Klimatpolitiken har utvecklat en egen retorisk logik. Den b\u00f6rjar inte med att fr\u00e5ga sig vad som fungerar, vad det kostar och vilka risker det inneb\u00e4r.<\/p>\n
Den b\u00f6rjar i st\u00e4llet i katastrofen. Om vi inte g\u00f6r n\u00e5got, s\u00e4gs det, v\u00e4ntar \u00f6versv\u00e4mningar, br\u00e4nder, massmigration, kollapsade ekosystem och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en obeboelig planet. N\u00e4r klimatkatastrofen v\u00e4l har m\u00e5lats upp f\u00f6r\u00e4ndras spelplanen. Nu framst\u00e5r n\u00e4stan varje \u00e5tg\u00e4rd som rimlig, bara den kan s\u00e4gas minska risken f\u00f6r katastrofen.<\/p>\n
Klimatpolitikens logik f\u00f6rlitar sig p\u00e5 vad man inom beteendeekonomin kallar en f\u00f6rlustinramning (loss frame).1 M\u00e4nniskor reagerar starkare p\u00e5 risken att f\u00f6rlora n\u00e5got \u00e4n p\u00e5 m\u00f6jligheten att vinna n\u00e5got.2 Om politiken presenteras som ett val mellan v\u00e4lst\u00e5ndsvinster och kostsamma klimatsatsningar blir det naturligt att fr\u00e5ga efter avkastning, effektivitet och alternativ. <\/p>\n
Men om politiken presenteras som ett val mellan omedelbar handling och katastrof \u00e4ndras v\u00e5r tolerans f\u00f6r risk. D\u00e5 kan mycket os\u00e4kra projekt motiveras med att alternativet \u00e4r o\u00e4ndligt mycket v\u00e4rre.<\/p>\n
Katastrofen som f\u00f6rlustinramning<\/p>\n
Mekanismen \u00e4r kraftfull. F\u00f6rst definieras ett hot som existentiellt: jorden brinner upp, tiden rinner ut, sista chansen \u00e4r nu, Golfstr\u00f6mmen avstannar, ekosystemen kollapsar. D\u00e4refter beskrivs det f\u00f6reslagna projektet som ett m\u00f6jligt bidrag till att avv\u00e4rja hotet. Det beh\u00f6ver inte visas att projektet sannolikt fungerar, bara att det kan fungera.<\/p>\n
Slutligen flyttas bevisb\u00f6rdan.<\/p>\n
Den som ifr\u00e5gas\u00e4tter kostnaderna, tekniken eller riskerna framst\u00e4lls inte l\u00e4ngre som f\u00f6rsiktig, utan som ansvarsl\u00f6s. Inv\u00e4ndningen blir inte: \u201dDetta projekt \u00e4r f\u00f6r dyrt och os\u00e4kert.\u201d<\/p>\n
Inv\u00e4ndningen p\u00e5st\u00e5s vara: \u201dVi b\u00f6r inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t klimatet.\u201d<\/p>\n
Det \u00e4r ett retoriskt trolleritrick. En liten, os\u00e4ker effekt kopplas till en enorm katastrofrisk. D\u00e4rmed blir den f\u00f6rv\u00e4ntade nyttan skenbart mycket stor. Om jordens underg\u00e5ng ligger i den ena v\u00e5gsk\u00e5len kan n\u00e4stan vilken kostnad som helst l\u00e4ggas i den andra. Miljarder i offentliga st\u00f6d, dyrare el, riskfyllda industriprojekt, nya regleringar, l\u00e4gre konkurrenskraft och omf\u00f6rdelning av resurser fr\u00e5n v\u00e4lfungerande verksamheter \u2013 allt kan beskrivas som billigt j\u00e4mf\u00f6rt med katastrofen.<\/p>\n
N\u00f6dl\u00e4get ers\u00e4tter pr\u00f6vningen<\/p>\n
Detta \u00e4r ingen karikatyr. Det \u00e4r s\u00e5 klimatpolitiken ofta s\u00e4ljs in. <\/p>\n
