{"id":264957,"date":"2026-06-03T13:16:13","date_gmt":"2026-06-03T13:16:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/264957\/"},"modified":"2026-06-03T13:16:13","modified_gmt":"2026-06-03T13:16:13","slug":"stockholm-koper-minusutslapp-som-annu-inte-finns","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/264957\/","title":{"rendered":"Stockholm k\u00f6per minusutsl\u00e4pp som \u00e4nnu inte finns"},"content":{"rendered":"<p class=\"has-drop-cap wp-block-paragraph\">F\u00f6rra veckan slog fj\u00e4rrv\u00e4rmebolaget Stockholm Exergi p\u00e5 stora trumman i <a href=\"https:\/\/www.stockholmexergi.se\/nyheter\/nytt-avtal-stockholms-stad-koper-minusutslapp\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">ett pressmeddelande <\/a>om sin teknik f\u00f6r koldioxidinf\u00e5ngning. Bolaget hade rott i land en riktig storaff\u00e4r \u2013 man s\u00e4ljer s\u00e5 kallade \u201dpermanenta minusutsl\u00e4pp\u201d av koldioxid motsvarande 50\u202f000 ton per \u00e5r till Stockholms stad. Prislappen \u00e4r upp till 1,8 miljarder kronor under 15 \u00e5r. D\u00e4rmed blir staden den femte st\u00f6rsta k\u00f6paren av minusutsl\u00e4pp \u2013 i v\u00e4rlden.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men vissa detaljer var oklara i pressmeddelandet. Bland annat att kunden \u2013 allts\u00e5 Stockholms stad \u2013 \u00e4ger h\u00e4lften av s\u00e4ljaren, Stockholm Exergi (resten \u00e4gs av svenska och utl\u00e4ndska pensionsfonder). Dessutom var det inte helt tydligt att produkten \u2013 minusutsl\u00e4pp \u2013 \u00e4nnu inte existerar samt att ingen vet exakt om Exergis anl\u00e4ggning f\u00f6r att f\u00e5nga in koldioxid ur luft kommer att fungera i full drift. Och n\u00e4r Fokus fr\u00e5gar vad staden faktiskt ska betala per ton inf\u00e5ngad koldioxid blir svaret: Sekretess!<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Miljardaff\u00e4ren f\u00e5r nu kritik fr\u00e5n forskarh\u00e5ll. Alexander Olsson, forskare vid Tema Milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 Link\u00f6pings universitet, f\u00f6rst\u00e5r inte varf\u00f6r Stockholms stad \u00f6ver huvud taget ska k\u00f6pa negativa utsl\u00e4pp \u2013 \u00e5tminstone inte ur ett klimatperspektiv. Alexander Olsson, forskare vid Link\u00f6pings universitet, pekar p\u00e5 att de minusutsl\u00e4pp som Stockholm Exergi ska producera uppst\u00e5r i Stockholms kommun.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 D\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan varf\u00f6r staden ska g\u00e5 in p\u00e5 den frivilliga marknaden och k\u00f6pa dem en g\u00e5ng till, s\u00e4ger Olsson.<\/p>\n<p>\nBio-CCS \u00e4nnu i utvecklingsfas\n<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Bakgrunden \u00e4r att Stockholm Exergi sedan 2019 utvecklar en anl\u00e4ggning som bolaget kallar En makal\u00f6s manick. Den ska kopplas p\u00e5 skorstenarna vid bolagets kraftv\u00e4rmeverk i Hjorthagen och suga upp koldioxid ur r\u00f6kgaserna. D\u00e4refter ska gasen kylas ned, omvandlas till v\u00e4tska, transporteras med fartyg till Norge och pumpas ned i berggrunden under havsbotten. Om allt fungerar ska koldioxiden sedan stanna d\u00e4r i tusentals \u00e5r.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tekniken kallas bio-CCS. N\u00e4r koldioxiden tas ur kretsloppet och lagras permanent uppst\u00e5r det som kallas \u201dpermanenta minusutsl\u00e4pp\u201d och dessa kan sedan s\u00e4ljas p\u00e5 marknaden f\u00f6r utsl\u00e4ppsr\u00e4tter. Men redan n\u00e4r Fokus <a href=\"https:\/\/www.fokus.se\/aktuellt\/en-makalos-manick-eller-nasta-grona-mardrom\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">granskade satsningen<\/a> f\u00f6rra \u00e5ret fanns flera fr\u00e5getecken. Projektet \u00e4r beroende av miljardst\u00f6d fr\u00e5n staten, stora framtida int\u00e4kter genom f\u00f6rs\u00e4ljning av minusutsl\u00e4pp och en hel infrastrukturkedja som \u00e4nnu inte \u00e4r fullt p\u00e5 plats. <\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/sdlXuLlc_VJBBQ-nh-1080x720.