Donald Trump har bes\u00f6kt Kina, och toppm\u00f6tet mellan USA:s president och Xi Jinping \u00e4r nu \u00f6ver. Fr\u00e5gan om Taiwan har blivit den centrala skiljelinjen i det nya kalla kriget och utg\u00f6r konfliktens fr\u00e4msta br\u00e4nnpunkt. D\u00e4rf\u00f6r stod den h\u00f6gst p\u00e5 Kinas agenda under toppm\u00f6tet i Beijing. Huruvida m\u00f6tet f\u00f6rde oss n\u00e4rmare eller l\u00e4ngre bort fr\u00e5n en kris kring Taiwan \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra.\u00a0<\/p>\n
Kina sk\u00e4rpte retoriken medan USA h\u00f6ll fast vid sin tidigare linje. Xi sade att l\u00e4nderna \u201dborde vara partners snarare \u00e4n rivaler\u201d, men han varnade ocks\u00e5 f\u00f6r att en felhantering av Taiwan skulle kunna \u00e4ventyra relationen. F\u00e5 konkreta framsteg gjordes, bes\u00f6ket har varit mer symboliskt \u00e4n substantiellt. Xi verkar enligt m\u00e5nga experter inte \u00f6verv\u00e4ga n\u00e5gra omedelbara milit\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder mot Taiwan, s\u00e5som invasion eller blockad. Bed\u00f6mningen \u00e4r i st\u00e4llet att Beijing satsar p\u00e5 en l\u00e5ngsiktig politisk strategi f\u00f6r att gradvis \u00f6ka sitt inflytande \u00f6ver \u00f6n.\u00a0<\/p>\n
Det f\u00f6rekom f\u00f6re m\u00f6tet spekulationer om att Xi skulle f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 Trump att f\u00f6r\u00e4ndra USA:s h\u00e5llning till Taiwan och tydligare ta avst\u00e5nd fr\u00e5n taiwanesisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Men den officiella retoriken fr\u00e5n kinesiskt h\u00e5ll gav inga tydliga tecken p\u00e5 det. Snarare har det handlat om att pressa USA att bromsa sina vapenleveranser till Taipei. Den dominerande analysen \u00e4r att Xi ser ett krig om Taiwan som alltf\u00f6r riskfyllt. <\/p>\n
Folkets befrielsearm\u00e9 anses \u00e4nnu inte redo f\u00f6r ett s\u00e5dant \u00e4ventyr. Kinas strategi s\u00e4gs i st\u00e4llet bygga p\u00e5 t\u00e5lamod, att genom handel, turism och \u00f6kade mellanfolkliga kontakter g\u00f6ra Taiwan mer beroende av fastlandet och samtidigt minska motst\u00e5ndet mot en framtida \u00e5terf\u00f6rening under modellen \u201dett land, tv\u00e5 system\u201d.\u00a0<\/p>\n
Utvecklingen i taiwanesisk politik st\u00e4rker ocks\u00e5 den kinesiska kalkylen. Oppositionspartiet Kuomintang har en mer Kinav\u00e4nlig linje \u00e4n president Lai Ching-tes sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsorienterade h\u00e5llning, och Beijing hoppas kunna \u00f6ka sitt inflytande genom kommande val utan milit\u00e4rt v\u00e5ld.\u00a0<\/p>\n
Men den v\u00e4xande samsynen om att Kina inte planerar ett omedelbart angrepp kan i sig vara oroande, enligt historikern Niall Ferguson, som menar att den riskerar att skapa en farlig likn\u00f6jdhet. <\/p>\n
F\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan varnade d\u00e5varande CIA-chefen Bill Burns f\u00f6r att Xi hade gett den kinesiska milit\u00e4ren order om att vara redo f\u00f6r en invasion av Taiwan senast 2027. I dag \u00e4r tong\u00e5ngarna mer f\u00f6rsiktiga. USA:s underr\u00e4ttelsebed\u00f6mningar menar att Kina inte har n\u00e5gon fast tidsplan f\u00f6r en invasion eller f\u00f6r \u00e5terf\u00f6rening. \u00c4nd\u00e5 finns det sk\u00e4l att inte underskatta Xis ambitioner. F\u00f6r honom \u00e4r \u201d\u00e5terf\u00f6reningen\u201d med Taiwan en central del av den kinesiska nationalismens ber\u00e4ttelse \u2013 detta trots att Taiwan aldrig har styrts av Folkrepubliken Kina.\u00a0<\/p>\n
Nya analyser visar dessutom att Beijing f\u00f6rbereder sig f\u00f6r mer aggressiva scenarier. Kina uppges bland annat ha byggt upp replikor av delar av Taipei f\u00f6r att kunna \u00f6va p\u00e5 riktade operationer mot Taiwans ledning. Xi har ocks\u00e5 juridiska verktyg p\u00e5 sin sida, exempelvis anti-secessionslagen fr\u00e5n 2005, som \u00f6ppnar f\u00f6r \u201dicke-fredliga metoder\u201d om Taiwan skulle r\u00f6ra sig mot formell sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. <\/p>\n
