<\/p>\n
![\"Barnmorskorna](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/9b7bb3ce836503d0_800x800ar.jpg\"\/)
\u200b<\/p>\n
Bild:\u00a0Cecilia H\u00e4ggsg\u00e5rd, Christine Rubertsson och Eva \u00c5sman \u00e4r kl\u00e4dda i gr\u00e5 bussarong som b\u00e4rs i hemv\u00e5rd, n\u00e4r de bes\u00f6ker familjer hemma. Foto: \u00c5sa Hansdotter<\/p>\n
L\u00e4ngre amning ger flera skyddande effekter. F\u00f6r barnet minskar risken f\u00f6r infektioner, \u00f6vervikt och diabetes och amning \u00e4r ocks\u00e5 kopplad till l\u00e4gre risk f\u00f6r pl\u00f6tslig sp\u00e4dbarnsd\u00f6d. F\u00f6r mamman minskar risken f\u00f6r bland annat br\u00f6st, \u00e4ggstocks och livmodercancer samt hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom. I Sverige rekommenderas d\u00e4rf\u00f6r helamning i sex m\u00e5nader och fortsatt amning upp till ett \u00e5r eller l\u00e4ngre.<\/p>\n
\nDet \u00e4r l\u00e4tt att anta att sjukhusv\u00e5rd \u00e4r det b\u00e4sta, men i familjens hem hinner barnmorskan g\u00f6ra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ge mer individualiserad v\u00e5rd.<\/p>\n<\/blockquote>\n
\u2013\u00a0Kvinnor beh\u00f6ver gott st\u00f6d f\u00f6r att kunna lyckas med amning. Inom BB-v\u00e5rden \u00e4r det vanligt att ge br\u00f6stmj\u00f6lksers\u00e4ttning och inte v\u00e4nta in mammans egen br\u00f6stmj\u00f6lksproduktion. Det \u00e4r en av orsakerna som leder till att m\u00e5nga slutar helamma bara efter ett par m\u00e5nader, s\u00e4ger Christine Rubertsson professor i reproduktiv, perinatal och sexuell h\u00e4lsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Sk\u00e5nes universitetssjukhus.\u00a0
\u00a0
Hon \u00e4r en av de som var med och startade v\u00e5rdformen BB hemma* i Malm\u00f6. V\u00e5rdformen inneb\u00e4r att den nyblivna mamman l\u00e4mnar f\u00f6rlossningsavdelningen efter minst sex timmars v\u00e5rd efter f\u00f6dseln. Ett mobilt barnmorsketeam ger sedan v\u00e5rd i hemmet under den f\u00f6rsta veckan.\u202fB\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrar och barnmorskor har tidigare beskrivit modellen positivt, men nu ville forskargruppen \u00e4ven unders\u00f6ka f\u00f6rekomsten av helamning inom v\u00e5rdformen. De genomf\u00f6rde d\u00e4rf\u00f6r en prospektiv kohortstudie i Malm\u00f6 och Lund under \u00e5ren 2023-2024. Forskarna granskade 211 kvinnors journaler och intervjuade dem om deras amning. Resultatet visade att i gruppen kvinnor som f\u00e5tt BB hemmav\u00e5rd, helammade 86 procent vid utskrivningen och 84 procent tv\u00e5 m\u00e5nader efter f\u00f6dseln. Enligt Socialstyrelsen \u00e4r samma siffror f\u00f6r resten av landet 72 procent en vecka efter f\u00f6rlossning och 61 procent efter tv\u00e5 m\u00e5nader.<\/p>\n\u2013\u00a0Amningsst\u00f6det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt den f\u00f6rsta tiden efter f\u00f6dseln. Det \u00e4r l\u00e4tt att anta att sjukhusv\u00e5rd \u00e4r det b\u00e4sta, men i familjens hem hinner barnmorskan g\u00f6ra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ge mer individualiserad v\u00e5rd. Maktbalansen \u00e4ndras i hemmet \u2013 ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e5 lutad \u00f6ver en sjukhuss\u00e4ng ikl\u00e4dd vit sjukhusrock, \u00e4r barnmorskan g\u00e4st i en milj\u00f6 d\u00e4r kvinnan k\u00e4nner sig trygg och f\u00e5r se hur amningen fungerar i favoritf\u00e5t\u00f6ljen, s\u00e4ger Eva \u00c5sman doktorand vid Lunds universitet samt barnmorska p\u00e5 Specialistm\u00f6drav\u00e5rden i Malm\u00f6. \u00a0\u00a0