Den h\u00f6gprofilerade klimatforskaren Johan Rockstr\u00f6m talar om att vi redan n\u00e5tt den punkt d\u00e4r det inte finns \u201dn\u00e5got s\u00e4kert utrymme kvar i atmosf\u00e4ren f\u00f6r att tillf\u00f6ra mer v\u00e4xthusgaser\u201d och att m\u00e4nskligheten st\u00e5r inf\u00f6r irreversibla \u201dtipping points\u201d.3 I ett annat sammanhang har Rockstr\u00f6m formulerat saken \u00e4nnu mer dramatiskt: v\u00e4rlden st\u00e5r inf\u00f6r ett \u201dplanet\u00e4rt n\u00f6dl\u00e4ge\u201d som kr\u00e4ver att alla m\u00f6jliga alternativ \u00f6verv\u00e4gs.4<\/p>\n
Det \u00e4r just denna typ av spr\u00e5k som g\u00f6r f\u00f6rlustinramningen s\u00e5 effektiv. Om situationen \u00e4r en n\u00f6dsituation, framst\u00e5r normal pr\u00f6vning som senf\u00e4rdighet. Om m\u00e4nskligheten st\u00e5r vid avgrunden, blir kalkylen sekund\u00e4r. Om klimatet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i o\u00e5terkalleliga processer, d\u00e5 blir det l\u00e4tt att s\u00e4ga att vi inte har r\u00e5d att v\u00e4nta.<\/p>\n
Men detta \u00e4r ocks\u00e5 problemet. Katastrofretoriken tr\u00e4nger undan de fr\u00e5gor som varje seri\u00f6s politik m\u00e5ste besvara. Hur stor \u00e4r den faktiska effekten p\u00e5 utsl\u00e4ppen? Finns kostnadseffektivare s\u00e4tt att n\u00e5 samma m\u00e5l? Vem b\u00e4r risken om projektet misslyckas? Vad h\u00e4nder med elsystemet, skattebetalarna, f\u00f6retagen och hush\u00e5llen? <\/p>\n
Och vilka andra problem f\u00e5r mindre resurser n\u00e4r politiken l\u00e5ser fast kapital, arbetskraft och politisk prestige i symbolprojekt?<\/p>\n
V\u00e4tgasst\u00e5let blir ett moraliskt projekt<\/p>\n
Ett illustrativt exempel p\u00e5 hur effektiv f\u00f6rlustinramning kan vara \u00e4r de enorma projekten f\u00f6r att producera fossilfritt st\u00e5l i Norrbotten. Visionen \u00e4r f\u00f6rf\u00f6risk. Sverige ska ers\u00e4tta kol med v\u00e4tgas, producera fossilfritt st\u00e5l och samtidigt bli v\u00e4rldsledande i den gr\u00f6na industriella revolutionen. I den ber\u00e4ttelsen blir projektet n\u00e4stan moraliskt oantastligt. Vem vill inte ha st\u00e5l utan koldioxidutsl\u00e4pp? Vem vill inte att Sverige ska visa v\u00e4gen?<\/p>\n
Stegra, tidigare H2 Green Steel, har fr\u00e5n b\u00f6rjan placerat sin aff\u00e4rsid\u00e9 i denna st\u00f6rre katastrofber\u00e4ttelse. Bolaget har framh\u00e5llit att st\u00e5lindustrin st\u00e5r f\u00f6r ungef\u00e4r sju procent av de globala koldioxidutsl\u00e4ppen och att omst\u00e4llningen d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste accelereras.5<\/p>\n
\n\u201dAtt ropa ’vargen kommer’ tenderar att sl\u00e5 tillbaka. \u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n
Bolagets vd Henrik Henriksson har sagt att investerare runt om i Europa f\u00f6rst\u00e5r att \u201dklimatkrisen \u00e4r v\u00e5r tids st\u00f6rsta utmaning\u201d och att en omvandling av industrin \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. I samband med att han tilltr\u00e4dde som vd talade han om m\u00f6jligheten att \u201daccelerera den gr\u00f6na industriella omst\u00e4llningen\u201d i b\u00e5de Sverige och Europa.6 Hans svar p\u00e5 den omfattande granskningen av de svenska v\u00e4tgasst\u00e5lprojekten var \u201dplaneten h\u00e5ller p\u00e5 att brinna upp och vi har inte tid att v\u00e4nta\u201d.7<\/p>\n
