i systemen.<\/p>\n \u00c4ven de nyare HFO-k\u00f6ldmedierna har blivit omdebatterade. De utvecklades f\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan, men vissa forskare varnar f\u00f6r PFAS-relaterade nedbrytningsprodukter i milj\u00f6n.<\/p>\n Framtidens k\u00f6ldmedier handlar d\u00e4rf\u00f6r inte bara om energieffektivitet, utan ocks\u00e5 om klimatpolitik, s\u00e4kerhet och kemikalielagstiftning.<\/p>\n F\u00f6rutom konkurrenshotet fr\u00e5n de europeiska grannl\u00e4nderna v\u00e4xer Kina som en utmanare inom v\u00e4rmepumpssektorn, ber\u00e4ttar Bj\u00f6rn Palm.<\/p>\n \u2013 F\u00f6r ett och ett halvt \u00e5r sedan var jag p\u00e5 en m\u00e4ssa i Tyskland och r\u00e4knade till ett tiotal kinesiska f\u00f6retag som visade propanv\u00e4rmepumpar. N\u00e4r jag fr\u00e5gade om de s\u00e5ldes i Kina fick jag svaret: nej \u2013 de \u00e4r utvecklade f\u00f6r Europa, s\u00e4ger han.<\/p>\n Konsekvenser f\u00f6r svensk export<\/p>\n Haglund Stignor menar att v\u00e4rmepumpsindustrins starka position inte b\u00f6r tas f\u00f6r given och varnar f\u00f6r att det riskerar att leda till samma misstag som den europeiska fordonsindustrin har gjort.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r lite som med europeiska biltillverkare. Bensin- och dieselbilarna fungerade bra, och d\u00e5 var inte trycket att st\u00e4lla om till elbilar s\u00e5 stort. Nu ser vi hur tyska bilindustrin f\u00f6rlorar marknadsandelar till Kina, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n \u2013 Om vi inte v\u00e4rnar den svenska v\u00e4rmepumpsindustrin, finns det stor risk att vi i Sverige om ett tag bara har importerade v\u00e4rmepumpar, framf\u00f6r allt fr\u00e5n Kina, i st\u00e4llet f\u00f6r att ha en stark exportindustri som leder till m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Globalt g\u00e5r omkring h\u00e4lften av all slutlig energianv\u00e4ndning till uppv\u00e4rmning och nedkylning. Medan omst\u00e4llningen till fossilfritt har g\u00e5tt…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":248190,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-248189","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116588780595320576","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248189","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248189"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248189\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/248190"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=248189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=248189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Schematisk](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/UxCZHevKeBEOt1eEq9tDYfsFCN4Q81fB96VRbGyR.png\"\/)
V\u00e4rmepumpen fungerar som ett omv\u00e4nt kylsk\u00e5p. K\u00f6ldmediet absorberar v\u00e4rme ur\u00a0luft<\/strong>,\u00a0mark<\/strong>\u00a0eller\u00a0vatten<\/strong>\u00a0i f\u00f6r\u00e5ngaren och \u00f6verg\u00e5r till gasform. Gasen komprimeras och temperaturen stiger, och avger sedan v\u00e4rmen via kondensorn. <\/p>\n
naturgas annars passerar, har blottlagt den globala energis\u00e5rbarheten och beroendet av fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/ycv3DdG0Ptu3OWojDSD3JpvFGiRkXdun7rMQfeBq.png\"\/)
Kriget i Ukraina har gjort att EU prioriterat att snabbt g\u00f6ra sig av med sitt beroende av rysk gas. K\u00e4lla: EDPA <\/p>\n\n
![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/9HyQMsbQuE0lP94G4Lftm8Gsu6gornBD99ZjzZEO.jpg\"\/)
Bj\u00f6rn Palm \u00e4r seniorprofessor i energiteknik vid KTH och en av Sveriges fr\u00e4msta experter p\u00e5 v\u00e4rmepumpar. Hans institution har i decennier f\u00f6rsett industrin med kompetens \u2014 m\u00e5nga av de ingenj\u00f6rer som byggt upp svenska v\u00e4rmepumpsbolag \u00e4r tidigare studenter fr\u00e5n KTH. Foto: Lisa Mattisson<\/p>\n
k\u00f6ldmedier<\/strong><\/p>\n