Natos toppm\u00f6te i Ankara den 7\u20138 juli skulle manifestera enighet och handlingskraft. I st\u00e4llet blottlade det de v\u00e4xande mots\u00e4ttningarna inom den v\u00e4stliga milit\u00e4ralliansen. Donald Trumps \u00e5terkomst till Vita huset har f\u00f6r\u00e4ndrat maktbalansen mellan USA och de europeiska Natol\u00e4nderna och tvingar Europas regeringar att rusta upp i en takt som saknar motstycke sedan det kalla kriget. Samtidigt \u00f6kar risken f\u00f6r att den imperialistiska kapprustningen driver v\u00e4rlden mot nya och \u00e4nnu farligare konflikter.<\/p>\n
Kommentar | Alex Fuentes<\/p>\n
Representanter f\u00f6r Natos 32 medlemsl\u00e4nder samlades den 7\u20138 juli i Ankara med samma pompa och st\u00e5t som l\u00e4nge pr\u00e4glat alliansens toppm\u00f6ten. Men bakom de h\u00f6gtidliga ceremonierna d\u00f6ljer sig en organisation som genomg\u00e5r sin kanske djupaste omvandling sedan det kalla krigets slut. Efter 77 \u00e5r st\u00e5r alliansen inf\u00f6r en genomgripande omst\u00e4llning, pr\u00e4glad av v\u00e4xande mots\u00e4ttningar mellan USA och de europeiska medlemsl\u00e4nderna. Trumps \u00e5terkomst till Vita huset har p\u00e5skyndat denna utveckling och gjort de interna sprickorna allt sv\u00e5rare att d\u00f6lja.<\/p>\n
Kriget i Ukraina har blivit den fr\u00e5ga d\u00e4r dessa konflikter tydligast kommer till uttryck. Trumps krav p\u00e5 att Europa ska b\u00e4ra en allt st\u00f6rre del av kostnaderna inneb\u00e4r att det ekonomiska och milit\u00e4ra ansvaret successivt flyttas fr\u00e5n USA, trots att Ukrainas milit\u00e4ra struktur fortfarande i h\u00f6g grad \u00e4r beroende av USA:s teknologi, underr\u00e4ttelser och vapensystem. Alla regeringar har inte accepterat Trumps krav utan inv\u00e4ndningar. Spanien motsatte sig inledningsvis femprocentsm\u00e5let, och senare drog \u00e4ven Storbritannien, Italien, Slovenien, Ungern och Tjeckien tillbaka sitt st\u00f6d f\u00f6r den amerikanska linjen. D\u00e4rmed blev de interna mots\u00e4ttningarna \u00e4nnu tydligare.<\/p>\n
Det mesta talar f\u00f6r att Trumps konfliktfyllda relation till de europeiska allierade kommer att best\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge han sitter kvar i Vita huset. Att Trump under toppm\u00f6tet \u00e5ter upprepade sina anspr\u00e5k p\u00e5 Gr\u00f6nland visar samtidigt att mots\u00e4ttningarna inom v\u00e4stv\u00e4rlden inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt har f\u00f6rsvunnit.<\/p>\n
En annan fr\u00e5ga som blivit allt mer kontroversiell \u00e4r tilltron till det amerikanska \u201dk\u00e4rnvapenparaplyet\u201d. Under decennier har Europas Natol\u00e4nder utg\u00e5tt fr\u00e5n tanken att de skyddas av USA:s k\u00e4rnvapenarsenal. Men nu tvivlar allt fler Natol\u00e4nder p\u00e5 detta. Inte s\u00e5 att de i grunden ifr\u00e5gas\u00e4tter sj\u00e4lva tanken om att skyddas av k\u00e4rnvapen, utan om detta \u201dskydd\u201d ska komma fr\u00e5n USA eller Europa sj\u00e4lvt. D\u00e4rf\u00f6r har Frankrikes president Emmanuel Macron erbjudit Europas l\u00e4nder att i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning omfattas av Frankrikes egna k\u00e4rnvapenstyrkor. Storbritannien, Tyskland, Belgien, Nederl\u00e4nderna, Polen, Danmark, Grekland, Norge och Sverige har alla uttryckt intresse f\u00f6r det initiativet. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r diskuteras en europeisk k\u00e4rnvapenavskr\u00e4ckning som ett m\u00f6jligt komplement \u2013 eller p\u00e5 sikt ett alternativ \u2013 till USA:s k\u00e4rnvapen.<\/p>\n
Europas ekonomier, industrier och statsapparater st\u00e4lls om f\u00f6r att anpassas till en tid av \u00f6kad imperialistisk konkurrens och krig. Nato beslutade \u00e4nnu en g\u00e5ng att kraftigt \u00f6ka medlemsl\u00e4ndernas milit\u00e4ra satsningar. M\u00e5let \u00e4r att f\u00f6rsvarsutgifterna ska motsvara fem procent av BNP senast 2035. Det s\u00e4gs vara f\u00f6r att minska Europas beroende av USA och f\u00f6r att m\u00f6ta hotet fr\u00e5n Ryssland. Men genom upprustningen och de nya k\u00e4rnvapenstrategierna s\u00e5 \u00f6kar krigshotet ist\u00e4llet f\u00f6r att minska. Ett tydligt exempel \u00e4r utplaceringen av k\u00e4rnvapen i Finland. Efter Macrons initiativ och den snabba utbyggnaden av Natos milit\u00e4ra infrastruktur i Arktis, \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det och Norden beslutade det finl\u00e4ndska parlamentet att upph\u00e4va det tidigare f\u00f6rbudet mot k\u00e4rnvapen p\u00e5 finskt territorium. Att placera k\u00e4rnvapen n\u00e4rmare k\u00e4rnvapenmakten Ryssland \u2013 som naturligtvis ser detta som ett hot \u2013 minskar m\u00f6jligheterna f\u00f6r diplomati, nedrustning och fredliga l\u00f6sningar.<\/p>\n