Henriksson, likt Rockstr\u00f6m, \u00e4r skicklig i sin katastrofretorik. Ett f\u00f6retag som bygger ett extremt kapitalkr\u00e4vande, tekniskt komplicerat och elintensivt projekt framst\u00e5r inte l\u00e4ngre bara som ett f\u00f6retag. Det blir en akt\u00f6r i det svenska folkets kamp mot klimatkrisen. Kritik mot kalkyler, elbehov, finansiering eller marknadsrisk kan d\u00e5 omtolkas som brist p\u00e5 klimatansvar.<\/p>\n
Men just d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs den kritiska pr\u00f6vningen. <\/p>\n
V\u00e4tgasbaserad st\u00e5ltillverkning f\u00f6ruts\u00e4tter enorma m\u00e4ngder fossilfri el, avancerad opr\u00f6vad teknik, stora kapitalinsatser och en marknad som \u00e4r villig att betala avsev\u00e4rt mer f\u00f6r produkten.8 Stegra beskriver sin anl\u00e4ggning i Boden som en n\u00e4sta generations st\u00e5lanl\u00e4ggning med v\u00e4tgas, gr\u00f6n st\u00e5lproduktion och el fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor, med upp till 95 procent l\u00e4gre utsl\u00e4pp \u00e4n traditionell st\u00e5ltillverkning.9<\/p>\n
Men just ordet \u201dupp till\u201d borde f\u00e5 varje beslutsfattare att stanna upp. En teknisk potential \u00e4r inte samma sak som en kommersiellt b\u00e4rkraftig, samh\u00e4llsekonomiskt rimlig och systemm\u00e4ssigt robust investering.10<\/p>\n
Eftert\u00e4nksamhet g\u00f6rs till risk<\/p>\n
Samma m\u00f6nster \u00e5terkommer hos Fossilfritt Sverige.11 Chefen Svante Axelsson har beskrivit det som ett \u201dh\u00f6griskscenario att inte st\u00e4lla om i en tid n\u00e4r hela v\u00e4rlden st\u00e4ller om\u201d. (Att l\u00e4nder som sammantaget har tv\u00e5 tredjedelar av v\u00e4rldens bnp inte lovat st\u00e4lla om till 2050 s\u00e4ger han d\u00e4remot inget om.)<\/p>\n
Han har ocks\u00e5 varnat f\u00f6r att man kan \u201dvaggas in\u201d i tron att det blir b\u00e4ttre av att sitta still i b\u00e5ten.12 Vid ett annat tillf\u00e4lle sade han att \u201ddet \u00e4r nu vi m\u00e5ste v\u00e4xla upp\u201d och betonade att det inte \u00e4r teknik eller resurser som saknas utan ledarskap.13<\/p>\n
\u00c4ven h\u00e4r \u00e4r mekanismen tydlig. Den st\u00f6rsta risken s\u00e4gs inte ligga i att satsa fel, utan i att inte satsa alls. D\u00e4rmed framst\u00e5r f\u00f6rsiktighet som farlig. Den som kr\u00e4ver b\u00e4ttre kalkyler anklagas i praktiken f\u00f6r passivitet. Men att inte g\u00f6ra just den \u00e5tg\u00e4rd som f\u00f6resl\u00e5s \u00e4r inte detsamma som att inte g\u00f6ra n\u00e5got. Det kan vara att v\u00e4lja en b\u00e4ttre \u00e5tg\u00e4rd, en billigare \u00e5tg\u00e4rd eller en \u00e5tg\u00e4rd med st\u00f6rre sannolikhet att faktiskt minska utsl\u00e4ppen.<\/p>\n
Ett annat exempel \u00e4r Klimatpolitiska r\u00e5dets s\u00e4tt att tala om tidsf\u00f6nster och br\u00e5dska. I rapporten f\u00f6r 2026 \u00e4r huvudbudskapet att klimatm\u00e5len fortfarande kan n\u00e5s, men att \u201dkraftfulla beslut br\u00e5dskar\u201d. R\u00e5det skriver ocks\u00e5 att mandatperiodens politik varit otillr\u00e4cklig och att \u201dutrymmet att skjuta beslut p\u00e5 framtiden \u00e4r utt\u00f6mt\u201d.14<\/p>\n
Formuleringen \u00e4r sakligare \u00e4n aktivistens, men fyller samma funktion: den pressar politiken mot snabba och omfattande beslut genom att rama in dr\u00f6jsm\u00e5l som ett hot.
