{"id":302880,"date":"2026-07-12T02:19:08","date_gmt":"2026-07-12T02:19:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/302880\/"},"modified":"2026-07-12T02:19:08","modified_gmt":"2026-07-12T02:19:08","slug":"klimatomstallningen-ar-en-zombie-utan-hjarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/302880\/","title":{"rendered":"Klimatomst\u00e4llningen \u00e4r en zombie utan hj\u00e4rna"},"content":{"rendered":"\n

Parallellt med att<\/strong> en onaturlig v\u00e4rmeb\u00f6lja svepte sin lie \u00f6ver Europa sm\u00f6gs en deprimerande klimatnyhet ut. Det g\u00e5r d\u00e5ligt f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen av den svenska industrin<\/a> i sp\u00e5ren av Northvoltkraschen. Nyligen har elektrobr\u00e4nslef\u00f6retaget Liquid Winds i Ume\u00e5, som skulle tillverka gr\u00f6nt fartygsbr\u00e4nsle, g\u00e5tt i konkurs. Samtidigt har gruvj\u00e4tten LKAB skjutit upp tillverkningen av fossilfri j\u00e4rnsvamp i Kiruna till 2040-talet. Och p\u00e5 Slite i Gotland har cementfabriken f\u00e5tt nej till ett statligt st\u00f6d p\u00e5 8 miljarder f\u00f6r koldioxidinf\u00e5ngning. D\u00e4rmed l\u00e4ggs planerna p\u00e5 den nya anl\u00e4ggningen p\u00e5 is.<\/p>\n

Att experimentell gr\u00f6n teknologi misslyckas beh\u00f6ver inte vara katastrofalt i sig. Men pusslar man ihop nederlagen framtr\u00e4der en bedr\u00f6vande bild. Bunkerolja, j\u00e4rn- och cementtillverkning \u00e4r n\u00e5gra av de sv\u00e5raste n\u00f6tterna att kn\u00e4cka i omst\u00e4llningen. Samtidigt \u00e4r de centrala f\u00f6r v\u00e5r moderna civilisation. Kanske skulle vi kunna kalla dem f\u00f6r domedagsindustrierna.<\/p>\n

V\u00e4rst av allt \u00e4r den bed\u00f6vande tystnaden. Vem bryr sig idag om st\u00e5ltillverkningens omst\u00e4llning n\u00e4r det r\u00e5der krig i Europa? Vart tog engagemanget f\u00f6r elektrifieringen av industrin v\u00e4gen \u2013 troligen v\u00e5r tids st\u00f6rsta uppgift? Inte bara i Sverige, utan i hela v\u00e4rlden r\u00e5der en likgiltighet inf\u00f6r omst\u00e4llningspolitiken. Inte minst syns det i klimatlagstiftningen. Mellan 2019 och 2021 gav regeringar v\u00e4rlden \u00f6ver i genomsnitt 300 klimatl\u00f6ften varje \u00e5r, enligt energianalytikern Nat Bullard<\/strong><\/a>. 2024 hade den rasat till 50. Idag \u00e4r trenden den motsatta: v\u00e4rlden \u00f6ver f\u00f6rsvagas existerande klimatlagstiftning.<\/p>\n

\n

Idag k\u00e4nns det n\u00e4stan overkligt att politiker f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan lovade v\u00e4rldskrigs-liknande mobiliseringar f\u00f6r klimatet<\/p>\n<\/blockquote>\n

Omsv\u00e4ngningen kan \u00e4ven<\/strong> ses hos tidigare h\u00f6gljudda klimatk\u00e4mpar. 2015 skr\u00e4mde centralbankiren Mark Carney<\/strong> upp finanseliten inf\u00f6r de ekonomiska riskerna med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. N\u00e4r han 2025 blev statsminister i Kanada var hans f\u00f6rsta drag att sk\u00e4ra i koldioxidskatten. I Mexiko vann den f\u00f6re detta klimatforskaren Claudia Sheinbaum<\/strong> en jordskredsseger n\u00e4r hon lovade \u201denergisuver\u00e4nitet\u201d, vilket resulterade i stora investeringar i olje- och gasindustrin. Idag k\u00e4nns det n\u00e4stan overkligt att politiker f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan lovade v\u00e4rldskrigs-liknande mobiliseringar f\u00f6r klimatet.<\/p>\n