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-259105\"  \/>Det 92 meter l\u00e5nga r\u00f6ret ska i framtiden transportera koldioxid som ska lagras permanent i berggrunden. Foto: TT \/ Henrik Montgomery<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Klimatforskaren Alexander Olssons fr\u00e4msta inv\u00e4ndning mot \u201dstoraff\u00e4ren\u201d \u00e4r allts\u00e5 den dubbla klimatbokf\u00f6ringen: om minusutsl\u00e4ppen uppst\u00e5r inom Stockholms kommungr\u00e4ns och d\u00e4rmed kan r\u00e4knas in i stadens territoriella klimatm\u00e5l, \u00e4r det oklart varf\u00f6r staden egentligen k\u00f6per dem och dessutom betalar f\u00f6r dem p\u00e5 den fria marknaden. Han misst\u00e4nker i st\u00e4llet att det kan r\u00f6ra sig om ett s\u00e4tt att finansiera Stockholm Exergi.  <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 Det m\u00e5ste ju ha att g\u00f6ra med att de beh\u00f6ver en kapitalinjektion, eller att de beh\u00f6ver kunna visa upp att de kan finansiera den h\u00e4r verksamheten, s\u00e4ger Alexander Olsson som dock framh\u00e5ller att han inte har studerat den saken n\u00e4rmare.  <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men Olsson har fler inv\u00e4ndningar mot projektet. Han menar att l\u00f6ftet om framtida minusutsl\u00e4pp minskar trycket p\u00e5 politiker att g\u00f6ra de sv\u00e5rare utsl\u00e4ppsminskningarna \u2013 i trafiken, byggandet och avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningen \u2013 n\u00e5got som i klimatforskarsv\u00e4ngen kallas mitigation deterrence.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"639\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/865495fe618f8c93_800x800ar.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-259108\" style=\"width:475px;height:auto\"  \/>Alexander Olsson \u00e4r forskare vid Tema Milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 Link\u00f6pings universitet. Foto: Pressbild<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 Det blir rent tankem\u00e4ssigt en v\u00e4g ut fr\u00e5n ansvarstagande. Om en enda anl\u00e4ggning vid V\u00e4rtaverket antas kunna nolla stora delar av stadens klimatbokf\u00f6ring blir de jobbiga besluten om att minska klimatp\u00e5verkan l\u00e4ttare att skjuta framf\u00f6r sig. Det har vi kunnat se i v\u00e5r forskning, s\u00e4ger Olsson.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Han pekar ocks\u00e5 p\u00e5 att bio-CCS inte bara \u00e4r en maskin p\u00e5 en skorsten, utan ett helt industrisystem med mellanlager, fartyg, hamnar, slutf\u00f6rvaring et cetera. Varje led kostar pengar, kr\u00e4ver tillst\u00e5nd \u2013 och kan bli dyrare, l\u00e5ngsammare eller kr\u00e5ngligare \u00e4n planerat.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u2013 Det \u00e4r mycket, mycket dyrare \u00e4n m\u00e5nga andra \u00e5tg\u00e4rder. Man h\u00e5ller p\u00e5 att bygga upp en logistikkedja, och n\u00e4r man bygger upp den blir det v\u00e4ldigt stora kostnader till en b\u00f6rjan. De h\u00e4r fartygen som ska transportera koldioxid finns till exempel inte ens p\u00e5 marknaden \u00e4nnu.<\/p>\n<p>\nStadshus AB h\u00e4nvisar till sekretess\n<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fokus f\u00e5r ingen intervju med Stockholms finansborgarr\u00e5d Karin Wanng\u00e5rd (S). V\u00e5ra fr\u00e5gor besvaras skriftligen, men inte av stadens politiska ledning, utan av kommunens \u00e4garbolag Stadshus AB. Av svaren framg\u00e5r bland annat att Stockholm stads ink\u00f6p av minusutsl\u00e4pp inte har upphandlats.  <\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dStockholms Stadshus AB har gjort bed\u00f6mningen att Stockholm Exergi i dagsl\u00e4get \u00e4r den enda leverant\u00f6r som kan m\u00f6ta stadens behov av permanenta minusutsl\u00e4pp i den volym och inom den tidsram som efterfr\u00e5gas. Mot den bakgrunden har avtalet inte konkurrensutsatts.\u201d<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kontentan \u00e4r att staden har beslutat om en miljardaff\u00e4r med ett bolag som man sj\u00e4lv \u00e4ger till h\u00e4lften \u2013 utan konkurrensuts\u00e4ttning.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r Fokus fr\u00e5gar vad staden faktiskt ska betala per ton blir svaret att priset \u00e4r hemligt:<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dSekretessen g\u00e4ller den detaljerade priss\u00e4ttningen per ton, eftersom den uppgiften r\u00f6r Stockholm Exergis aff\u00e4rs- och driftf\u00f6rh\u00e5llanden. Att l\u00e4mna ut den uppgiften riskerar att skada bolaget kommersiellt p\u00e5 en marknad d\u00e4r prisbilden fortfarande \u00e4r under utveckling.