Det finns naturligtvis situationer d\u00e4r br\u00e5dska \u00e4r befogad, inte minst n\u00e4r den yttre s\u00e4kerheten \u00e4r hotad. Men br\u00e5dska \u00e4r inte ett argument f\u00f6r d\u00e5lig politik. Tv\u00e4rtom borde br\u00e5dska g\u00f6ra kravet p\u00e5 r\u00e4tt prioriteringar \u00e4nnu starkare. Ju mindre tid och resurser vi har, desto viktigare \u00e4r det att inte l\u00e4gga dem p\u00e5 satsningar som \u00e4r beroende av optimistiska antaganden, politiskt skydd och framtida subventioner.<\/p>\nPrivatiserade vinster och socialiserade f\u00f6rluster<\/p>\n
F\u00f6rlustinramningen syns ocks\u00e5 i subventionspolitiken kring gr\u00f6n industri. N\u00e4r EU och staten pekar ut framtidsbranscher och mobiliserar kapital genom l\u00e5n, garantier, st\u00f6d och politiska l\u00f6ften uppst\u00e5r en farlig asymmetri. Vinsterna kan privatiseras om satsningen lyckas. F\u00f6rlusterna socialiseras om den misslyckas. Skattebetalaren blir den tysta f\u00f6rs\u00e4kringsgivaren bakom projekt som politiker och investerare g\u00e4rna kallar n\u00f6dv\u00e4ndiga.<\/p>\n
H\u00e4r blir klimatretoriken central. Eftersom klimatkrisen \u00e4r s\u00e5 allvarlig anses staten beh\u00f6va \u201dta risk\u201d.15 Men staten tar inte risk i abstrakt mening. Den tar risk med andras pengar. N\u00e4r industripolitiken kl\u00e4s i existentiell spr\u00e5kdr\u00e4kt blir den dessutom sv\u00e5rare att granska. Det som i andra sammanhang skulle kallas selektivt st\u00f6d, politisk prestige eller ett teknologiskt hasardspel kallas nu framtidsinvestering.<\/p>\n
\n\u201dKatastrofen f\u00e5r inte bli ett retoriskt frikort.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n
Samma logik syns i EU:s klimatpolitik. Utsl\u00e4ppshandel, koldioxidtullar, industrist\u00f6d och detaljerade regleringar motiveras ofta med att Europa m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6re. Men att g\u00e5 f\u00f6re \u00e4r inte alltid ledarskap. Ibland blir effekten av att springa s\u00e5 l\u00e5ngt framf\u00f6r resten av v\u00e4rlden att den egna industrin tappar fotf\u00e4stet. Och om andra l\u00e4nder inte f\u00f6ljer efter blir effekten inte global omst\u00e4llning utan europeisk sj\u00e4lvskada. <\/p>\n
En s\u00e5dan process \u00e4r redan i full sving i b\u00e5de Tyskland och Storbritannien.<\/p>\n
Ansvar kr\u00e4ver proportioner<\/p>\n
Det demokratiska problemet \u00e4r betydande. N\u00e4r politiken ramas in som en kamp mot underg\u00e5ngen krymper utrymmet f\u00f6r legitim och kreativ oenighet. Prioriteringar blir moraliska prov. Den som fr\u00e5gar efter kostnad per reducerat ton koldioxid uppfattas som kall. Den som varnar f\u00f6r elsystemets begr\u00e4nsningar uppfattas som bak\u00e5tstr\u00e4vare. Den som p\u00e5pekar att Sverige bara st\u00e5r f\u00f6r en mycket liten del av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp anklagas f\u00f6r att smita fr\u00e5n ansvar.<\/p>\n