Xis retorik om Taiwan pr\u00e4glas alltmer av historiska och nationalistiska argument. Han beskriver Taiwan och Kina som oskiljaktiga delar av samma nation och framh\u00e5ller gemensamma historiska och kulturella band \u00f6ver Taiwansundet. Retoriken p\u00e5minner p\u00e5 flera s\u00e4tt om Vladimir Putins argumentation om Rysslands och Ukrainas historiska enhet f\u00f6re invasionen 2022. Historien l\u00e4r oss att vi b\u00f6r ta auktorit\u00e4ra ledare p\u00e5 orden. Det \u00e5terkommande v\u00e4sterl\u00e4ndska felslutet att utg\u00e5 fr\u00e5n att alla t\u00e4nker som vi, har g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng straffat sig.\u00a0<\/p>\n
USA:s h\u00e5llning \u00e4r fortfarande strategiskt tvetydig, vilket l\u00e4nge har avskr\u00e4ckt Kina, men den kan nu beh\u00f6va ses \u00f6ver. F\u00f6rfattaren Eyck Freymann, som skrivit boken\u00a0Defending Taiwan, f\u00f6resl\u00e5r tre \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka USA:s avskr\u00e4ckningsf\u00f6rm\u00e5ga: Kraftigt \u00f6kade f\u00f6rsvarsutgifter, en \u00e5terg\u00e5ng till kalla krigets medvetna v\u00e5gspel d\u00e4r man v\u00e5gar n\u00e4rma sig krigets gr\u00e4ns utan att g\u00e5 \u00f6ver den, samt ett f\u00f6rdjupat milit\u00e4rt samarbete i Stilla havet, ett slags Nato riktat mot Kina, kombinerat med gradvis ekonomisk frikoppling fr\u00e5n Beijing.\u00a0<\/p>\n
Asiens maktf\u00f6rskjutning g\u00f6r regionen till v\u00e4rldspolitikens centrum, medan Europa hamnar i bakgrunden. Ett kinesiskt \u00f6vertagande av Taiwan skulle inneb\u00e4ra ett betydande bakslag f\u00f6r den demokratiska v\u00e4rlden och kraftigt minska v\u00e4stv\u00e4rldens strategiska inflytande i Asien. En kris i Taiwansundet skulle f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r den globala ekonomin som g\u00f6r att st\u00e4ngningen av Hormuzsundet bleknar i j\u00e4mf\u00f6relse. <\/p>\n
Det \u00e4r i ljuset av detta som USA:s oml\u00e4ggning av sin utrikespolitik beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n
Andreas Birro \u00e4r fri skribent och opinionsbildare <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Donald Trump har bes\u00f6kt Kina, och toppm\u00f6tet mellan USA:s president och Xi Jinping \u00e4r nu \u00f6ver. Fr\u00e5gan om…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":248912,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,385,26,27,17,21,549,18786,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,846,19,20,74,2223],"class_list":{"0":"post-248911","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-donald-trump","11":"tag-featured-news","12":"tag-featurednews","13":"tag-headlines","14":"tag-huvudnyheter","15":"tag-kina","16":"tag-lai-ching-te","17":"tag-latest-news","18":"tag-latestnews","19":"tag-main-news","20":"tag-mainnews","21":"tag-news","22":"tag-nyheter","23":"tag-rubriker","24":"tag-se","25":"tag-svenska","26":"tag-sverige","27":"tag-sweden","28":"tag-swedish","29":"tag-taiwan","30":"tag-top-stories","31":"tag-topstories","32":"tag-usa","33":"tag-xi-jinping"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116594584259336267","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248911","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248911"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248911\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/248912"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248911"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=248911"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=248911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}