![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/neil-lagali-bred-foto-theresa-lagali.jpg\"\/)
<\/p>\nden 9 juli 2026<\/p>\n
<\/p>\n
\n Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi vid Link\u00f6pings universitet, har lett studien som publicerats i Nature Communications. Foto: Theresa Lagali. <\/p>\n
\n Mild covid-19 kan ge sv\u00e5ra och l\u00e5ngvariga \u00f6gonproblem, visar en studie fr\u00e5n Link\u00f6pings universitet. Studien f\u00f6rklarar ocks\u00e5 varf\u00f6r det har varit sv\u00e5rt f\u00f6r drabbade att f\u00e5 hj\u00e4lp. Det g\u00e5r n\u00e4mligen inte att uppt\u00e4cka avvikelserna med standardmetoder. Forskarna har tagit fram en diagnostisk modell f\u00f6r att uppt\u00e4cka covid-relaterade \u00f6gonproblem.\n <\/p>\n
\u2013 Jag tror att det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att problemet \u00e4r k\u00e4nt och att vi visar att det kan m\u00e4tas med objektiva testare. Patienterna saknar det i dag. Vi har studerat personer i Sverige, men tror att det finns m\u00e5nga runt om i v\u00e4rlden som upplever dessa problem, s\u00e4ger Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi vid Link\u00f6pings universitet, som har l\u00e5tit studera som publicerats i Nature Communications .<\/p>\n
Studien blev till genom att personer s\u00f6kte v\u00e5rd f\u00f6r problem med \u00f6gonen efter att de haft en mild covid-19-infektion. De upplevde mycket obehag, ljusk\u00e4nslighet och i m\u00e5nga fall sv\u00e5r sm\u00e4rta i \u00f6gonen, sv\u00e5righeter att l\u00e4sa text och fokusera.<\/p>\n
N\u00e4r forskarlaget unders\u00f6kt de drabbade blev de varse att problemet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de f\u00f6rst trodde, b\u00e5de i omfattning och p\u00e5verkan p\u00e5 livskvalitet. Bland de drabbade personer som ville studera vidare eller forts\u00e4tta med arbetet, men inte kunde eftersom de inte l\u00e4ngre kunde l\u00e4sa text och uppleva sm\u00e4rta och extrem \u00f6gontr\u00f6tthet. V\u00e5rden kunde inte hitta n\u00e5got fel i \u00f6gonen och de drabbade fick ingen f\u00f6rklaring till symtomen eller diagnos.<\/p>\n
I den aktuella studien har forskarna unders\u00f6kt 100 personer med \u00f6gonproblem efter covid-19 som inte kr\u00e4ver inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus. Personerna hade haft \u00f6gonproblem i 3 m\u00e5nader upp till 3 \u00e5r, och var tredje var sjukskriven p\u00e5 hel- eller deltid. Forskarna j\u00e4mf\u00f6rde den drabbade gruppen med en kontrollgrupp om 32 personer, som ocks\u00e5 haft mild covid-19 men inte f\u00e5tt \u00f6gonproblem.<\/p>\n
\u2013 Vi fann att problem som de drabbade upplevde gick att m\u00e4ta med objektiva tester. Men standardtesterna visade ingenting. Det kr\u00e4vdes specialiserade unders\u00f6kningar f\u00f6r att hitta avvikelserna. N\u00e4r vi gjorde dem f\u00f6ll pusselbitarna p\u00e5 plats och vi fann f\u00f6rklaringar till symtomen, s\u00e4ger Neil Lagali.<\/p>\n
