Tidiga insatser riktade mot ett centralt stressprotein kan skydda mot best\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i beteende och hj\u00e4rna kopplade till sv\u00e5ra upplevelser i barndomen. Detta visar en studie som gjorts p\u00e5 m\u00f6ss.<\/p>\n
Motg\u00e5ngar i tidig \u00e5lder, s\u00e5som barndomstrauma, \u00f6vergrepp eller f\u00f6rsummelse, \u00e4r en betydande riskfaktor f\u00f6r att utveckla psykiatriska tillst\u00e5nd, som till exempel depression, \u00e5ngest och posttraumatiskt stressyndrom senare i livet. Hur dessa erfarenheter blir biologiskt inpr\u00e4ntade i hj\u00e4rnan har dock varit oklart.<\/p>\n
I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska institutet sett att behandling med en h\u00e4mmare mot ett stressprotein under en kritisk utvecklingsperiod kan f\u00f6rebygga l\u00e5ngsiktiga effekter av tidig stress hos m\u00f6ss.<\/p>\n
Studien fokuserade p\u00e5 genen FKBP5 och dess kodade protein FKBP51, en v\u00e4letablerad regulator av kroppens stresshormonsystem som \u00e4r starkt kopplad till s\u00e5rbarhet f\u00f6r psykisk oh\u00e4lsa.<\/p>\n
F\u00f6r att unders\u00f6ka hur tidiga trauman p\u00e5verkar social dynamik anv\u00e4nde forskarna en musmodell f\u00f6r tidiga negativa livsh\u00e4ndelser i kombination med ett avancerat, datorseendebaserat sp\u00e5rningssystem.<\/p>\n
H\u00e4mmare av stressprotein motverkade beteendef\u00f6r\u00e4ndringar<\/p>\n
Forskarna fann att m\u00f6ss som utsattes f\u00f6r tidiga motg\u00e5ngar utvecklade omfattande och best\u00e5ende brister i socialt beteende, vilket yttrade sig som social underordning b\u00e5de under ungdomsperioden och i vuxen \u00e5lder. Dessa stressade m\u00f6ss hamnade i oproportionerligt h\u00f6g grad l\u00e4ngst ned i sina sociala hierarkier.<\/p>\n
N\u00e4r SAFit2, en mycket selektiv och hj\u00e4rnpenetrerande h\u00e4mmare av genproteinet FKBP51, gavs till m\u00f6ssen under perioden av tidig stress kunde dessa beteendef\u00f6r\u00e4ndringar dock motverkas.<\/p>\n
De behandlade m\u00f6ssen utvecklade framg\u00e5ngsrikt en normal social hierarkidynamik och visade inga skillnader j\u00e4mf\u00f6rt med de icke-stressade kontrollm\u00f6ssen.<\/p>\n
\u2013 Att en tillf\u00e4llig behandling tidigt i livet kan leda till best\u00e5ende f\u00f6rb\u00e4ttringar i socialt beteende och gruppinteraktioner upp i vuxen \u00e5lder \u00e4r mycket uppmuntrande, s\u00e4ger Xiuqi Ji, doktorand<\/a> vid institutionen f\u00f6r neurovetenskap p\u00e5 Karolinska institutet.<\/p>\n Belyser m\u00f6jligheten till riktade behandlingar<\/p>\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den biologiska grunden till dessa beteendef\u00f6r\u00e4ndringar analyserade forskarna genuttrycket i flera stressrelaterade hj\u00e4rnregioner.<\/p>\n Motg\u00e5ngar tidigt i livet ledde till omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar i genaktiviteten i hela hj\u00e4rnan. Behandling med SAFit2 motverkade i stor utstr\u00e4ckning dessa f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n De mest uttalade effekterna s\u00e5gs i omr\u00e5den som \u00e4r involverade i k\u00e4nsloreglering och bel\u00f6ningsprocesser. Resultaten tyder p\u00e5 att behandlingen bidrar till att \u00e5terst\u00e4lla normala molekyl\u00e4ra signalv\u00e4gar, inklusive s\u00e5dana kopplade till immun- och inflammatoriska processer.\u2003<\/p>\n Resultaten belyser b\u00e5de den l\u00e5ngvariga p\u00e5verkan som motg\u00e5ngar i tidig \u00e5lder kan ha och m\u00f6jligheten till riktade behandlingar. Det visade sig att tidig stress formar beteendet \u00f6ver tid och f\u00f6r\u00e4ndrar hj\u00e4rnans funktion, men dessa effekter kan f\u00f6rebyggas genom behandling i r\u00e4tt tid.<\/p>\n \u2013 V\u00e5ra resultat fastst\u00e4ller FKBP51 som ett kritiskt farmakologiskt m\u00e5l f\u00f6r att motverka de l\u00e5ngvariga effekterna av tidiga trauman p\u00e5 hj\u00e4rnans funktion, s\u00e4ger forskaren Mathias Schmidt.<\/p>\n Studien pekar p\u00e5 nya f\u00f6rebyggande metoder. En tidig, tidsbegr\u00e4nsad behandling \u00e5terst\u00e4llde b\u00e5de socialt beteende och genuttrycksm\u00f6nster i hj\u00e4rnan, vilket indikerar ett potentiellt f\u00f6nster d\u00e4r de l\u00e5ngsiktiga effekterna av stress kan mildras.<\/p>\n \u2013 \u00c4ven om vi inte alltid kan f\u00f6rhindra att motg\u00e5ngar i tidig \u00e5lder intr\u00e4ffar, \u00f6ppnar detta arbete ett viktigt f\u00f6rebyggande f\u00f6nster. Det visar en tydlig v\u00e4g mot utveckling av riktade, proaktiva behandlingar som f\u00f6rhindrar att stress permanent f\u00f6rankras som en risk f\u00f6r psykiatrisk sjukdom, s\u00e4ger Juan Pablo Lopez, bitr\u00e4dande professor<\/a> vid Institutionen f\u00f6r neurovetenskap vid Karolinska institutet.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n