Gunnar Wetterberg<\/p>\n
Publicerad 3 jul 2026 kl 18.00<\/p>\n
Sveriges styrka \u00e4r den andra chansen. Skolans misslyckande ska g\u00e5 att reparera.<\/p>\n
<\/p>\n
Att byta bana mitt i livet m\u00e5ste bli l\u00e4ttare.<\/p>\n
Foto: SeventyFour \/ Shutterstock<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge och AI kan tvinga m\u00e5nga att byta jobb.<\/p>\n
Foto: JESSICA GOW \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Skurups folkh\u00f6gskola. Folkh\u00f6gskolor \u00e4r en v\u00e4g vidare f\u00f6r dem som inte klarat skolan.<\/p>\n
Foto: ROBERT ULLMIN \/ KVP<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmGunnar Wetterberg<\/p>\n
I m\u00e5nga l\u00e4nder m\u00e5ste barn v\u00e4lja bana redan n\u00e4r de \u00e4r i tio\u2013elva\u00e5rs\u00e5ldern. De som kommer in i forts\u00e4ttningsskolorna kan vara ganska s\u00e4kra p\u00e5 att hamna i trygg medelklass, de som misslyckas redan som barn har inte samma m\u00f6jligheter.\u00a0<\/p>\n
S\u00e5 var det ocks\u00e5 i Sverige<\/a>. Efter fj\u00e4rde klass gick n\u00e5gra vidare till realskolan och gymnasiet, medan andra stannade ytterligare ett par-tre \u00e5r i folkskolan, och sedan gav sig ut i arbetslivet.<\/p>\n En av folkhemmets stora triumfer var att skapa m\u00e5nga m\u00f6jligheter att byta bana. Det b\u00f6rjade redan med 1800-talets tekniska aftonskolor och s\u00f6ndagsskolor, som gav ambiti\u00f6sa industriarbetare m\u00f6jlighet att f\u00f6rkovra sig. Det lysande exemplet var M\u00e5tt-Johansson i Eskilstuna, han som b\u00f6rjade p\u00e5 gev\u00e4rsfaktoriet men kom p\u00e5 att g\u00f6ra sinnrika passbitar i slipat st\u00e5l, som Henry Ford snappade upp n\u00e4r det l\u00f6pande bandet kr\u00e4vde millimeterprecision och mer.<\/strong><\/p>\n Ungef\u00e4r samtidigt b\u00f6rjade folkh\u00f6gskoler\u00f6relsen, som \u00e4n i dag \u00e4r en viktig v\u00e4g vidare f\u00f6r m\u00e5nga som inte funnit sig till r\u00e4tta i det ordinarie skolv\u00e4sendet. Dit s\u00f6kte sig ocks\u00e5 m\u00e5nga som efter n\u00e5gra \u00e5r i yrkeslivet ville komma vidare till nya arbetsuppgifter.<\/p>\n Utbildningen blev en h\u00f6rnsten n\u00e4r arbetsmarknadspolitiken tog modern form efter andra v\u00e4rldskriget. Den bidrog till den trygghet i omst\u00e4llningen som blev hela den svenska ekonomins framg\u00e5ngsrecept. Min franske journalistkompis h\u00e4pnade, n\u00e4r han s\u00e5g hur svenskarna tog varvsnedl\u00e4ggningarna p\u00e5 1970-talet med j\u00e4mnmod. De som blev arbetsl\u00f6sa visste att de fick hj\u00e4lp med omskolning f\u00f6r att komma in p\u00e5 nya omr\u00e5den.<\/strong><\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det djupt oroande att den andra chansens mekanismer f\u00e5tt f\u00f6rfalla under de senaste \u00e5ren \u2013 n\u00e4r det faktiskt beh\u00f6vs b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gonsin<\/p><\/blockquote>\n Kronan p\u00e5 verket var n\u00e4r arbetsmarknadens parter kom \u00f6verens om omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det, som skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor mellan 27 och 63 \u00e5r att studera p\u00e5 goda ekonomiska villkor f\u00f6r att byta bana mitt i livet.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det djupt oroande att den andra chansens mekanismer f\u00e5tt f\u00f6rfalla under de senaste \u00e5ren \u2013 n\u00e4r det faktiskt beh\u00f6vs b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gonsin. Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge, AI och digitalisering kan tvinga m\u00e5nga att byta jobb \u2013 och de skoltr\u00f6tta sexton\u00e5ringarna, som oroade m\u00e5nga av oss f\u00f6r en del \u00e5r sedan, har nu f\u00e5tt s\u00e4llskap av skr\u00e4mmande m\u00e5nga hemmasittare l\u00e5ngt ner i skolsystemet.<\/strong><\/p>\n Regeringen har i allt h\u00f6gre grad litat till breda ekonomiska incitament. Tuffare kvalifikationsregler, \u00e5tstramade bidrag och det ena jobbskatteavdraget efter det andra ska f\u00e5 folk att lyfta \u00e4ndan ur vagnen och masa sig i v\u00e4g till de v\u00e4ntande jobben.<\/p>\n Men det \u00e4r ju faktiskt inte s\u00e5 det ser ut. M\u00e5nga tecken pekar p\u00e5 att det \u00e4r utbildningen som \u00e4r den felande faktorn. N\u00e4r andelen l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa \u00f6kar beror det antagligen p\u00e5 att de arbetss\u00f6kande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterlyser. N\u00e4r oroande m\u00e5nga slutar grundskolan utan fullst\u00e4ndiga betyg, d\u00e5 beh\u00f6vs det andra studieformer f\u00f6r att motivera dem och hj\u00e4lpa dem vidare. De nyanl\u00e4nda har kommit snabbare in p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4n de flesta befarade f\u00f6r tio \u00e5r sedan, men m\u00e5nga av dem har inte ens grundskoleniv\u00e5 p\u00e5 sina kunskaper.<\/p>\n Andra chansens upprustning borde bli en huvudsak f\u00f6r n\u00e4sta regering. I sin <\/strong>tio\u00e5rs\u00f6versikt<\/strong><\/a> ber\u00e4knade Finanspolitiska r\u00e5det att jobbskatteavdragen \u00e4r 15 g\u00e5nger dyrare \u00e4n arbetsmarknadsutbildning f\u00f6r varje nytt arbete. Folkh\u00f6gskolorna har \u00f6ppnat rikare liv f\u00f6r generationer l\u00e4shungriga. Hj\u00e4lp \u00e5terv\u00e4ndarna och jobbytarna \u2013 det \u00e4r den svenska ekonomins styrka!<\/strong><\/p>\n Gunnar Wetterberg \u00e4r frist\u00e5ende kolumnist p\u00e5 Expressens ledarsida. L\u00e4s fler av hans texter h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n L\u00c4S MER: <\/strong>H\u00e4r \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 Sveriges elkris<\/a>L\u00c4S MER: <\/strong>Det \u00e4r f\u00f6rst\u00f6relsen som har gjort oss rika<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Gunnar Wetterberg Publicerad 3 jul 2026 kl 18.00 Sveriges styrka \u00e4r den andra chansen. Skolans misslyckande ska g\u00e5…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":295813,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,212,28,29,15,16,15113,43,18,34,5990,31,33,32,30,19,1359,20],"class_list":["post-295812","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-location-sverige","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-organization-finanspolitiska-radet","tag-organization-regeringen","tag-rubriker","tag-se","tag-sections-gunnarwetterberg","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topic-arbetsmarknad","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116859902877822375","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/295812","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=295812"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/295812\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/295813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=295812"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=295812"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=295812"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}