H\u00f6gt blodtryck (hypertoni) \u00e4r globalt sett den viktigaste riskfaktorn f\u00f6r att d\u00f6 i f\u00f6rtid. Risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom, s\u00e5som stroke, hj\u00e4rtsvikt och hj\u00e4rtinfarkt, \u00f6kar med \u00f6kande blodtryck. I Sverige f\u00e5r ungef\u00e4r h\u00e4lften av befolkningen diagnosen hypertoni f\u00f6re 65 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n
Men det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att den svenska v\u00e5rden inte \u00e4r optimal. Endast fyra av tio med h\u00f6gt blodtryck f\u00e5r en diagnos och av de som f\u00e5r det och behandlas n\u00e5r enbart en av fem det tidigare satta m\u00e5lblodtrycket som var l\u00e4gre \u00e4n 140 \/90 mm Hg.<\/p>\n
Fler med h\u00f6gt blodtryck ska f\u00e5 diagnos<\/p>\n
Det vill ett nytt s\u00e5 kallat v\u00e5rdf\u00f6rlopp<\/a> \u00e4ndra p\u00e5. Men att f\u00f6r\u00e4ndra den svenska hypertoniv\u00e5rden \u00e4r en stor apparat. Det handlar om stora volymer patienter som skulle ta enorma m\u00e4ngder resurser i prim\u00e4rv\u00e5rden, resurser som den svenska prim\u00e4rv\u00e5rden inte har, med risk f\u00f6r undantr\u00e4ngningseffekter p\u00e5 andra patientgrupper. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det relativt f\u00f6rsiktiga f\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6resl\u00e5s.<\/p>\n Det f\u00f6rsta \u00e4r att fler personer med h\u00f6gt blodtryck ska f\u00e5 en diagnos. Enligt ett pressmeddelande fr\u00e5n Kunskapsstyrning h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/a>, som ansvarar f\u00f6r det nya v\u00e5rdf\u00f6rloppet, har de flesta personer med odiagnostiserat h\u00f6gt blodtryck genomg\u00e5tt flera blodtrycksm\u00e4tningar i v\u00e5rden utan att n\u00e5gon diagnos satts eller n\u00e5gon behandling p\u00e5b\u00f6rjats. Detta ska f\u00f6r\u00e4ndras genom en mer strukturerad uppf\u00f6ljning av f\u00f6rh\u00f6jda v\u00e4rden.<\/p>\n \u2013 Genom att m\u00e4ta blodtrycket ordentligt vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen, och d\u00e4refter besluta om diagnos och behandling, kan vi f\u00f6rb\u00e4ttra det medicinska omh\u00e4ndertagandet och samtidigt minska on\u00f6diga extra m\u00e4tningar, s\u00e4ger Mattias Brunstr\u00f6m, docent i kardiologi vid Ume\u00e5 universitet och ordf\u00f6rande i den nationella arbetsgruppen f\u00f6r hypertoni i ett uttalande i pressmeddelandet.<\/p>\n Diagnosgr\u00e4nsen of\u00f6r\u00e4ndrad, blodtrycksm\u00e5let s\u00e4nks<\/p>\n Trots att all vetenskaplig evidens pekar p\u00e5 att gr\u00e4nsen f\u00f6r hypertoni b\u00f6r s\u00e4ttas till under 130\/80 mm Hg f\u00f6r\u00e4ndras inte den svenska diagnosgr\u00e4nsen utan den ligger kvar p\u00e5 140\/90 mm Hg. D\u00e4remot s\u00e4nks det generella behandlingsm\u00e5let fr\u00e5n <140\/90 till <130\/80 mm Hg f\u00f6r dem som diagnosticeras med h\u00f6gt blodtryck.<\/p>\n \u2013 De flesta personerna med hypertoni har nytta av ett l\u00e4gre blodtrycksm\u00e5l, men det beh\u00f6ver individanpassas utifr\u00e5n kardiovaskul\u00e4r risk, samsjuklighet, sk\u00f6rhet och annan behandling, s\u00e4ger Mattias Brunstr\u00f6m.<\/p>\n Det nya blodtrycksm\u00e5let ska n\u00e5s genom rekommendation om h\u00e4lsosamma levnadsvanor samt en intensifierad l\u00e4kemedelsbehandling d\u00e4r de flesta patienter bed\u00f6ms beh\u00f6va tv\u00e5-tre olika blodtryckss\u00e4nkare. Samtidigt trycker dokumentet p\u00e5 vikten av f\u00f6ljsamhet; \u201dDen vanligaste orsaken till utebliven behandlingseffekt \u00e4r bristande f\u00f6ljsamhet till ordinerad behandling.\u201d<\/p>\n Ett s\u00e4tt att \u00f6ka f\u00f6ljsamheten och patientens engagemang i sin hypertoniv\u00e5rd \u00e4r att inf\u00f6ra ett personcentrerat f\u00f6rh\u00e5llnings- och arbetss\u00e4tt som konkret b\u00f6r resultera i en dokumenterad \u00f6verenskommelse mellan v\u00e5rden och patienten om fortsatt v\u00e5rd och behandling.<\/p>\n Kr\u00e4ver mer resurser till prim\u00e4rv\u00e5rden<\/p>\n Trots de f\u00f6rsiktiga f\u00f6r\u00e4ndringarna sp\u00e5s det nya v\u00e5rdf\u00f6rloppet inneb\u00e4ra \u00f6kade kostnader f\u00f6r prim\u00e4rv\u00e5rden. N\u00e5got som eventuellt kan mildras genom att nya arbetss\u00e4tt successivt inf\u00f6rs i takt med inf\u00f6rande av v\u00e5rdf\u00f6rloppet, till exempel blodtryckstagning i hemmet, f\u00f6resl\u00e5s det.<\/p>\n Det nationella prim\u00e4rv\u00e5rdsr\u00e5det, som tillgodoser prim\u00e4rv\u00e5rdens intressen, har f\u00e5tt geh\u00f6r f\u00f6r flera av sina synpunkter under processen, men efterlyser \u00e4nd\u00e5 mer resurser till prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n \u2013 \u00d6ver tid kommer det att kr\u00e4vas f\u00f6r\u00e4ndrade arbetss\u00e4tt. Men som det st\u00e5r i konsekvensbeskrivningen kommer det \u00e4ven att kr\u00e4vas resurser till prim\u00e4rv\u00e5rden f\u00f6r att v\u00e5rdf\u00f6rloppet ska kunna implementeras fullt ut, s\u00e4ger Tommy Lundmark, ordf\u00f6rande i det nationella prim\u00e4rv\u00e5rdsr\u00e5det.<\/p>\n L\u00e4s mer: <\/strong><\/p>\n De 5 b\u00e4sta blodtryckss\u00e4nkarna f\u00f6r att undvika biverkningar<\/a>
<\/strong>\u00d6ver 80 procent av \u00e4ldre h\u00e4mtar ut l\u00e4kemedel mot h\u00f6gt blodtryck<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00f6gt blodtryck (hypertoni) \u00e4r globalt sett den viktigaste riskfaktorn f\u00f6r att d\u00f6 i f\u00f6rtid. Risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":264798,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[9773,21414,113,112,21621,21622,34,31,33,32,30],"class_list":["post-264797","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-blodtryck","tag-blodtrycksbehandling","tag-halsa","tag-health","tag-hogt-blodtryck","tag-hypertoni","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116685735554200668","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=264797"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264797\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/264798"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=264797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=264797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=264797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}