{"id":254229,"date":"2026-05-23T14:05:11","date_gmt":"2026-05-23T14:05:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/254229\/"},"modified":"2026-05-23T14:05:11","modified_gmt":"2026-05-23T14:05:11","slug":"ny-studie-om-riskerna-med-formaksflimmer-vid-langlopp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/254229\/","title":{"rendered":"Ny studie om riskerna med f\u00f6rmaksflimmer vid l\u00e5nglopp"},"content":{"rendered":"

Amina Manzoor<\/p>\n

Publicerad 23 maj 2026 kl 15.43<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret skr\u00e4mdes svenskar upp om riskerna f\u00f6r hj\u00e4rtat med l\u00e5nglopp \u2013 precis inf\u00f6r Stockholm Marathon.<\/p>\n

Nu ger en svensk stor studie lugnande besked och bakl\u00e4xa till professor motvalls.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Hur stora \u00e4r riskerna f\u00f6r hj\u00e4rtat med intensiv tr\u00e4ning? En ny studie ger besked.<\/p>\n

Foto: Olexandr Panchenko \/ Shutterstock<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

Detta \u00e4r en kommenterande text. Analys och st\u00e4llningstaganden \u00e4r skribentens.<\/p>\n

\"\"\/Amina Manzoor<\/p>\n

Varje \u00e5r i samband med st\u00f6rre lopp som G\u00f6teborgsvarvet<\/a> eller Stockholm Marathon brukar n\u00e5gra l\u00f6pare kollapsa, och n\u00e5gon kan f\u00e5 hj\u00e4rtstopp. Det brukar starta en diskussion om hur h\u00e4lsosamt det egentligen \u00e4r med dessa lopp.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret varnade professor motvalls \u2013 allts\u00e5 Fredrik Nystr\u00f6m, han som brukar s\u00e4ga att det \u00e4r b\u00e4ttre att vara lite tjock \u00e4n smal \u2013 f\u00f6r riskerna med l\u00f6pning i TV4:s Nyhetsmorgon. \u00c4ven kortare intensiva lopp kunde ge skador p\u00e5 hj\u00e4rtat hos unga, var hans budskap. I st\u00e4llet rekommenderade han promenader och l\u00e5ngsam joggning.<\/p>\n

Kritiken l\u00e4t inte v\u00e4nta p\u00e5 sig. Det blev en stor diskussion i sociala medier, som senare letade sig in i tidningar<\/a> och p\u00e5 debattsidor. Fler borde uppmuntras att springa, inte f\u00e4rre, menade bland annat en grupp l\u00e4kare och forskare<\/a>.\u00a0<\/p>\n

Att fysisk aktivitet har flera positiva h\u00e4lsoeffekter \u00e4r v\u00e4l belagt. Men ofta pratar man bara om m\u00e5ttlig tr\u00e4ning. Hur \u00e4r det egentligen med de som anstr\u00e4nger sig v\u00e4ldigt h\u00e5rt och l\u00e4nge \u2013 till exempel under ett maratonlopp?<\/p>\n

I studier har man n\u00e4mligen kunnat se en viss \u00f6kning av f\u00f6rmaksflimmer hos unga med h\u00f6g kondition. Men nu har svenska forskare j\u00e4mf\u00f6rt hur den \u00f6kade risken st\u00e5r sig mot nyttan med tr\u00e4ning. Studien \u00e4r publicerad i tidskriften Circulation<\/a>.\u00a0<\/p>\n

Till sin hj\u00e4lp hade de registerdata fr\u00e5n fler \u00e4n en miljon m\u00e4n som m\u00f6nstrade i Sverige mellan 1972 och 1995. Sedan f\u00f6ljdes de till och med 2023.<\/p>\n

Det fanns allts\u00e5 ingen period i livet d\u00e4r skadan fr\u00e5n h\u00e5rd tr\u00e4ning \u00f6verv\u00e4ger nyttan<\/p><\/blockquote>\n

N\u00e4r de j\u00e4mf\u00f6rde personer med h\u00f6gst kondition med de med l\u00e4gst kondition vid m\u00f6nstringen, s\u00e5 kunde de faktiskt se att de v\u00e4ltr\u00e4nade m\u00e4nnen hade en liten \u00f6kad risk f\u00f6r f\u00f6rmaksflimmer tidigt i vuxenlivet. Den v\u00e4gdes dock upp av en st\u00f6rre minskad risk f\u00f6r andra hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar efter 45 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