\u201d<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"720\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/sdlEzUNXleJVjw-nh-1080x720.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-259107\"  \/>Karin Wanng\u00e5rd (S), finansborgarr\u00e5d i Stockholm, vill inte intervjuas av Fokus. Foto: TT \/  Lars Schr\u00f6der<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r Fokus i h\u00f6stas skrev om regeringens nya sekretessregler f\u00f6r strategiska nettonollprojekt varnade experter f\u00f6r att gr\u00f6na industrisatsningar med stora offentliga st\u00f6d kan bli sv\u00e5rare att granska \u2013 just i ett l\u00e4ge d\u00e4r tekniska risker, aff\u00e4rskalkyler och skattepengar borde t\u00e5la offentlig genomlysning. Den nya lagen inneb\u00e4r att f\u00f6retag bakom strategiska nettonollprojekt kan beg\u00e4ra sekretess f\u00f6r bland annat aff\u00e4rsplaner, kalkyler och tekniska underlag i upp till 20 \u00e5r. Samtidigt har regeringen gjort bio-CCS till en central del av klimatpolitiken och avsatt tiotals miljarder kronor till tekniken.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Skattebetalarna i Stockholms stad f\u00e5r allts\u00e5 veta maxnotan \u2013 upp till 1,8 miljarder kronor \u2013 men inte det faktiska priset per ton inf\u00e5ngad koldioxid. Stadshus AB vill inte heller s\u00e4ga om priset ligger \u00f6ver eller under vad andra st\u00f6rre k\u00f6pare betalar till Stockholm Exergi. I st\u00e4llet h\u00e4nvisar Stadshus AB till att aff\u00e4ren \u00e4r riskbegr\u00e4nsad.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dBetalning sker per ton, och endast f\u00f6r koldioxid som faktiskt f\u00e5ngats in, verifierats och lagrats. Betalning sker vid leverans.\u201d<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Stadshus AB framh\u00e5ller ocks\u00e5 att priset per ton \u00e4r fast och att eventuella f\u00f6rdyringar i Stockholm Exergis koldioxidprojekt inte p\u00e5verkar avtalet. Investerings- och kostnadsrisken ska enligt staden stanna hos Exergi.<\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Hur ser staden p\u00e5 kritiken mot bio-CCS, bland annat kring energif\u00f6rbrukning, effektivitet, slutf\u00f6rvar och faktisk klimatnytta?<\/strong><\/p>\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dTeknikerna f\u00f6r koldioxidinf\u00e5ngning och geologisk lagring bygger p\u00e5 k\u00e4nda tekniska principer. Tekniken f\u00f6r geologisk lagring har anv\u00e4nts i Norge sedan b\u00f6rjan av 1990-talet och vi k\u00e4nner oss trygga med att k\u00f6pet av minusutsl\u00e4pp \u00e4r ett bra komplement f\u00f6r att kompensera f\u00f6r de sv\u00e5rreducerade utsl\u00e4ppen inom stadens bolagskoncern\u201d, skriver Stadshus AB.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"F\u00f6rra veckan slog fj\u00e4rrv\u00e4rmebolaget Stockholm Exergi p\u00e5 stora trumman i ett pressmeddelande om sin teknik f\u00f6r koldioxidinf\u00e5ngning. Bolaget&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":264958,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,2145,26,27,17,21,622,21637,4775,24,25,28,29,15,16,18,34,258,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-264957","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-energi","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-klimat","tag-klimatutslapp","tag-koldioxid","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-stockholm","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116686369165183479","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264957","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=264957"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264957\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/264958"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=264957"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=264957"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=264957"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}