Publicerad 29 jun 2026 kl 05.30<\/p>\n
Vad har en fransk metafysiker fr\u00e5n 1900-talets b\u00f6rjan gemensamt med Jordan B Peterson?<\/p>\n
Olof B\u00e4rt\u00e5s l\u00e4ser en bok som misslyckas hitta ett samband \u2013 och mest framst\u00e5r som ett f\u00f6rs\u00f6k att bli s\u00e5ld.<\/p>\n
<\/p>\n
Jordan B Peterson \u2013 vad g\u00f6r han i denna bok?<\/p>\n
Foto: THOMAS KARLSSON \/ DN TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Olof B\u00e4rt\u00e5s \u00e4r vikarierande redakt\u00f6r p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n
Foto: OLLE SPORRONG<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Sedgwick \u00e4r professor i arabiska studier och islam vid \u00c5rhus universitet<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
RECENSION.<\/strong> Den svenska titel\u00f6vers\u00e4ttningen av Mark Sedgwicks<\/strong> bok \u201dTraditionalism. The radical project for restoring sacred order\u201d \u00e4r obegriplig. P\u00e5 engelska finns en rak po\u00e4ng: id\u00e9str\u00f6mningen traditionalism har ett radikalt projekt; det \u00e4r att \u00e5terst\u00e4lla en evig ordning.<\/p>\n \u201dDen eviga ordningen\u201d \u00e4r utgiven av Fri tanke.<\/p>\n Foto: Fri Tanke<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n F\u00f6rlaget Fri Tanke har valt titeln \u201dDen eviga ordningen. Filosofisk mystik och den radikala h\u00f6gern\u201d. Begreppen \u00e4r utbytta och omkullkastade, uppst\u00e4llda liksom utan inb\u00f6rdes relation. Hela po\u00e4ngen g\u00e5r f\u00f6rlorad.<\/p>\n N\u00e5v\u00e4l. Radikalh\u00f6gern lockar, s\u00e5 varf\u00f6r inte ha det i titeln. Vad g\u00f6r man inte f\u00f6r att kr\u00e4nga b\u00f6cker i tider av l\u00e4skris.<\/p>\n Sedgwick \u00e4r professor i arabiska studier och islam vid \u00c5rhus universitet. Sedan millennieskiftet har han forskat om traditionalism: en esoterisk, mystisk, stundvis ganska sv\u00e5rtydd id\u00e9str\u00f6mning. En grundtanke var att de moderna civilisationerna f\u00f6rlorat en evig, transcendent kunskapsform. R\u00f6relsen ville \u00e5teruppr\u00e4tta en tradition som rymmer denna kunskap \u2013 att l\u00e4sa, skriva och leva i en v\u00e4rld bortom det egna rummet och tiden.<\/p>\n F\u00f6rgrundsgestalten Ren\u00e9 Gu\u00e9non<\/strong>, en fransk metafysiker verksam i b\u00f6rjan av 1900-talet, drevs av en dubbelhet. \u00c5 ena sidan en molande oro inf\u00f6r modernitetens frammarsch. \u00c5 andra sidan en \u00f6vertygelse om att \u00f6sterl\u00e4ndska, s\u00e4rskilt muslimska, traditioner bevarat n\u00e5got som f\u00f6rlorats i v\u00e4st.\u00a0<\/p>\n I st\u00e4llet f\u00f6r historiens framsteg uppfattade Gu\u00e9non en slags inverterad utvecklingsl\u00e4ra: en andlig f\u00f6rlust d\u00e4r m\u00e4nskligheten de senaste \u00e5rhundradena r\u00f6rt sig mot s\u00f6nderfall och materialism.<\/p>\n I sin k\u00e4rna, po\u00e4ngterar Sedgwick, var traditionalismen ett n\u00e4rmast aristokratiskt projekt. En intellektuell elitl\u00e4ra med f\u00f6rakt f\u00f6r det moderna massamh\u00e4llet och dess politiska former. Som \u00f6versiktsverk reder Sedgwick v\u00e4l ut tr\u00e5darna och beskriver en m\u00e5ngskiktad id\u00e9historia.<\/p>\n Intrycket \u00e4r att varken f\u00f6rlag eller f\u00f6rfattare har litat p\u00e5 att \u00e4mnet s\u00e4ljer.<\/p><\/blockquote>\n Boken pr\u00e4glas dock av ett otyg som jag inte kan sl\u00e4ppa: i l\u00e5nga sjok ter den sig som en svullen Wikipediasida. F\u00f6rsta delen, \u201dGrundvalarna\u201d, best\u00e5r av kapitlen \u201dTraditionalistisk perennialism\u201d, \u201dTraditionalismens historiesyn\u201d, och andra olika filosofiska fundament. Efter varje underrubrik f\u00f6ljer en genomg\u00e5ng av f\u00f6rgrundsgestalter som Julius Evola<\/strong> och Frithjof Schuon<\/strong>. Formen \u00e4r enformig.