\u00a0
I studien bekr\u00e4ftades \u00e4ven tidigare forskningsresultat, som visar att tre grupper av kvinnor tenderar att sluta amma tidigare \u00e4n andra. En av grupperna g\u00e4ller kvinnor med obesitas, med ett BMI \u00f6ver 30. Deras mj\u00f6lkproduktion tar ofta l\u00e4ngre tid att komma ig\u00e5ng, bland annat p\u00e5 grund av hormonella processer i kroppen. \u00a0<\/p>\nDen andra gruppen \u00e4r kvinnor med utl\u00e4ndsk bakgrund d\u00e4r skillnaderna i amningsf\u00f6rekomst fr\u00e4mst f\u00f6rklaras av socioekonomiska faktorer, s\u00e5som l\u00e4gre utbildningsniv\u00e5, spr\u00e5kbarri\u00e4rer i kontakten med v\u00e5rden samt oj\u00e4mlik tillg\u00e5ng till amningsst\u00f6d.\u00a0<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r m\u00e5nga av dessa kvinnor kan det vara sv\u00e5rt att navigera i v\u00e5rdsystemet \u2013 inte minst att hitta till amningsmottagningen, s\u00e4ger Cecilia H\u00e4ggsg\u00e5rd, forskare inom reproduktiv, perinatal och sexuell h\u00e4lsa vid Lunds universitet, barnmorska samt enhetschef och projektledare f\u00f6r BB Min barnmorska Malm\u00f6.\u00a0
\u00a0
Den absolut st\u00f6rsta risken f\u00f6r att sluta amma tidigt finns hos kvinnor vars barn f\u00e5r br\u00f6stmj\u00f6lksers\u00e4ttning innan de skrivs ut fr\u00e5n sjukhuset. I vissa fall finns tydliga medicinska sk\u00e4l f\u00f6r att ge ers\u00e4ttning, men i andra kan till\u00e4ggsmatning signalera till kvinnan att hennes mj\u00f6lk inte r\u00e4cker till. Det kan i sin tur underminera hennes tilltro till den egna f\u00f6rm\u00e5gan att amma.\u00a0<\/p>\n\u2013\u00a0V\u00e5r studie bekr\u00e4ftar att tidigt amningsst\u00f6d har stor betydelse f\u00f6r att hantera de sv\u00e5righeter som kan uppst\u00e5 innan amningen har etablerats. Det i sin tur kan bidra positivt p\u00e5 amningens l\u00e4ngd, s\u00e4rskilt f\u00f6r kvinnor med \u00f6kad risk att sluta amma tidigt. En positiv amningsupplevelse st\u00e4rker sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet och inverkar positivt p\u00e5 h\u00e4lsan, avslutar Christine Rubertsson. \u00a0<\/p>\n
Fakta BB hemma:<\/p>\n
BB hemma \u00e4r efterv\u00e5rd i hemmet f\u00f6r nyblivna familjer d\u00e4r v\u00e5rden erbjuds hemma ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 sjukhus. Efterv\u00e5rden med amningsst\u00f6d och samma medicinska kontroller som p\u00e5 sjukhus, ges genom hembes\u00f6k av barnmorska. V\u00e5rdformen erbjuds i bland annat Region Sk\u00e5ne, Region Halland, Region Uppsala, Region Stockholm, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen och Region V\u00e4stmanland.\u00a0 I Region Sk\u00e5ne startade BB Hemma i Malm\u00f6 2019 och har d\u00e4refter inf\u00f6rts i Lund, Helsingborg och Kristianstad.\u00a0<\/p>\n
Kontakt<\/strong>
Eva \u00c5sman, doktorand vid Lunds universitet samt barnmorska p\u00e5 Specialistm\u00f6drav\u00e5rden i Malm\u00f6. eva.asman@med.lu.se<\/a>, 073-8161838\u00a0<\/p>\nChristine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell h\u00e4lsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Sk\u00e5nes universitetssjukhus, christine.rubertsson@med.lu.se \u00a0<\/p>\n
Cecilia H\u00e4ggsg\u00e5rd forskare inom reproduktiv, perinatal och sexuell h\u00e4lsa vid Lunds universitet, barnmorska samt enhetschef och projektledare f\u00f6r \u201cBB Min barnmorska Malm\u00f6\u201d. Cecilia.haggsgard@med.lu.se<\/a>, 046-177220\u00a0<\/p>\n