V\u00e4rldens kallaste kontinent \u00e4r ocks\u00e5 den d\u00e4r flest d\u00f6r av v\u00e4rmen.<\/p>\n
Europas sj\u00e4lvf\u00f6rv\u00e5llade hat mot luftkonditionering visar p\u00e5 en bef\u00e4ngd, fientlig inst\u00e4llning till energipolitiken \u2013\u00a0och till framg\u00e5ng, skriver filosofen Maarten Boudry.<\/p>\n
<\/p>\n
\u201dI Europa betraktar vi artificiell kylning som en dekadent lyx, n\u00e5got f\u00f6r amerikaner med privat pool och en stor SUV\u201d, skriver Maarten Boudry. Arkivbild: en man installerar AC i Belgrad den 30 juni.<\/p>\n
Foto: DARKO VOJINOVIC \/ AP\/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Maarten Boudry \u00e4r en flaml\u00e4ndsk filosof. Den h\u00e4r debattartikeln publicerades ursprungligen i nederl\u00e4ndska De Volkskrant.<\/p>\n
Foto: Gerbrich Reynaert<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Detta \u00e4r en debattartikel. Det \u00e4r skribenten som st\u00e5r f\u00f6r \u00e5sikterna i texten.
\n
\n<\/p>\n
DEBATT.<\/strong> En quizfr\u00e5ga, s\u00e5 h\u00e4r i sommartider: i vilken v\u00e4rldsdel d\u00f6r flest, per capita, av v\u00e4rmerelaterade sk\u00e4l? Svaret \u00e4r, med stor marginal: Europa.<\/p>\n Sommaren 2022 dog drygt 61 000 europ\u00e9er<\/a> till f\u00f6ljd av v\u00e4rmen.<\/p>\n Nej, ekvatorn g\u00e5r inte genom Bryssel. Europas l\u00e4ge g\u00f6r att vi har f\u00e4rre varma dagar \u00e4n n\u00e4stan n\u00e5gon annan plats p\u00e5 jorden.<\/p>\n Hur kan vi d\u00e5 ha rekordet? \u00c4r det \u00e5lderspyramiden? I Europa bor visserligen m\u00e5nga \u00e4ldre, som \u00e4r mer k\u00e4nsliga f\u00f6r extremv\u00e4rmen. Men det \u00e4r bara en liten del av f\u00f6rklaringen: USA har ocks\u00e5 m\u00e5nga \u00e4ldre, och Japan har fler \u00e4ldre per capita \u00e4n vad Europa har. Trots det \u00e4r risken att d\u00f6 av v\u00e4rme mycket l\u00e4gre d\u00e4r<\/a>.<\/p>\n Tv\u00e5 bokst\u00e4ver<\/p>\n Det faktiska svaret best\u00e5r av tv\u00e5 bokst\u00e4ver: AC, allts\u00e5 luftkonditionering. M\u00e4nniskan har haft tekniken f\u00f6r att v\u00e4rma upp sin omgivning i tiotusentals \u00e5r, men det var f\u00f6rst p\u00e5 1960-talet man utvecklade bra teknik f\u00f6r artificiell kylning. I Europa \u00e4r det bara en femtedel av bost\u00e4derna som har luftkonditionering \u2013 i USA och Japan \u00e4r det omkring 90 procent<\/a>.\u00a0<\/p>\n Den som betvivlar AC:ns mirakul\u00f6sa f\u00f6rm\u00e5ga b\u00f6r kika p\u00e5 den historiska datan. Ekonomen Alan Barreca<\/a> visade att risken att d\u00f6 p\u00e5 mycket varma dagar i USA under 1900-talet sj\u00f6nk med ungef\u00e4r 75 procent. Den minskningen f\u00f6ljde takten av luftkonditioneringens massiva spridning efter 1960. I Texas, d\u00e4r n\u00e4stan alla har AC och termometern ofta visar fler \u00e4n 40 grader, \u00e4r risken att d\u00f6 knappt h\u00f6gre \u00e4n p\u00e5 en vanlig dag. I Bryssel eller Paris, d\u00e4r man utlyser n\u00f6dl\u00e4ge redan vid 35 grader, \u00e4r risken mycket h\u00f6gre.<\/p>\n \u201dSingapores landsfader fick fr\u00e5gan om vad hemligheten bakom hans ekonomiska mirakel var. Svaret var AC\u201d, skriver Maarten Boudry.<\/p>\n Foto: ANTHONY LIM \/ UNSPLASH<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n Extremhettan \u00e4r inte bara skadlig f\u00f6r \u00e4ldre. F\u00f6r varje grad celsius \u00f6ver 25 minskar hj\u00e4rnkapaciteten med 2 procent.