\u00a0<\/p>\n Jordan B Peterson<\/strong> dyker ocks\u00e5 upp i bokens hemmasnickrade prosopografi. En \u201dmedresen\u00e4r\u201d, som Sedgwick beskriver honom, \u201dsom aldrig har h\u00e4nvisat till Gu\u00e9non, Evola eller Schuon eller ens anv\u00e4nt sig av termerna \u2019esoterisk\u2019 och \u2019exoterisk\u2019.\u201d<\/p>\n Va? Vad g\u00f6r d\u00e5 Peterson h\u00e4r?<\/p>\n H\u00e4r har Sedgwick en l\u00f6ftesrik ambition. M\u00e5nga \u2013 inte minst f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv i en tidigare bok \u2013 trodde att traditionalismen var p\u00e5 utd\u00f6ende. Men i dag v\u00e4xer en politisk h\u00f6gerradikal avknoppning som plockar russinen ur denna esoteriska kaka. Eller i alla fall tycks de ha ett sl\u00e4ktskap med dess modernitetskritik.<\/p>\n Steve Bannon framh\u00e5lls som en traditionalist i \u201dDen eviga ordningen\u201d<\/p>\n Foto: ALEX BRANDON \/ AP TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n Tyv\u00e4rr \u00e4r det i denna tjocka bok bara 30 sidor \u2013 boken sista kapitel \u2013 som f\u00f6rs\u00f6ker reda ordning i detta. Och den strikta id\u00e9analysen blir rumphuggen och ytlig. Sedgwick \u00e4gnar f\u00f6ga tankem\u00f6da \u00e5t hur en esoterisk elitl\u00e4ra kan cirkulera i 2000-talets poddkultur och kulturkrig. Resultatet blir inget h\u00f6gerradikalt id\u00e9sammanhang utan portr\u00e4tt av enskilda, ganska perifera t\u00e4nkare som Steve Bannon<\/strong> och Aleksandr Dugin<\/strong>.\u00a0<\/p>\n Intrycket \u00e4r att varken f\u00f6rlag eller f\u00f6rfattare har litat p\u00e5 att \u00e4mnet s\u00e4ljer p\u00e5 egen hand, s\u00e5 boken har f\u00e5tt ett n\u00e5got obearbetat avslutningskapitel som bihang f\u00f6r att den ska kunna s\u00e4ljas som ett inslag i samtidsdebatten.<\/p>\n Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att det g\u00e5r att popularisera det obskyra. Men d\u00e5 m\u00e5ste Sedgwick skriva en bok som fr\u00e5ng\u00e5r Wikipediaformatet och v\u00e4lja en modigare form.<\/p>\n Det \u00e4r ett krav vi st\u00e4ller p\u00e5 all sk\u00f6nlitteratur \u2013 s\u00e5 varf\u00f6r inte g\u00f6r detsamma mot facklitteraturen?<\/p>\n SAKPROSA<\/p>\n Mark Sedgwick<\/p>\n Den eviga ordningen: Filosofisk mystik och den radikala h\u00f6gern.<\/p>\n \u00d6vers\u00e4ttning \u00d6yvind V\u00e5gen<\/p>\n Fri tanke, 408 s.<\/p>\n Visa mer<\/p>\n Olof B\u00e4rt\u00e5s \u00e4r vikarierande redakt\u00f6r p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 29 jun 2026 kl 05.30 Vad har en fransk metafysiker fr\u00e5n 1900-talets b\u00f6rjan gemensamt med Jordan B…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":290529,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[104,17937,1505,34,31,33,32,30,1515,105],"class_list":["post-290528","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-entertainment","tag-person-jordan-b-peterson","tag-person-steve-bannon","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-topic-bokrecensioner","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116831343571846058","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/290528","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=290528"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/290528\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/290529"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=290528"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=290528"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=290528"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/p>\n
<\/p>\n