Hur kunde det bli s\u00e5 h\u00e4r? Ett uppenbart svar \u00e4r Donald Trump <\/strong>och hans syn p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som en \u201dkinesisk bluff\u201d. Kriget i Ukraina, inflationen, blockaden av Hormuzsundet och ett stigande oljepris \u00e4r andra sj\u00e4lvklara orsaker. Men det finns ocks\u00e5 en annan, mindre k\u00e4nd f\u00f6rklaring. N\u00e4mligen hur l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver satt sitt hopp till att marknaden ska l\u00f6sa klimatkrisen.\u00a0<\/p>\n

2024 kom Uppsalaprofessorn i kulturgeografi Brett Christophers <\/strong>\u201dThe Price is Wrong\u201d. Boken synes mig vara det h\u00e4r decenniets viktigaste klimatbok. D\u00e4r varnade Christophers f\u00f6r att allt fler stater f\u00f6rlitar sig p\u00e5 marknadsmekanismer i omst\u00e4llningen. Anledningen \u00e4r att priset p\u00e5 sol- och vindenergi blivit s\u00e5 l\u00e5gt att omst\u00e4llningen kan bli l\u00f6nsam. Problemet med detta resonemang \u00e4r att f\u00f6rnybar energi \u00e4r volatil. Ingen kan s\u00e4ga om det kommer vara bl\u00e5sigt eller soligt n\u00e4r elmarknaden st\u00e5r r\u00e4tt. Gr\u00f6n teknologi m\u00e5 vara billig \u2013 men det \u00e4r inte samma sak som att den g\u00e5r att profitera p\u00e5. Ett annat s\u00e4tt att uttrycka detta: f\u00f6rlitar vi oss p\u00e5 marknaden kommer alldeles f\u00f6r f\u00e5 sol- och vindparker byggas medan nya kol- och gaskraftverk kommer resas f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla det \u00f6kade energibehovet. V\u00e4rlden kommer g\u00e5 in i en mycket kaotisk klimatomst\u00e4llning.<\/p>\n

\n

Dr\u00f6mmen om obegr\u00e4nsad solenergi f\u00f6rvandlades till mardr\u00f6mmen om gr\u00e4nsl\u00f6sa spr\u00e5kmodeller<\/p>\n<\/blockquote>\n

\u00c4r det inte <\/strong>exakt detta vi ser idag? I en intervju i New Left Review<\/a> p\u00e5pekar klimatforskaren Thea Riofranco<\/strong> att omst\u00e4llningen reducerats till \u201dsamf\u00f6rst\u00e5ndet om kritiska mineraler\u201d. Det vill s\u00e4ga \u00f6kad utvinning av nickel, kobolt, grafit med mera. Framf\u00f6rallt handlar det om en vild jakt p\u00e5 litium. Detta \u00e4mne \u2013 centralt f\u00f6r batteritillverkning p\u00e5 grund av sin mirakul\u00f6sa energit\u00e4thet \u2013 kan inte bara anv\u00e4ndas i elbilar, utan \u00e4ven i datacenter och f\u00f6rsvarsindustrin. Av denna anledning har det gr\u00f6na kapitalet allierat sig med tech- och fossilindustrin, samt det milit\u00e4rindustriella komplexet. Ett symboliskt exempel \u00e4r hur investeringarna i Joe Bidens <\/strong>stora klimatpaket \u2013 Inflation Reduction Act \u2013 under Trump styrts om mot just datacenter. Dr\u00f6mmen om obegr\u00e4nsad solenergi f\u00f6rvandlades till mardr\u00f6mmen om gr\u00e4nsl\u00f6sa spr\u00e5kmodeller.\u00a0<\/p>\n

I den uppochnedv\u00e4nda v\u00e4rlden \u00e4r fossilindustrin den st\u00f6rsta investeraren i batterier och litiumutvinning. Gulfstaternas monstru\u00f6sa investeringsfonder g\u00e5r i spetsen. I Argentina p\u00e5g\u00e5r en fracking- och litiumboom parallellt. I USA jagar Trump kritiska mineraler, samtidigt som han f\u00f6rvandlat landet till v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6r av olja och flytande gas. De gr\u00f6na teknologiernas segert\u00e5g forts\u00e4tter \u2013 men som om en blind demiurg vore dess h\u00e4rf\u00f6rare.<\/p>\n

