{"id":302723,"date":"2026-07-11T19:16:23","date_gmt":"2026-07-11T19:16:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/302723\/"},"modified":"2026-07-11T19:16:23","modified_gmt":"2026-07-11T19:16:23","slug":"den-eviga-elbilsloopen-ar-bara-en-gron-illusion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/302723\/","title":{"rendered":"Den eviga elbilsloopen \u00e4r bara en gr\u00f6n illusion"},"content":{"rendered":"\n

DEBATT. Biltillverkare och politiker lovar att elbilsbatteriet kan \u00e5tervinnas i ett evigt, slutet kretslopp. Men tekniska naturlagar och juridiska kryph\u00e5l d\u00f6ljer en helt annan verklighet: vi kan inte konsumera oss ur klimatkrisen.<\/p>\n

Vi matas st\u00e4ndigt med den vackra ber\u00e4ttelsen om den utsl\u00e4ppsfria framtiden. Bilbranschen bjuder \u00f6ver varandra i pressmeddelanden och lovar n\u00e4stan 100 procents \u00e5tervinning av b\u00e5de fordon och batterier. Men sanningen \u00e4r betydligt mer nyanserad, tekniskt motstr\u00e4vig och full av juridiska kryph\u00e5l. Vi l\u00e5ter oss bl\u00e4ndas av visioner medan den h\u00e5rda, fysiska verkligheten skyms.<\/strong><\/p>\n

Ta till exempel f\u00f6rvirringen kring ord som \u201dm\u00e5l\u201d och \u201dkrav\u201d i EU:s batterif\u00f6rordning. Det har skapats ett intryck av att \u00e5tervinningsanl\u00e4ggningar kommer att tvingas st\u00e4nga \u00f6ver en natt \u00e5r 2031 om de inte lyckas utvinna 80 procent av litiumet. Men s\u00e5 fungerar inte EU-ramverket; det handlar snarare om \u00f6vergripande m\u00e5l f\u00f6r medlemsstaterna att \u201dbygga kapacitet\u201d.<\/p>\n

\n

Kritiska metaller m\u00f6ter ett h\u00f6gst os\u00e4kert \u00f6de<\/p>\n<\/blockquote>\n

Det verkligt stora kryph\u00e5let ligger i definitionen av vad som faktiskt betraktas som \u201d\u00e5tervunnet material\u201d. N\u00e4r EU kr\u00e4ver att nya batterier ska inneh\u00e5lla sex procent \u00e5tervunnet litium \u00e5r 2031, kommer detta material i praktiken inte att komma fr\u00e5n gamla elbilar. Det kommer i st\u00e4llet att vara s\u00e5 kallat produktionsskrot \u2013 allts\u00e5 metallavfall och defekta celler direkt fr\u00e5n batterifabrikerna. Industrins eget spill spolas d\u00e4rmed in i en gr\u00f6n framg\u00e5ngssaga, medan de enorma m\u00e4ngderna kritiska metaller fr\u00e5n skrotade bilar m\u00f6ter ett h\u00f6gst os\u00e4kert \u00f6de.<\/p>\n

Klimatpolitiken sp\u00e5rar ur n\u00e4r vi okritiskt sv\u00e4ljer myten om det eviga kretsloppet. Enorma offentliga subventioner delas ut till bilindustrin och batterifabriker baserat p\u00e5 en illusion av cirkularitet.<\/p>\n

Problemet stavas fysik, kemi och ekonomi. Litium \u00e4r den l\u00e4ttaste metallen i det periodiska systemet. Eftersom atomerna \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5 och v\u00e4ger s\u00e5 lite j\u00e4mf\u00f6rt med tunga grannar som nickel och kobolt, \u00e4r \u00e5tervinningen extremt sv\u00e5r och kostsam. N\u00e4r battericellerna krossas sprids litiumet, som \u00e4r uppl\u00f6st i den flytande elektrolyten, som tunna salter \u00f6ver absolut allt annat. Resultatet blir en kemisk r\u00f6ra \u2013 packad i en s\u00e5 kallad \u201dsvart massa\u201d. Att utvinna rent litium d\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r som att f\u00f6rs\u00f6ka separera socker som redan har gr\u00e4ddats in i en sockerkaka.<\/strong><\/p>\n

Litium \u00e4r dessutom kemiskt hyperaktivt och binder omedelbart till b\u00e5de luft och vatten. Forskare som Stefan Freunberger vid ISTA i \u00d6sterrike p\u00e5pekar att f\u00f6roreningar p\u00e5 blotta ppm-niv\u00e5 (delar per miljon) i \u00e5tervunnet litium orsakar mikrokortslutningar och kapacitetsbortfall i nya batterier. Att rena litium fr\u00e5n en uttj\u00e4nt elbil till den kr\u00e4vande renhetsgraden 99,5 procent \u00e4r en extremt energiintensiv och kemikalietung process som i dag inte existerar i kommersiell skala.<\/p>\n

