![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/b93a6b66f1ab35de_800x800ar.png\"\/)
\n
\n <\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n
Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala l\u00e5s \u00e4r vanliga l\u00f6sningar p\u00e5 \u00e4ldreomsorgens v\u00e4xande resursutmaningar. Men hur upplever anv\u00e4ndarna sj\u00e4lva tekniken de f\u00e5r i sina hem?<\/p>\n
<\/p>\n
En ny avhandling fr\u00e5n Samantha Sv\u00e4rdh, doktorand i forskargruppen Till\u00e4mpad Gerontologi vid Lunds universitet, visar att v\u00e4lf\u00e4rdsteknik framf\u00f6r allt bidrar till deras trygghet. I en enk\u00e4tstudie med drygt 400 hemtj\u00e4nstanv\u00e4ndare med en genomsnitts\u00e5lder p\u00e5 85 \u00e5r, uppgav de flesta (n\u00e4rmare 90 procent) att tekniken f\u00e5r dem att k\u00e4nna sig tryggare.<\/p>\n
\u2013 \u00c4ven sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten st\u00e4rks \u2013 n\u00e4stan tre av fyra upplever att de helt eller delvis blivit mer sj\u00e4lvst\u00e4ndiga av v\u00e4lf\u00e4rdstekniken, s\u00e4ger Samantha Sv\u00e4rdh.<\/p>\n
Aktivitet och delaktighet fr\u00e4mjas s\u00e4llan<\/p>\n
Samtidigt finns tydliga begr\u00e4nsningar. Bara 19 procent tycker att tekniken underl\u00e4ttar vardagliga aktiviteter och majoriteten upplever inte att den \u00f6kar delaktigheten i samh\u00e4llet. Det \u00e4r problematiskt, eftersom just aktivitet och delaktighet \u00e4r mycket viktiga f\u00f6r h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n
\u2013 Kommuner verkar inte se detta som sitt ansvar \u00e4nnu. De skulle till exempel kunna ordna s\u00e5 att \u00e4ldre i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning kan delta p\u00e5 digitala aktiviteter.\u00a0<\/p>\n
Just delaktighet spelar stor roll f\u00f6r hur n\u00f6jda \u00e4ldre personer \u00e4r med tekniken.\u00a0<\/p>\n
\u2013 N\u00e4stan h\u00e4lften k\u00e4nde sig inte helt delaktiga i beslutet om vilken v\u00e4lf\u00e4rdsteknik de skulle f\u00e5 \u2013 man f\u00e5r en paketl\u00f6sning, ibland utan tydlig f\u00f6rklaring varf\u00f6r det beh\u00f6vs, forts\u00e4tter Sv\u00e4rdh, som sj\u00e4lv sett i sitt tidigare arbete som sjukgymnast hur komplext och sv\u00e5rt det kan vara att f\u00e5 allt att fungera som det ska p\u00e5 olika boenden f\u00f6r \u00e4ldre.<\/p>\n
Studien visar att de som faktiskt varit delaktiga \u00e4r betydligt mer n\u00f6jda \u00f6verlag med tekniken, liksom de som k\u00e4nner sig s\u00e4kra p\u00e5 hur tekniken ska anv\u00e4ndas.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en betydande andel som inte k\u00e4nner sig helt s\u00e4kra i handhavandet. M\u00e5nga kommuner beh\u00f6ver se \u00f6ver sina rutiner, s\u00e5 att \u00e4ldre personer vet hur tekniken ska anv\u00e4ndas. Och det beh\u00f6ver naturligtvis f\u00f6ljas upp kontinuerligt. Kommuner beh\u00f6ver titta p\u00e5 detta i f\u00f6rskrivningsprocessen, ha mer dialog, involvera anh\u00f6riga, ge mer skriftlig eller lyssningsbar information \u2013 var kreativa!<\/p>\n
Skam och stigma<\/p>\n
Mer \u00f6verraskande var hur stor vikt anv\u00e4ndarna lade vid hur tekniska prylar ser ut. Hur tilltalande de \u00e4r spelar stor roll \u2013 detta \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5got annat. Bara 18 procent tycker att v\u00e4lf\u00e4rdstekniken som de har tilldelats ser bra ut.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Den blir en del av ens identitet, ingen vill framst\u00e5 som sk\u00f6r eller gammal, att man inte kan sk\u00f6ta sig sj\u00e4lv. M\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ker till exempel d\u00f6lja larmet p\u00e5 armen. Det kan finnas mycket stigma och skam kopplat till anv\u00e4ndandet, men om v\u00e4lf\u00e4rdstekniken \u00e4r snygg och modern k\u00e4nns det b\u00e4ttre, s\u00e4ger Samantha Sv\u00e4rdh.<\/p>\n
Hon hoppas avhandlingen blir ett bidrag i debatten och ett vetenskapligt underlag f\u00f6r beslutsfattare inom v\u00e5rd och omsorg och i branscher som skapar v\u00e4lf\u00e4rdsteknik.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Man har lyckats b\u00e4ttre med icke digitala hj\u00e4lpmedel. Jag hoppas f\u00e5 forts\u00e4tta forska tillsammans med kommuner och teknikdesigners, om vad de kan g\u00f6ra. Om inget g\u00f6rs riskerar vi f\u00f6rv\u00e4rra m\u00e4nniskors ensamhet och h\u00e4lsa.<\/p>\n
Gl\u00f6mmer bort anv\u00e4ndarna<\/p>\n
Det som f\u00f6rv\u00e5nat henne mest i arbetet med studierna \u00e4r kommunernas teknikoptimism.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Den genomsyrar allt, de \u00e4r \u00f6verlyckliga och tror tekniken ska kompensera f\u00f6r arbetskraftsbristen. Fokus ligger p\u00e5 besparingar, inte vad anv\u00e4ndarna tycker. Man fokuserar inte fr\u00e4mst p\u00e5 de individuella m\u00e4nskliga behoven, utan det handlar om att specifika saker ska genomf\u00f6ras. Men omsorg handlar ju om att ta hand om m\u00e4nniskor.<\/p>\n
F\u00f6r att v\u00e4lf\u00e4rdsteknik ska bidra till ett mer aktivt och delaktigt liv f\u00f6r anv\u00e4ndarna kr\u00e4vs st\u00f6rre inflytande f\u00f6r dem, b\u00e4ttre design och mer fokus p\u00e5 vardagens behov \u2013 inte bara p\u00e5 teknikens effektivitet och m\u00f6jliga kostnadsbesparingar.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r komplext med v\u00e4lf\u00e4rdsteknik, den \u00e4r b\u00e5de bra och d\u00e5lig \u2013 den kan l\u00f6sa mycket, men d\u00e5 m\u00e5ste ocks\u00e5 mycket annat runt omkring fungera. Tekniken beh\u00f6ver vara standardiserad, samtidigt flexibel. Den kan frig\u00f6ra mer tid f\u00f6r hemtj\u00e4nstpersonal, men skapar ocks\u00e5 fler arbetsuppgifter f\u00f6r dem. Tekniken ger trygghet f\u00f6r anv\u00e4ndarna, men kan ocks\u00e5 skapa os\u00e4kerhet. Det finns m\u00e5nga paradoxer i det h\u00e4r.<\/p>\n
Kontakt<\/strong>
Samantha Sv\u00e4rdh, doktorand i forskargruppen Till\u00e4mpad Gerontologi vid Lunds universitet,\u00a0<\/strong>samantha.svardh@med.lu.se,<\/a>\u00a00735-99 69 26<\/p>\n