Publicerad 18 maj 2026 kl 06.10<\/p>\n
Svenska barn med utl\u00e4ndsk bakgrund f\u00e5r uppmuntrande kramar i st\u00e4llet f\u00f6r kunskaper i svenska spr\u00e5ket. Det \u00e4r ett haveri och ett monumentalt svek.<\/p>\n
<\/p>\n
Svenska barn med svenska som andraspr\u00e5k m\u00e5ste f\u00e5 r\u00e4tt hj\u00e4lp f\u00f6r att lyckas.<\/p>\n
Foto: Henrik Isaksson \/ IBL<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Anna Olskog, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Sveriges L\u00e4rare.<\/p>\n
Foto: Sven Jansson \/ Pressbild<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
De flesta k\u00e4nner nog till att Sverige inte \u00e4r n\u00e5gon toppnation n\u00e4r det g\u00e4ller skolresultat, l\u00e4ngre. Och i OECD:s senast publicerade kunskapsm\u00e4tning, Pisa 22, f\u00f6ll resultaten kraftigt.<\/p>\n
Men inte f\u00f6r alla. Elever med svensk bakgrund h\u00e5ller fortfarande h\u00f6g standard \u2013 det \u00e4r barnen med utl\u00e4ndsk bakgrund som har sjunkit under ytan.<\/p>\n
Bland dem misslyckades n\u00e4stan varannan elev med att kravla sig upp till niv\u00e5 2 i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u2013 den niv\u00e5 som m\u00e5ste bem\u00e4stras f\u00f6r att man ska klara skolan. Lika illa var det i matematik och naturvetenskap, skriver<\/a> tidningen \u00c4mnesl\u00e4raren.<\/p>\n \u00c4ven om man r\u00e4knar bort dem som kommit till Sverige i skol\u00e5ldern, och kan ha sv\u00e5rt att komma ikapp, \u00e4r klyftan rej\u00e4l.\u00a0<\/strong><\/p>\n Det \u00e4r segregationen som sp\u00f6kar, och det faktum att m\u00e5nga barn v\u00e4xer upp i omr\u00e5den d\u00e4r n\u00e4stan ingen har svenska som f\u00f6rstaspr\u00e5k.<\/p>\n S\u00e5 \u2013 hur kompenserar skolan f\u00f6r detta existentiella handikapp? Inte p\u00e5 n\u00e5got lysande s\u00e4tt. Tv\u00e4rtom. Och sk\u00e4let till att man misslyckas k\u00e4nns tyv\u00e4rr igen:\u00a0<\/p>\n Flumskolan, d\u00e4r relationer och lust \u00e4r viktigare \u00e4n kunskap, lever \u00e4n. Och som vanligt drabbas de svagaste eleverna h\u00e5rdast.<\/p>\n Det \u00e4r inte precis en metod utan det handlar mer om \u201den allm\u00e4nt positiv attityd till flerspr\u00e5kighet\u201d.<\/p><\/blockquote>\n Skolan anv\u00e4nder inte de metoder som b\u00e4st hj\u00e4lper andraspr\u00e5kselever, i st\u00e4llet \u00e4gnar man sig \u00e5t \u201dsocialt omh\u00e4ndertagande\u201d, <\/strong>s\u00e4ger<\/strong><\/a> professor Tomas Riad, expert p\u00e5 flerspr\u00e5kighet, till \u00c4mnesl\u00e4raren:<\/strong><\/p>\n \u2013 Risken \u00e4r att vi s\u00e4nker kraven p\u00e5 svenskkunskaper n\u00e4r det sociala tar \u00f6ver. Det \u00e4r en v\u00e4lvillighet som inte kommer att hj\u00e4lpa dem.<\/p>\n I st\u00e4llet f\u00f6r solidariska kramar beh\u00f6ver eleverna l\u00e4ra sig svenskans ljudsystem grundligt och sedan ges \u201dexplicit och metodisk\u201d tr\u00e4ning, tr\u00e4ning, tr\u00e4ning tills l\u00e4savkodningen sk\u00f6ter sig sj\u00e4lv, menar han.<\/p>\n Men Skolverket och l\u00e4rarutbildningarna har tryckt metoden \u201dtransspr\u00e5kande pedagogik\u201d till sin barm. Det \u00e4r ett av de vanligaste \u00e4mnena f\u00f6r studentuppsatser i \u00e4mnet svenska som andraspr\u00e5k.<\/strong><\/p>\n Vad \u00e4r det f\u00f6r metod, d\u00e5? Enligt Anders Agebj\u00f6rn, lektor i svenska som andraspr\u00e5k i Malm\u00f6, \u00e4r det inte precis en metod \u201dutan det handlar mer om en allm\u00e4nt positiv attityd till flerspr\u00e5kighet\u201d.\u00a0<\/p>\n Tillsammans med kollegan Frida Splendido har han gjort en litteratur\u00f6versikt \u00f6ver svensk forskning om transspr\u00e5kande. Av 152 vetenskapliga publikationer fann man inte en enda studie som m\u00e4tt vilka effekter transspr\u00e5kandet har p\u00e5 elevers svenskkunskaper.<\/p>\n I st\u00e4llet f\u00f6r evidens fokuserar studierna p\u00e5 s\u00e5dant som hur elever anv\u00e4nder olika spr\u00e5k, hur l\u00e4rare agerar och hur man kommunicerar med varandra, <\/strong>s\u00e4ger <\/strong><\/a>Splendido till \u00c4mnesl\u00e4raren.<\/strong><\/p>\n Sveriges L\u00e4rares f\u00f6rbundsordf\u00f6rande, Anna Olskog, menar att Pisa-klyftan beror p\u00e5 vinst- och marknadsskolan, som m\u00e5ste fasas ut. Och visst, hon har r\u00e4tt i att skolsystemet \u00e4r problematiskt p\u00e5 flera s\u00e4tt \u2013 men om det f\u00f6rsvann i morgon dag, skulle Pisa-klyftan underbl\u00e5sas av att svenska l\u00e4rarutbildningar inte h\u00e5ller m\u00e5ttet och att flumskolan lever.<\/p>\n L\u00c4S MER: <\/strong>Stoppa sabot\u00f6rerna p\u00e5 Skolverket<\/a>L\u00c4S MER: <\/strong>Snart kan ingen l\u00e4sa den h\u00e4r texten<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 18 maj 2026 kl 06.10 Svenska barn med utl\u00e4ndsk bakgrund f\u00e5r uppmuntrande kramar i st\u00e4llet f\u00f6r kunskaper…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":248956,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,11790,18,34,31,33,32,30,19,652,20],"class_list":{"0":"post-248955","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-organization-skolverket","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topic-skola-utbildning","29":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116594737941168541","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248955"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248955\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/248956"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=248955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=248955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}