I studien hittade forskarna l\u00e5ngvarig inflammation och f\u00f6rs\u00e4mring av flera \u00f6gonfunktioner som styrs av nerverna i hj\u00e4rnan.<\/strong><\/p>\n En av de avancerade testerna var en analys av en m\u00e4ngd proteiner i t\u00e5rv\u00e4tskan, s\u00e5 kallad proteomik. Hos personerna med \u00f6gonproblem hittade forskarna ett onormalt m\u00f6nster av proteiner som reglerar nerver och immunceller, s\u00e5 kallade T-celler. Fynden \u00f6verensst\u00e4mde med avancerad \u00f6gonmikroskopi som anv\u00e4ndes f\u00f6r att m\u00e4ta T-cellerna och nerverna i \u00f6gat. Intressant nog har samma proteinm\u00f6nster hittats i blod och v\u00e4vnad i andra studier av sv\u00e5r och d\u00f6dlig covidsjukdom.<\/p>\n \u2013 V\u00e5ra fynd talar f\u00f6r att dessa personer drabbas av en sv\u00e5r reaktion mot covid-19 som tar sig uttryck i \u00f6gonen, med l\u00e5ngtidsinflammation och p\u00e5verkan p\u00e5 nerverna som styr flera \u00f6gonfunktioner, s\u00e4ger Petros Moustardas, f\u00f6rste forskningsingenj\u00f6r vid Link\u00f6pings universitet, som \u00e4r studier f\u00f6rstef\u00f6rfattare och den som gjorde proteomikanalyserna.<\/p>\n M\u00e5nga av de drabbade blev ljusk\u00e4nsliga. Nu kan forskarna ge dem en f\u00f6rklaring: deras pupiller sl\u00e4pper in f\u00f6r mycket ljus i \u00f6gat. Forskarna ocks\u00e5 att den f\u00f6rs\u00e4mrade pupillfunktionen var kopplad till huvudv\u00e4rk, sv\u00e5righeter att l\u00e4sa text och att visa med \u00f6gonen.<\/p>\n Ett annat fynd var att de b\u00e5da \u00f6gonen inte kunde samarbeta p\u00e5 ett normalt s\u00e4tt. Det kallas skelning, och f\u00f6rekommer n\u00e4stan bara hos sm\u00e5 barn. Att skelning uppst\u00e5r hos vuxna p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00e4r ovanligt. Enligt Neil Lagali kan det f\u00f6rklaras av att nerverna som styr \u00f6gonmusklerna p\u00e5verkas.<\/p>\n De olika avvikelser som forskarna uppt\u00e4ckt pekar mot ett \u00f6gonsyndrom som uppkommer efter covid-19.<\/strong><\/p>\n F\u00f6r att utveckla diagnostiska kriterier, som inte finns i dag, tog forskare fram tv\u00e5 diagnostiska modeller. En modell anv\u00e4nder bara m\u00e4tningar fr\u00e5n instrument som \u00f6gonkliniker p\u00e5 st\u00f6rre akademiska sjukhus oftast. I den andra modellen l\u00e4ggs ett f\u00e5tal proteinv\u00e4rden i t\u00e5rv\u00e4tska till, vilket g\u00f6r den \u00e4nnu mer tr\u00e4ffas\u00e4ker.<\/p>\n \u2013 De h\u00e4r personerna k\u00e4mpar verkligen genom sina dagar. Nu vet vi vad som \u00e4r fel i \u00f6gat, och har flera ledtr\u00e5dar till hur covid-19 kan ha orsakat dessa problem. Vi hoppas att v\u00e5ra fynd kan leda till effektiv behandling och att deras problem blir mildare p\u00e5 sikt, men vi vet tyv\u00e4rr inte \u00e4n, s\u00e4ger Neil Lagali.<\/p>\n Studien har genomf\u00f6rts i samarbete med Helen Setterud och Bj\u00f6rn Johansson p\u00e5 \u00f6gonkliniken vid Universitetssjukhuset i Link\u00f6ping, och med samarbetspartners vid Linn\u00e9universitet i Kalmar. Studien har finansierats av Vetenskapsr\u00e5det.<\/p>\n Studie:<\/strong> Petros Moustardas, Helen Setterud, Helena Meijer, Gunnel Andersson, Jenny Roth, Ava Dashti, Bj\u00f6rn Johansson, Ant\u00f3nio Felipe Macedo och Neil Lagali, (2026), Nature Communications , publicerad den 8 juli 2026, doi: 10.1038\/s4026-47-8467<\/p>\n