\n

Ekonomiskt och praktiskt om\u00f6jligt<\/p>\n<\/blockquote>\n

Detta blev tydligt n\u00e4r Northvolt planerade sin gigafabrik. Det uttalade m\u00e5let var att h\u00e4lften av metallerna till nya celler skulle komma fr\u00e5n \u00e5tervinning \u00e5r 2030, bland annat genom samarbete med Hydrovolt i Norge. H\u00f6sten 2021 stoltserade man med att framg\u00e5ngsrikt ha producerat katodmaterial av \u00e5tervunnet nickel, mangan och kobolt. Men varken litium, grafit eller fosfor n\u00e4mndes. Varf\u00f6r? F\u00f6rmodligen f\u00f6r att \u00e5tervinningen av dessa material \u00e4r s\u00e5 kr\u00e4vande att den \u00e4r ekonomiskt och praktiskt om\u00f6jlig i stor skala.<\/strong><\/p>\n

Samtidigt forts\u00e4tter marknaden att \u00f6versv\u00e4mmas av billiga elbilar med enorma milj\u00f6konsekvenser i produktionsledet. Politiker i b\u00e5de Sverige, Norge och EU leds att tro att mer av allt, snabbare, ska l\u00f6sa krisen. Men i st\u00e4llet f\u00f6r en global energitransition ser vi en energiaddition. Elkraft st\u00e5r fortfarande bara f\u00f6r en femtedel av v\u00e4rldens totala energianv\u00e4ndning. Och eftersom alla r\u00e5material till batterier och vindkraftverk utvinns och produceras med hj\u00e4lp av fossila br\u00e4nslen, forts\u00e4tter de globala olje- och kolutsl\u00e4ppen att \u00f6ka.<\/p>\n

Jakten p\u00e5 att bryta Kinas monopol har dessutom startat en farlig kappl\u00f6pning p\u00e5 hemmaplan. Milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rande gruvor hotar nu unik natur i b\u00e5de Norge och Sverige. I Norge lobbas det h\u00e5rt f\u00f6r Fensf\u00e4ltet, som f\u00f6respr\u00e5kare felaktigt p\u00e5st\u00e5r kan g\u00f6ra \u201dv\u00e4rldens alla bilar elektriska\u201d.<\/p>\n

\n

Riskfyllt hasardspel med lokalbefolkningen<\/p>\n<\/blockquote>\n

I Sverige har regeringen nyligen beviljat utvinningskoncession f\u00f6r gruvan i Norra K\u00e4rr. Det \u00e4r ett projekt som ligger blott 1,5 kilometer fr\u00e5n V\u00e4ttern \u2013 Sveriges n\u00e4st st\u00f6rsta sj\u00f6. Den europeiska milj\u00f6organisationen EEB har utf\u00e4rdat skarpa varningar eftersom gruvdriften hotar dricksvattnet f\u00f6r 300 000 m\u00e4nniskor. Att den svenska staten ger gr\u00f6nt ljus inneb\u00e4r att man spelar ett riskfyllt hasardspel med lokalbefolkningens trygghet.<\/strong><\/p>\n

Varken teknologiska visioner, EU:s direktiv eller teknooptimistiska predikanter kan upph\u00e4va fysikens lagar. Elbilen och batteriparkerna \u00e4r ingen naturlig milj\u00f6omst\u00e4llning, s\u00e5 l\u00e4nge grundpremissen bygger p\u00e5 en falsk cirkularitet.<\/p>\n

Elbilen och batteriparkerna \u00e4r ingen naturlig milj\u00f6omst\u00e4llning, s\u00e5 l\u00e4nge grundpremissen bygger p\u00e5 en falsk cirkularitet. Vi m\u00e5ste v\u00e5ga st\u00e4lla den obekv\u00e4ma men absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga fr\u00e5gan: Hur uppn\u00e5r vi verklig systemf\u00f6r\u00e4ndring \u2013 och inte bara mer av allt? N\u00e4r har vi tillr\u00e4ckligt? Vad \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r ett gott liv?<\/strong><\/p>\n

\"\" <\/p>\n

Jens Wraa M\u00e5ge<\/strong>, senior r\u00e5dgivare och f\u00f6rfattare av boken \u201dDen stora elbilsbluffen\u201d<\/p>\n

\"ViVi l\u00e5ter oss bl\u00e4ndas av visioner medan den h\u00e5rda, fysiska verkligheten skyms, skriver undertecknaren. Foto: PRIVATVisa mer S\u00e5 skriver du en debattartikel<\/p>\n

Vill du ocks\u00e5 debattera? S\u00e5 h\u00e4r g\u00f6r du om du vill skicka in debattartiklar och ins\u00e4ndare till Aftonbladet Debatt.<\/strong><\/p>\n

\u25ba Debattartikel:<\/p>\n

Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se<\/p>\n

Skicka med bild p\u00e5 dig sj\u00e4lv och kontaktuppgifter. Vi l\u00e4ser och svarar s\u00e5 fort vi kan, oftast inom 24 timmar.<\/p>\n

\u25ba Replik:<\/p>\n

Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se<\/p>\n

L\u00e4s mer <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"DEBATT. Biltillverkare och politiker lovar att elbilsbatteriet kan \u00e5tervinnas i ett evigt, slutet kretslopp. Men tekniska naturlagar och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":302724,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[24705,4416,12032,22,23,1331,26,27,5635,17,21,3389,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-302723","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-atervinning","tag-batterier","tag-bilar","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-elbilar","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-fossila-branslen","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-klimatpolitik","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116902952458100185","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/302723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=302723"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/302723\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/302724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=302723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=302723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=302723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}