![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3.C6ARwqVF.svg\"\/)
![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3-dark.BmZhfIIH.svg\"\/)
\u201dDen bergtagna\u201d p\u00e5 Hagestad sommarteater <\/p>\n
\u201dDen bergtagna\u201d p\u00e5 Hagestad sommarteater <\/p>\n
Ett drama om<\/strong> allena saligg\u00f6rande k\u00e4rlek, himlastormande och, ganska snart, olycklig. Victoria Benedictssons <\/strong>\u201dDen bergtagna\u201d hittades som oavslutat utkast efter hennes d\u00f6d 1888 och publicerades postumt av hennes v\u00e4n Axel Lundeg\u00e5rd<\/strong>. Ett drama i sig, d\u00e5 senare forskning visat hur Lundeg\u00e5rd inte bara gett ut utan ocks\u00e5 \u00e4ndrat i Benedictssons text efter eget manligt gottfinnande.\u00a0<\/p>\n Stoffet i \u201dDen bergtagna\u201d ligger n\u00e4ra Benedictssons egen v\u00e5dliga k\u00e4rleksrelation till den danska litteraturkritikern Georg Brandes<\/strong>. P\u00e5 Hagestad sommarteater ute p\u00e5 sk\u00e5nska \u00d6sterlen befinner vi oss i atelj\u00e9v\u00e5ningarnas Paris, hos konstn\u00e4rerna och bohemerna som lever blott f\u00f6r konsten och k\u00e4rleken. I Paris, l\u00e5ngt fr\u00e5n den tomma och kalla sm\u00e5staden hemma p\u00e5 den sk\u00e5nska landsbygden.\u00a0<\/p>\n Jazzmusiken p\u00e5 scenen \u00e4r live och akustisk och sl\u00e5r suggestivt an den k\u00e4nslosamma och l\u00e4tt melankoliska st\u00e4mningen. En k\u00e4nsla av att n\u00e5got \u00e4r f\u00f6rlorat innan det \u00e4r vunnet. Kostymer och smink antyder 1940-tal, vilket fungerar bra som \u201dhistorisk\u201d inramning av dramat. Ensemblen spelar genomg\u00e5ende lustfyllt, s\u00e4rskilt den r\u00e4cka av typer fr\u00e5n \u201df\u00f6rr p\u00e5 landet\u201d: matronor, hush\u00e5llerskor och hysteriskt fnissande fr\u00f6knar.\u00a0<\/p>\n \u00a0 Den beh\u00f6vs, f\u00f6r dialogen \u00e4r ofta h\u00f6gt sp\u00e4nd. Dumt att klaga p\u00e5 n\u00e4r texten har \u00f6ver hundra \u00e5r p\u00e5 nacken. Men regiss\u00f6ren Gustav Deinoff<\/strong> har valt att hantera h\u00f6gst\u00e4mdheten och ansp\u00e4nningen genom att delvis g\u00e5 med och leka med den. Inte s\u00e5 att allvaret g\u00e5r f\u00f6rlorat. Hela ensemblen g\u00f6r tv\u00e4rtom avtryck just med sin innerlighet. \u00a0<\/p>\n Kvinnornas lott smakar \u00e4nd\u00e5 ensidigt beskt. Att \u00e4lska inneb\u00e4r alltid att f\u00f6rlora f\u00f6r en kvinna. <\/p>\n Victoria Benedictssons l\u00e4rdom<\/strong> \u00e4r fr\u00e5n 1800-talets slut och upps\u00e4ttningen i Hagestad vill nog g\u00e4rna peka p\u00e5 att den g\u00e4ller \u00e4n idag. Att villkoren f\u00f6r kvinnor \u00e4r desamma nu som d\u00e5. Mig \u00f6vertygar den inte helt.\u00a0<\/p>\n Kanske f\u00f6r att den uppburne konstn\u00e4ren Gustave Alland (Peter Perski<\/strong>) den man som b\u00e5de den h\u00e5rt arbetande konstn\u00e4ren Erna (Lena Nyl\u00e9n Tyrstrup<\/strong>) och hennes bes\u00f6kande v\u00e4ninna Louise (Emilie Strandberg<\/strong>) faller f\u00f6r, ter sig lite som en karikatyr. Det kommer liksom med rollen att han tror p\u00e5 fri k\u00e4rlek men det \u00e4r kvinnornas s\u00e4tt att hantera sin besvikelse som skapar intresse i f\u00f6rest\u00e4llningen. Erna som v\u00e4ljer att arbeta f\u00f6r att bli Allands j\u00e4mlike i konsten. Louise som v\u00e4ljer att \u00e4lska och sedan hoppa i Seine.\u00a0<\/p>\n Sammantaget \u00e4r det en roande och teatralt helgjuten afton d\u00e4r Victoria Benedictssons verk f\u00e5r ta sin plats i en sceniskt l\u00e4tt anakronistisk och \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt historisk kontext.\u00a0<\/p>\n TEATER<\/p>\n \u00bb Den bergtagna<\/strong> Bearbetning<\/strong>: Stefan Larsson och Gustav Deinoff Medverkande:<\/strong>\u00a0 Emilie Strandberg, Lena Nyl\u00e9n Tyrstrup, Peter Perski, Victor St\u00e5hl Segerhagen, Elesine Naucl\u00e9r, Harald Leander, Sanna Persson Halapi, Victoria Kahn, Sigrid Abrahamsson, Signe Lundstr\u00f6m, Beppe R\u00f6hr<\/p>\n Scen:<\/strong> Hagestad sommarteater, L\u00f6derup<\/p>\n Speltid: 2 tim 40 min<\/p>\n L\u00e4s mer <\/p>\n Prenumerera p\u00e5 nyhetsbrevet Premi\u00e4rlejon och sceng\u00e5ngare<\/a><\/p>\n
Som i Hagestads f\u00f6rra<\/strong>, och f\u00f6rsta upps\u00e4ttning, Tjechovs \u201dTre systrar\u201d sommaren 2024<\/a>, \u00e4r scenrummets magi betydande. Teaterladans stora f\u00f6nsterv\u00e4ggar vetter \u00e5t tv\u00e5 h\u00e5ll, mot horisont och tr\u00e4dg\u00e5rd, och skapar en s\u00e4rskild dr\u00f6msk rymd. Ingen tydlig gr\u00e4ns mellan scen och salong, och detaljer som att sk\u00e5despelarna g\u00e5r in och ut ur str\u00e5lkastarnas ljus bidrar fint till k\u00e4nslan av en delad intimitet.\u00a0<\/p>\n
av Victoria Benedictsson<\/p>\n
Regi: <\/strong>Gustav Deinoff
Kapellm\u00e4stare: <\/strong>Sigrid Abrahamsson
Kostym:<\/strong> Eva Hedblom och Ranin Souliman<\/p>\n