<\/a> \u00c4ven v\u00e4lst\u00e5ndet drabbas. Singapores landsfader Lee Kuan Yew blev fr\u00e5gad vad hemligheten bakom hans ekonomiska mirakel var. Hans svar<\/a> bestod av samma tv\u00e5 magiska bokst\u00e4ver: AC. Tack vare den kan Singapore<\/a> vara produktivt \u00e5ret om.<\/p>\n Betraktar kyla som lyx<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r europ\u00e9er s\u00e5 anti-AC? Orsaken \u00e4r delvis kulturhistorisk. I norra Europa var behovet av kylning l\u00e4gre, eftersom klimatet var kallare, v\u00e4xlade mindre. Det argumentet h\u00e5ller inte 2026. Den djupare f\u00f6rklaringen ligger i den gr\u00f6na ideologin om lagom, som har starkare f\u00e4ste h\u00e4r: vi betraktar artificiell kylning som en dekadent lyx, n\u00e5got f\u00f6r amerikaner med privat pool och en stor SUV.<\/p>\n H\u00e4r i Europa anser vi att man helt enkelt ska svetta sig igenom en v\u00e4rmeb\u00f6lja. I Schweiz m\u00e5ste man ha l\u00e4karintyg<\/a> f\u00f6r att f\u00e5 installera AC. Frankrike st\u00e4nger hellre skolorna \u00e4n installerar apparater som p\u00e5tagligt h\u00f6jer skolresultaten. Under energikrisen beslutade Spanien och Italien att offentliga byggnader inte fick kylas ned<\/a> under 27 grader \u2013 en kvav temperatur d\u00e4r hj\u00e4rnkapaciteten minskar med 5 procent.<\/p>\n Foto: FRED SCHEIBER\/SIPA\/SHUTTERSTOCK EDITORIAL\/IBL<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n Motst\u00e5ndet finns inbakat i lagstiftningen. Installerar du AC i EU s\u00e4nker det ofta energiklassen p\u00e5 bostaden. Det g\u00f6r att hyresv\u00e4rdar v\u00e4ljer bort luftkonditionering. Sj\u00e4lv \u00e4ger jag, och m\u00e5nga andra, en harklande l\u00e5da med en slang som sticker ut genom f\u00f6nstret. Det \u00e4r som att f\u00f6rs\u00f6ka skopa vatten ur ett l\u00e4ckande badkar d\u00e4r kranen fortfarande \u00e4r p\u00e5, men det \u00e4r den riktningen som den europeiska lagstiftningen f\u00f6rt mig i.<\/p>\n Annons<\/p>\n AC-allergin \u00e5terfinns ocks\u00e5 hos WHO, som knappt n\u00e4mner <\/a>luftkonditionering n\u00e4r de pratar om Europa. Medierna sviker ocks\u00e5, n\u00e4r AC:n lyser med sin fr\u00e5nvaro i rapporteringen om klimatets framtid.<\/p>\n Okomplicerade l\u00f6sningar<\/p>\n Stigmat kring luftkonditionering kostar bokstavligen m\u00e4nniskoliv, skriver klimatforskaren Hannah Ritchie<\/a>. Under 2020 och 2021 satsade vi miljarder p\u00e5 att skydda s\u00e5rbara \u00e4ldre mot covid. Varf\u00f6r v\u00e4grar vi d\u00e5 att ge samma s\u00e5rbara \u00e4ldre ett svalt rum under en v\u00e4rmeb\u00f6lja?<\/p>\n \u201dWHO n\u00e4mner knappt AC n\u00e4r de pratar om Europa\u201d, skriver Maarten Boudry. Arkivbild: En man i Hanover svalkar sig med en n\u00e4sduk.<\/p>\n Foto: Sebastian Kahnert \/ DPA\/ IBL<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n M\u00e4rklig \u00e4r \u00e4ven den moraliska asymmetrin mellan uppv\u00e4rmning och nedkylning. Den genomsnittlige europ\u00e9n sl\u00e4pper ut betydligt mer koldioxid genom uppv\u00e4rmning p\u00e5 vintern \u00e4n genom kylning p\u00e5 sommaren, men ingen politiker skulle be om att s\u00e4tta termostaten p\u00e5 15 grader p\u00e5 vintern, eller avf\u00e4rda ett uppv\u00e4rmt hem som en dekadent lyx.