\u00c4ven den svenska regeringen har \u00f6ppnat f\u00f6r en liknande utveckling. Norden integreras i allt h\u00f6gre grad i Natos milit\u00e4ra strategi. Samtidigt \u00e4r Europas f\u00f6rsvarsindustri \u00e4nnu l\u00e5ngt ifr\u00e5n kapabel att ers\u00e4tta USA:s milit\u00e4ra dominans. Avg\u00f6rande funktioner som satellitspaning, underr\u00e4ttelseinh\u00e4mtning, luftf\u00f6rsvar, robotf\u00f6rsvar och avancerade precisionsvapen \u00e4r fortfarande beroende av amerikansk teknik och amerikanska system.<\/p>\n
Samtidigt har den svenska f\u00f6rsvarskoncernen Saab under Nato-toppm\u00f6tet st\u00e4rkt sin position som leverant\u00f6r av avancerad milit\u00e4r teknologi genom ett kontrakt p\u00e5 40 miljarder kronor f\u00f6r tio GlobalEye-system. Det inneb\u00e4r att Sverige integreras ytterligare, b\u00e5de ekonomiskt och milit\u00e4rt i Nato.<\/p>\n
N\u00e4r den svenska regeringen talar om hotet fr\u00e5n Ryssland och behovet av upprustning s\u00e5 n\u00e4mns aldrig de enorma m\u00e4nskliga och sociala kostnader som f\u00f6ljer av den milit\u00e4ra upprustningen. Milit\u00e4r upprustning framst\u00e4lls som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt instrument f\u00f6r s\u00e4kerhet, medan alternativ som diplomati, nedrustning och internationell solidaritet hamnar i bakgrunden<\/p>\n
\u00c4ven delar av den europeiska v\u00e4nstern har accepterat upprustningen och legitimerar d\u00e4rmed Natos offensiv. Men den nuvarande upprustningen handlar inte bara om invasionen av Ukraina. Den \u00e4r en del av en st\u00f6rre internationell process, med en allt h\u00e5rdare kamp mellan konkurrerande stormakter om marknader, r\u00e5varor, handelsv\u00e4gar och strategiskt inflytande.<\/p>\n
Motst\u00e5ndet mot Nato f\u00e5r inte heller leda till n\u00e5gon politisk anpassning till Kreml. Den ryska invasionen av Ukraina var ett imperialistiskt angrepp fr\u00e5n den reaktion\u00e4ra Putinregimen. En konsekvent socialistisk h\u00e5llning m\u00e5ste avvisa och st\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndig mot s\u00e5v\u00e4l Natos imperialism som den ryska imperialismen.<\/p>\n
Alternativet till militarism och upprustning \u00e4r en internationalistisk fredspolitik. Ukrainas, Rysslands och v\u00e4rldens arbetare har inte olika intressen \u2013 de har en gemensam motst\u00e5ndare i de maktsystem som driver fram krig, nationalism och social nedrustning. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kampen mot kriget inte kan skiljas fr\u00e5n kampen mot kapitalismen. S\u00e5 l\u00e4nge v\u00e4rldsekonomin domineras av konkurrerande imperialistiska makter kommer risken f\u00f6r nya krig att best\u00e5. Ett verkligt fredsprojekt kan bara bygga p\u00e5 internationell solidaritet och demokrati underifr\u00e5n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Natos toppm\u00f6te i Ankara den 7\u20138 juli skulle manifestera enighet och handlingskraft. I st\u00e4llet blottlade det de v\u00e4xande…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":301225,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,5262,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-301224","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-rubriker","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-offentlig","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116893530667222740","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/301224","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=301224"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/301224\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/301225"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=301224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=301224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=301224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}