Den b\u00f6rjar s\u00e5h\u00e4r: \u201dLouisa \u00e4r en ton\u00e5ring, allts\u00e5 den b\u00e4sta sortens m\u00e4nniska\u201d Ett par rader ned: \u201dVuxna \u00e4r den v\u00e4rsta sortens m\u00e4nniska\u201d Detta \u00e4r programf\u00f6rklaringen kan man s\u00e4ga, till historien om fyra fjorton\u00e5riga v\u00e4nner, omgivna av deprimerade, alkoholiserade, v\u00e5ldsamma, avst\u00e4ngda, hj\u00e4lpl\u00f6sa, inkompetenta f\u00e4der, l\u00e4rare och till viss del mammor men de \u00e4r lite b\u00e4ttre. En seri\u00f6s svart vrede och besvikelse sk\u00f6ljer genom sidorna \u00f6ver hur sansl\u00f6st misslyckad en fientlig liten stad kan vara p\u00e5 att ta hand om unga m\u00e4nniskor som vill vara n\u00e5got, skapa n\u00e5got. F\u00f6r konst, en av dem blir konstn\u00e4r, \u00e4r meningen, livet, ljuset, gl\u00e4djen – det vi l\u00e4mnar i andra. Barns k\u00e4rlek till varandra det ST\u00d6RSTA. V\u00e4nskapens fniss DET UTAN J\u00c4MF\u00d6RELSE heligaste band vi kan skapa p\u00e5 jorden. Deras bl\u00e5m\u00e4rken \u00e4r hundratals men ett kompisdopp fr\u00e5n piren \u00e4r ett \u00f6gonblick att v\u00e4lja om och om igen i himlen. <\/p>\n
Ja s\u00e5h\u00e4r \u00e4r boken \u201dMina v\u00e4nner\u201d. Superromantisk, k\u00e4nslosam, extremt barnalojal. Men ingen tar n\u00e5gonsin en macka bara, eller en liten promenad eller sl\u00e4nger in en tv\u00e4tt, alla k\u00e4nner hela tiden 24\/7. L\u00e5ter det bra \u00e4r boken en v\u00e4lvirkad saga om just livsviktig v\u00e4nskap. Sj\u00e4lv beh\u00f6ver jag l\u00e4sa den i lite delar med paus f\u00f6r att inte storkna. Men vill veta hur det g\u00e5r. <\/p>\n