<\/p>\n De konkreta l\u00f6sningarna mot den d\u00f6dliga v\u00e4rmen \u00e4r enkla:<\/p>\n Reformera energim\u00e4rkningssystemen och slopa bestraffningen av fast installerad AC. F\u00f6renkla och underl\u00e4tta ans\u00f6kningar om integrerad kylning, s\u00e5 att folk inte blir tvungna att k\u00f6pa l\u00e4ttinstallerade men d\u00e5liga alternativ.<\/p>\n Renovera alla \u00e4ldreboenden och v\u00e5rdinr\u00e4ttningar f\u00f6r att g\u00f6ra dem v\u00e4rmet\u00e5liga.<\/p>\n Inr\u00e4tta allm\u00e4nt tillg\u00e4ngliga kylcentraler dit alla kan g\u00e5 under heta dagar.\u00a0<\/p>\n Skynda p\u00e5 utbyggnaden av ren och p\u00e5litlig el. En fransman i en rymlig villa med AC sl\u00e4pper, tack vare k\u00e4rnkraften, ut mindre \u00e4n vad en sparsam men kolkraftsdriven tysk g\u00f6r.\u00a0<\/p>\n Dessa f\u00f6rslag angriper bara symptomen, inte roten. Den sv\u00e5raste uppgiften \u00e4r den mentala omst\u00e4llningen: att sluta betrakta energif\u00f6rbrukning som en synd. Energi \u00e4r k\u00e4llan till allt v\u00e4lst\u00e5nd. Hela m\u00e4nsklighetens historia \u00e4r en ber\u00e4ttelse om hur vi anv\u00e4nt energi f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5ra liv, och skydda oss mot d\u00f6d.<\/p>\n En sista quizfr\u00e5ga: p\u00e5 vilken kontinent intr\u00e4ffar flest k\u00f6ldrelaterade d\u00f6dsfall per capita? Det \u00e4r inte<\/a> Nordamerika eller Europa, utan: Afrika. V\u00e4lst\u00e5nd ger anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga, och anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga skyddar oss mot den og\u00e4stv\u00e4nliga naturen.<\/p>\n Av Maarten Boudry<\/strong><\/p>\n filosof och f\u00f6rfattare<\/p>\n Texten publicerades ursprungligen i nederl\u00e4ndska De Volkskrant<\/a>. En l\u00e4ngre version har \u00e4ven publicerats i australiska Quillette<\/a>. Texten \u00e4r \u00f6versatt och bearbetad av Clara Popenoe Thor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"V\u00e4rldens kallaste kontinent \u00e4r ocks\u00e5 den d\u00e4r flest d\u00f6r av v\u00e4rmen. Europas sj\u00e4lvf\u00f6rv\u00e5llade hat mot luftkonditionering visar p\u00e5…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":294648,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,286,964,2553,11422,498,28,29,15,16,746,9347,18,34,31,33,32,30,19,1396,3615,225,20224,20,51,52,53,54],"class_list":["post-294647","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-location-europa","tag-location-japan","tag-location-schweiz","tag-location-singapore","tag-location-spanien","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-organization-eu","tag-organization-varldshalsoorganisationen","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topic-elmarknaden","tag-topic-energifragor","tag-topic-klimat-miljo","tag-topic-varmebolja","tag-topstories","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"","error":"Validation failed: Text character limit of 500 exceeded"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/294647","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=294647"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/294647\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/294648"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=294647"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=294647"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=294647"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n