Men ansvar kr\u00e4ver just proportioner. En ansvarsfull klimatpolitik m\u00e5ste v\u00e4ga m\u00e5l mot medel, risk mot nytta och symbolv\u00e4rde mot verklig effekt. Den m\u00e5ste t\u00e5la fr\u00e5gan om en miljard g\u00f6r mer nytta i svensk v\u00e4tgasproduktion \u00e4n i k\u00e4rnkraft, energieffektivisering, klimatanpassning, forskning, fattigdomsbek\u00e4mpning eller utsl\u00e4ppsminskningar i l\u00e4nder d\u00e4r varje krona kan ge st\u00f6rre effekt.<\/p>\n
Katastrofen f\u00e5r inte bli ett retoriskt frikort. Den f\u00e5r inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att kortsluta pr\u00f6vning, misst\u00e4nkligg\u00f6ra kritiker eller motivera vilka satsningar som helst. En d\u00e5lig f\u00f6rs\u00e4kring \u00e4r fortfarande d\u00e5lig. Om premien \u00e4r enorm, villkoren oklara och sannolikheten l\u00e5g att den faktiskt betalas ut, b\u00f6r vi inte k\u00f6pa den bara f\u00f6r att vi \u00e4r r\u00e4dda.<\/p>\n
Flera ledande opinionsbildare med Al Gore i spetsen har \u00e5terkommande angett skarpa tidsfrister f\u00f6r att f\u00f6rhindra katastrofen med stort K. Dessa datum har i flera uppm\u00e4rksammade fall passerats utan att katastrofen intr\u00e4ffat trots att utsl\u00e4ppen fortsatt \u00f6ka.16 Att p\u00e5 detta s\u00e4tt ropa \u201dvargen kommer\u201d tenderar att sl\u00e5 tillbaka. S\u00e5 \u00e4r redan fallet i USA. Motst\u00e5ndet v\u00e4xer nu i l\u00e4nder som Tyskland och Storbritannien n\u00e4r de klimat\u00e5tg\u00e4rder som s\u00e5lts in som b\u00e5de n\u00f6dv\u00e4ndiga och l\u00f6nsamma visar sig sl\u00e5 mot jobb och levnadsstandard.<\/p>\n
Klimatpolitiken beh\u00f6ver mindre apokalyps och mer kalkyl. Mindre \u201dsista chansen\u201d och mer institutionell pr\u00f6vning. Mindre industripolitiska fr\u00e4lsningsprojekt och mer teknikneutral konkurrens. Den avg\u00f6rande fr\u00e5gan \u00e4r inte om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r ett problem utan om de politik\u00e5tg\u00e4rder som sj\u00f6s\u00e4tts i klimatkrisens namn \u00e4r effektiva, robusta och rimliga.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Klimatpolitiken har utvecklat en egen retorisk logik. Den b\u00f6rjar inte med att fr\u00e5ga sig vad som fungerar, vad…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":261495,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,21033,26,27,17,21,622,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,83],"class_list":["post-261494","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-energikrisen","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-klimat","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-vetenskap"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116668300432019069","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/261494","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=261494"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/261494\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/261495"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=261494"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=261494"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=261494"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}