![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3.C6ARwqVF.svg\"\/)
![\"Betyg:](\"https:\/\/text-experience-assets.aftonbladet.se\/article\/_astro\/ab-3-dark.BmZhfIIH.svg\"\/)
<\/p>\n<\/p>\n
\u201dKamrat Bamse. Revolution och klasskamp i 70-talets svenska serier\u201d av Robert Aman <\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Det \u00e4r inte<\/strong> s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5rtionden sedan som det l\u00e5g serietidningar p\u00e5 vartenda skolkorridorsbord och alla normala dagstidningar hade en helsida med serier n\u00e4st l\u00e4ngst bak. F\u00f6r barn f\u00f6dda mellan typ 1955 och 1990 var det ofta tecknade serier som var v\u00e4gen in till l\u00e4sningen.<\/p>\n Men serier var tillf\u00e4llighetsprodukter som sl\u00e4ngdes i sopnedkastet n\u00e4r de var s\u00f6nderbl\u00e4ddrade, de granskades inte p\u00e5 kultursidorna och de har alltf\u00f6r s\u00e4llan tagits p\u00e5 allvar av forskningen. Trots att gammal popul\u00e4rkultur ofta s\u00e4ger ganska mycket om sin samtid.<\/p>\n Serieforskaren Robert Aman<\/strong> har tidigare ber\u00e4ttat den bortgl\u00f6mda historien om hur Fantomen anpassades till en svensk publik och gjordes om till en mer progressiv superhj\u00e4lte som slogs mot apartheid. <\/p>\n Bokens omslag pryds till och med av en bild p\u00e5 Bamse med ett Mao-ansikte.<\/p>\n<\/blockquote>\n Hans nya bok handlar om Bamse, men ocks\u00e5 om 1970-talsserier som riktade sig till lite \u00e4ldre barn och kanske inte har s\u00e5 mycket gemensamt f\u00f6rutom att de m\u00f6jligen kan ses som v\u00e4nstervridna \u2013 Mystiska 2:an, den i dag mycket bortgl\u00f6mde Tumac och Johan Vilde. Johan Vilde \u2013 som f\u00f6r \u00f6vrigt snart kommer i nyutg\u00e5va p\u00e5 Apart f\u00f6rlag \u2013 handlar om en svensk sj\u00f6manspojke som rymmer fr\u00e5n sitt skepp och hamnar hos en afrikansk familj. Syftet var bland annat att skildra hur rika svenska k\u00f6pm\u00e4n f\u00f6rs\u00f6kte tj\u00e4na pengar p\u00e5 slavhandel.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Aman g\u00f6r ett<\/strong> stort nummer av att Bamses skola <\/strong>n\u00e4mner Kina i positiva ordalag 1983. Bokens omslag pryds till och med av en bild p\u00e5 Bamse med ett Mao<\/strong>-ansikte. Det \u00e4r lite or\u00e4ttvist, dels f\u00f6r att just det d\u00e4r Kina-inslaget inte var s\u00e4rskilt representativt. Men ocks\u00e5 f\u00f6r att det inte var s\u00e4rskilt uppseendev\u00e4ckande att kalla kinesiska revolutionen 1949 en \u201dbefrielse\u201d d\u00e5. Sveriges kronprins, nuvarande kung, Carl Gustaf<\/strong> uttryckte sig till exempel betydligt mer entusiastiskt om Mao i en \u00f6k\u00e4nd intervju i den f\u00f6ga v\u00e4nstervridna tidningen Damernas V\u00e4rld (nr 34\/1972): \u201dEn otrolig man. T\u00e4nk, n\u00e4r han och alla hans anh\u00e4ngare bara vandrade omkring dag och natt i Kina och k\u00e4mpade f\u00f6r att n\u00e5 sitt m\u00e5l. Vilken insats. Dessutom har han skrivit fin prosa och utm\u00e4rkta dikter.\u201d <\/p>\n Det finns Galago f\u00f6r vuxna och importerad manga f\u00f6r ungdomar, men vem skulle f\u00e5 f\u00f6r sig att g\u00f6ra riktiga serier f\u00f6r barn i dag?<\/p>\n<\/blockquote>\n Och den som vill kan traska till arkiven och l\u00e4sa vad tidningarna (inklusive borgerliga) skrev n\u00e4r Mao dog 1976.<\/p>\n \u00c4ven 1983 var det r\u00e4tt okontroversiellt att uttrycka sig som Bamse gjorde. Det provocerade f\u00f6rmodligen fler n\u00e4r Bamses skola hyllade h\u00f6ga skatter samma \u00e5r. (\u201dAtt betala skatt \u00e4r ett s\u00e4tt att hj\u00e4lpas \u00e5t.\u201d)<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det finns andra<\/strong> inv\u00e4ndningar mot den h\u00e4r boken. Den inneh\u00e5ller m\u00e5nga svepande formuleringar om \u201dmarxismen\u201d (vad nu det \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got) och \u201dv\u00e4nstern\u201d (knappast heller ett entydigt begrepp) och en del akademiska klyschor som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis har n\u00e5gon po\u00e4ng.