Jag har l\u00e4nge tyckt att det \u00e4r en bra id\u00e9 med en kulturkanon, sj\u00e4lvklart inte f\u00f6r att frammana n\u00e5gon sorts obligatorisk plikt, men g\u00e4rna som inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r nya uppt\u00e4ckter i v\u00e5r egen kultur. Man kan ju ha missat n\u00e5got kul och nyttigt.<\/p>\n
Den lista man har gjort kan f\u00f6rst\u00e5s inte ses som en absolut sanning, och den \u00e4r sj\u00e4lvklart inte heller helt\u00e4ckande. Ett smalt urval \u00e4r ett smalt urval, och s\u00e5 ska det vara, och att man sen f\u00f6rhoppningsvis blir inspirerad, letar vidare och hittar andra sp\u00e4nnande uttryck. Men det finns n\u00e5gra m\u00e4rkligheter p\u00e5 listan, och kanske framf\u00f6r allt i form av vad som saknas.<\/p>\n
Att Hilma av Klint finns med, men inte Anders Zorn, John Bauer eller Jenny Nystr\u00f6m, \u00e4r synnerligen m\u00e4rkligt, och sannolikt ett utslag av n\u00e5got slags politisk korrekthet. Ska man skapa en kanon med verk som faktiskt har blivit en del av vad som skapat den svenska kulturella sj\u00e4lvbilden, s\u00e5 har Hilma av Klint inte en chans, medan ovan n\u00e4mnda verkligen \u00e4r etablerade delar av det svenska kulturarvet. Jan L\u00f6\u00f6f har p\u00e5verkat det svenska folket l\u00e5ngt mer \u00e4n Hilma av Klint.<\/p>\n
Och ska man analysera arkitektur utifr\u00e5n hur den har skapat skola, och p\u00e5verkat \u00e4ven i omv\u00e4rlden, s\u00e5 \u00e4r Skogskyrkog\u00e5rden (Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz) l\u00e5ngt mer inflytelserik \u00e4n Stockholms Stadshus, hur vackert det \u00e4n \u00e4r. Skogskyrkog\u00e5rden finns d\u00e4rtill p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista, vilket Stockholms Stadshus inte g\u00f6r.<\/p>\n
Vad g\u00e4ller uppfinningar f\u00f6rtj\u00e4nar skiftnyckel, pacemaker och s\u00e4kerhetst\u00e4ndstickor att n\u00e4mnas. <\/p>\n
Men den st\u00f6rsta bristen finner vi i att inga runskrifter n\u00e4mns, inga h\u00e4llristningar eller andra historiska artefakter som faktiskt har och har haft stor betydelse f\u00f6r v\u00e5rt lands sj\u00e4lvbild. <\/p>\n
Att den Poetiska Eddan (eller f\u00f6r den delen Snorres Edda) inte omn\u00e4mns \u00e4r faktiskt grovt f\u00f6rsumligt. V\u00e5ra gamla f\u00f6rkristna mytologiska v\u00e4rldar \u00e4r en omistlig del av v\u00e5rt kulturella arv, och de anv\u00e4nds som referenser i o\u00e4ndliga sammanhang, i ortsnamn, gatunamn, institutioner, kulturella uttryck av alla de slag, fr\u00e5n f\u00f6retagsnamn till b\u00e4rgningsb\u00e5tar.\u00a0<\/p>\n
Det kan ocks\u00e5 vara v\u00e4rt att n\u00e4mna att runorna har anv\u00e4nts som skrivtecken i Skandinavien under en flera hundra \u00e5r l\u00e4ngre tidsperiod \u00e4n de latinska skrivtecknen, fr\u00e5n 200-talet \u00e4nda in p\u00e5 1700-talet, i form av bland annat runstavar och \u00e5rsalmanackor.<\/p>\n
\u00c5tminstone R\u00f6kstenen, v\u00e5r motsvarighet till Rosettastenen, borde finnas med i en kulturkanon. G\u00e4rna ocks\u00e5 n\u00e5gon h\u00e4llristning fr\u00e5n brons\u00e5ldern, f\u00f6rslagsvis fr\u00e5n Tanum (som ju ocks\u00e5 finns med p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista). Samt f\u00f6rst\u00e5s Eddan. Annars \u00e4r denna v\u00e5r kulturkanon hoppl\u00f6st inadekvat. <\/p>\n
Carl Johan Rehbinder \u00e4r frihetlig humanist, klassisk liberal, partipolitiskt obunden, bildskapare, ber\u00e4ttare och relationspedagog. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Jag har l\u00e4nge tyckt att det \u00e4r en bra id\u00e9 med en kulturkanon, sj\u00e4lvklart inte f\u00f6r att frammana…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":25011,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,194,2363,24,25,1082,28,29,15,16,369,2964,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-25010","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-kultur","15":"tag-kulturkanon","16":"tag-latest-news","17":"tag-latestnews","18":"tag-litteratur","19":"tag-main-news","20":"tag-mainnews","21":"tag-news","22":"tag-nyheter","23":"tag-politik","24":"tag-rokstenen","25":"tag-rubriker","26":"tag-se","27":"tag-svenska","28":"tag-sverige","29":"tag-sweden","30":"tag-swedish","31":"tag-top-stories","32":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25010","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25010"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25010\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/25011"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25010"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25010"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25010"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}