Det finns ett p\u00e5 samma g\u00e5ng hoppingivande och tragiskt undantag. Det \u00e4r Kina. Idag tyder mycket p\u00e5 att diktaturen redan vunnit racet om att bli den f\u00f6rsta elektrostaten. Bakgrunden \u00e4r mindre k\u00e4nd: i slutet av 90-talet b\u00f6rjade f\u00f6retaget Byd konkurrera med japanska firmor om att tillverka batterier, genom h\u00e5rd exploatering av l\u00e5gbetalda arbetare i Shenzhen-provinsen. Resultatet blev s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt att kommunistpartiet i b\u00f6rjan av 00-talet lade till elbilstillverkning i sin fem\u00e5rsplan. Detta skapade en massiv tillv\u00e4xt i litiumindustrin och gav ett f\u00f6rspr\u00e5ng gentemot \u00f6vriga v\u00e4rlden. Spolar man fram till idag st\u00e5r Kina f\u00f6r 85 procent av den globala batteritillverkningen. 74 procent av v\u00e4rldens sol- och vindkraft tillverkas i Kina. Under en tolvm\u00e5nadersperiod f\u00f6rra \u00e5ret installerade Kina mer solkraft \u00e4n vad USA gjort under hela sin historia.\u00a0<\/p>\n

Kina satsar ocks\u00e5 enorma summor p\u00e5 gr\u00f6n energi utomlands. Mellan 2019 och 2024 tjugofemdubblades investeringarna. En \u00e5terkommande f\u00f6rest\u00e4llning bland klimatforskare \u00e4r att det beh\u00f6vs en gr\u00f6n motsvarighet till Marshallplanen. Faktum \u00e4r att Kina bara under 2022 spenderade mer pengar p\u00e5 gr\u00f6na investeringar utomlands \u00e4n vad USA satsade p\u00e5 att \u00e5teruppbygga Europa under hela Marshallplanen.<\/p>\n

\n

Idag m\u00e5ste kritiken v\u00e4ndas upp och ned: staten m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r att det gr\u00f6na kapitalet inte lyckas profitera tillr\u00e4ckligt p\u00e5 gr\u00f6n teknologi<\/p>\n<\/blockquote>\n

Vad \u00e4r d\u00e5 <\/strong>slutsatsen? Den uppenbara \u00e4r att ekosocialister \u2013 med Naomi Klein<\/strong> i spetsen \u2013 haft r\u00e4tt n\u00e4r de understrukit att det beh\u00f6vs mera planekonomi f\u00f6r att omst\u00e4llningen ska bli av. Det tragiska \u00e4r att det knappast \u00e4r n\u00e5gon dr\u00f6makt\u00f6r som bevisat detta: En mordisk enpartistat som brutalt exploaterar arbetare. Under 10-talet l\u00f6d den ekosocialistiska devisen att staten m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r att privata f\u00f6retag inte ska sko sig p\u00e5 omst\u00e4llningen. Idag m\u00e5ste kritiken v\u00e4ndas upp och ned: staten m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r att det gr\u00f6na kapitalet inte lyckas profitera tillr\u00e4ckligt p\u00e5 gr\u00f6n teknologi.<\/p>\n

Den f\u00f6rre sekreteraren f\u00f6r FN, Ban Ki-moon, brukade s\u00e4ga att \u201dh\u00e5llbarhet\u201d skulle bli 2000-talets motsvarighet till vad \u201dm\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter\u201d var f\u00f6r 1900-talet. Fundamentet f\u00f6r en ny moralisk och politisk ordning. Idag synes just detta ha g\u00e5tt f\u00f6rlorat. Klimatomst\u00e4llningen lever, men som en zombie \u2013 utan hj\u00e4rna och hj\u00e4rta.<\/p>\n

Rasmus Landstr\u00f6m \u00e4r Aftonbladets litteraturredakt\u00f6r. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Parallellt med att en onaturlig v\u00e4rmeb\u00f6lja svepte sin lie \u00f6ver Europa sm\u00f6gs en deprimerande klimatnyhet ut. Det g\u00e5r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":302881,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[65],"tags":[72,70,71,25995,625,549,6032,1783,34,31,33,32,30],"class_list":["post-302880","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ekonomi","tag-business","tag-economy","tag-ekonomi","tag-fornybar-energi","tag-hallbarhet","tag-kina","tag-klimatforandringar","tag-lkab","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116904615466911197","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/302880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=302880"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/302880\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/302881"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=302880"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=302880"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=302880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}