<\/p>\n Med det sagt \u00e4r \u201dKamrat Bamse\u201d en intressant och huvudsakligen v\u00e4lskriven reportagebok <\/strong>som ger en fin inblick i k\u00e4llorna, det vill s\u00e4ga svenska serier.<\/p>\n Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att \u00e4ven om Bamse, Tumac och Johan Vilde m\u00f6jligen lutade v\u00e4nsterut s\u00e5 var de aldrig en del av \u201dv\u00e4nstern\u201d, om man med det menar olika v\u00e4nsterorganisationer. D\u00e4r s\u00e5gs serier f\u00f6r det mesta som f\u00f6rdummande skr\u00e4pkultur. V\u00e4nstergrupper gav ut propagandaskivor, b\u00f6cker och tr\u00e4iga broschyrer \u2013 v\u00e4ldigt s\u00e4llan tecknade serier. (Undantag finns, n\u00e5gra n\u00e4mns i boken.)<\/p>\n Rune Andr\u00e9asson<\/strong> som skapade Bamse var socialdemokrat och ritade bland annat f\u00f6r S-tidningen Aktuellt i Politiken fram till 1983 (d\u00e5 han l\u00e4mnade partiet i protest mot s\u00e4nkt bist\u00e5nd). Men inte heller fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och socialdemokratin brydde sig om att g\u00f6ra serier. (\u00c4ven h\u00e4r finns f\u00f6rst\u00e5s undantag \u2013 till exempel Per Giertz<\/strong> och Gunna Gr\u00e4hs<\/strong> \u201dDet var p\u00e5 tiden\u201d, 1988, och Magnus Knutssons<\/strong> och Ulf Janssons \u201d<\/strong>K\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4ttvisa\u201d, 1989 \u2013 b\u00e5da handlar om arbetarr\u00f6relsens historia.)<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Att tidningen Bamse<\/strong> fortfarande finns kvar \u00e4r ett mirakel. F\u00f6r annars har den svenska seriebranschen totalslaktats. Det finns Galago f\u00f6r vuxna och importerad manga f\u00f6r ungdomar, men vem skulle f\u00e5 f\u00f6r sig att g\u00f6ra riktiga serier f\u00f6r barn i\u00a0dag? Om det \u00f6ver huvud taget finns barntidningar p\u00e5 Pressbyr\u00e5n \u00e4r det illa \u00f6versatta ber\u00e4ttelser om Disneyprinsessor med plastleksaker gjorda i Kina fastklistrade p\u00e5 omslaget, eller pysseltidningar med AI-illustrationer.<\/p>\n Bamse \u00e4r v\u00e4l varken mer eller mindre politisk nu \u00e4n p\u00e5 1970-talet. Det fr\u00e4msta budskapet \u00e4r att man ska vara sn\u00e4ll, sk\u00f6ta sig och \u00e4ta nyttigt. Kr\u00f6sus Sork \u00e4r fortfarande en rik skummis, numera \u00e4ger han inte bara fabriker utan \u00e4ven Sorkskolor AB och Kr\u00f6sus Care (nr 7\/2025). Han \u00e4r egentligen inte girigare \u00e4n Joakim von Anka, det unika med Bamse \u00e4r snarare att saker och ting f\u00f6rklaras. Kr\u00f6sus f\u00f6ddes inte pengagalen, det finns en anledning till att han blev som han blev.<\/p>\n Det \u00e4r det kommersiella storbolaget Egmont som \u00e4ger Bamse. De g\u00f6r det gissningsvis inte av ideella sk\u00e4l utan f\u00f6r att folk trots allt k\u00f6per tidningarna. Det finns allts\u00e5 fortfarande hopp om det h\u00e4r landet.<\/p>\n REPORTAGEBOK<\/p>\n \u00bb Kamrat Bamse. Revolution och klasskamp i 70-talets svenska serier<\/strong><\/p>\n Robert Aman<\/p>\n Verbal f\u00f6rlag<\/p>\n L\u00e4s mer <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u201dKamrat Bamse. Revolution och klasskamp i 70-talets svenska serier\u201d av Robert Aman \u00a0 Det \u00e4r inte s\u00e5 m\u00e5nga…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":311189,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[67],"tags":[13829,104,34,26179,31,33,32,30,105],"class_list":["post-311188","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-underhallning","tag-bamse","tag-entertainment","tag-se","tag-serier","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-underhallning"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116955840137314388","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311188","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=311188"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311188\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/311189"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=311188"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=311188"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=311188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n
\n