Men n\u00e4r forskarna gjorde syskonkontroller, i detta fall j\u00e4mf\u00f6rde med br\u00f6der, blev risken f\u00f6r flimmer mindre och \u00e5lderseffekten f\u00f6rsvann. Det antyder att faktorer som genetik och uppv\u00e4xtmilj\u00f6 delvis ligger bakom, och att det inte \u00e4r den intensiva tr\u00e4ningen som \u00e4r boven. Eftersom studien \u00e4r gjord p\u00e5 m\u00e4n \u00e4r det sv\u00e5rt att s\u00e4ga att samma g\u00e4ller kvinnor.<\/p>\n

N\u00e4r jag pratade med Marcel Ballin, forskare vid Uppsala universitet och huvudf\u00f6rfattare till studien, s\u00e5 p\u00e5pekade han att \u00e4ven om nyttan av god kondition i ung \u00e5lder var liten s\u00e5 var den hela tiden st\u00f6rre \u00e4n risken f\u00f6r f\u00f6rmaksflimmer, och nyttan \u00f6kade med stigande \u00e5lder.\u00a0<\/p>\n

Det fanns allts\u00e5 ingen period i livet d\u00e4r skadan fr\u00e5n h\u00e5rd tr\u00e4ning \u00f6verv\u00e4ger nyttan, antyder studien. Och jag skriver ordet antyder h\u00e4r, f\u00f6r det g\u00e5r inte att sl\u00e5 fast ett orsakssamband. Men storleken och l\u00e4ngden p\u00e5 studien samt syskonanalysen g\u00f6r studien starkare.<\/p>\n

Marcel Ballin n\u00e4mnde ocks\u00e5 att de i denna studie endast tittat p\u00e5 nytta-riskbalansen i fr\u00e5ga om hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar. Skulle de ha tagit h\u00e4nsyn till \u00e4ven andra positiva effekter som tr\u00e4ning har p\u00e5 till exempel vikt och blodtryck s\u00e5 skulle nyttan troligen blivit \u00e4nnu st\u00f6rre. Men det f\u00e5r andra studier ge s\u00e4krare svar p\u00e5.<\/p>\n

Vad tar vi med oss fr\u00e5n detta?<\/p>\n

N\u00e4r en enda professor eller l\u00e4kare s\u00e4ger en sak och alla andra en annan, d\u00e5 skulle i alla fall jag lyssna p\u00e5 majoriteten. Att springa ett l\u00e5ngdistanslopp helt otr\u00e4nad eller sjuk \u00e4r fortfarande inget som l\u00e4kare rekommenderar, men den h\u00e4r studien ger lugnande besked f\u00f6r den som tycker om att tr\u00e4na h\u00e5rt.\u00a0<\/p>\n

Amina Manzoor \u00e4r vetenskapskommentator p\u00e5 Expressen. Hon \u00e4r s\u00e4rskilt intresserad av vaccin, folkh\u00e4lsa och pandemier, och har \u00e4ven skrivit en bok om covidpandemin. Hon har f\u00e5tt flera utm\u00e4rkelser, bland annat IVA-priset f\u00f6r vetenskaplighet inom journalistiken.\u00a0<\/p>\n

Amina Manzoor hj\u00e4lper dig att f\u00f6rst\u00e5 forskning och nya studier.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Amina Manzoor Publicerad 23 maj 2026 kl 15.43 F\u00f6rra \u00e5ret skr\u00e4mdes svenskar upp om riskerna f\u00f6r hj\u00e4rtat med…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":254230,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[994,113,112,19494,19495,34,991,31,33,32,30,6622,5898,18116],"class_list":["post-254229","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-function-premium-halsa","tag-halsa","tag-health","tag-organization-goteborgsvarvet","tag-organization-stockholm-marathon","tag-se","tag-sections-aminamanzoor","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-topic-forskning","tag-topic-hjart-och-karlsjukdom","tag-topic-traning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116624275976435598","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=254229"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254229\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/254230"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=254229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=254229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=254229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}