F\u00e5 uttryck anv\u00e4nds s\u00e5 ofta i svensk politik som \u201dallas lika v\u00e4rde\u201d och det st\u00e5r ocks\u00e5 p\u00e5 regeringens hemsida att \u201dalla m\u00e4nniskor \u2026 \u00e4r f\u00f6dda fria och lika i v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter\u201d.1<\/p>\n
Det l\u00e5ter sj\u00e4lvklart, varmt och moraliskt oantastligt, men d\u00e4rf\u00f6r blir det ocks\u00e5 farligt n\u00e4r frasen anv\u00e4nds f\u00f6r att d\u00f6lja de avv\u00e4gningar politiken faktiskt g\u00f6r och m\u00e5ste g\u00f6ra.<\/p>\n
En del av problemet ligger i sj\u00e4lva uttrycket. I den allm\u00e4nna f\u00f6rklaringen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna som antogs av FN 1948 heter det att alla m\u00e4nniskor \u00e4r \u201dborn free and equal in dignity and rights\u201d.<\/p>\n
En okr\u00e4nkbar v\u00e4rdighet<\/p>\n
Det betyder att varje m\u00e4nniska har en okr\u00e4nkbar v\u00e4rdighet och d\u00e4rf\u00f6r ska behandlas som person, inte som medel, problem eller representant f\u00f6r en kollektiv kategori. Grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter \u00e4r varken n\u00e5got man f\u00f6rtj\u00e4nar eller beviljas; de \u00e4r inneboende hos varje m\u00e4nniska enbart genom att man \u00e4r m\u00e4nniska.<\/p>\n
Den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen \u201df\u00f6dda fria och lika i v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter\u201d har skapat en politisk dimrid\u00e5. V\u00e4rdighet \u00e4r n\u00e5got absolut som inte kan graderas. Den kan respekteras eller f\u00f6rnekas, men inte m\u00e4tas. <\/p>\n
V\u00e4rde \u00e4r d\u00e4remot ett j\u00e4mf\u00f6rande begrepp. <\/p>\n
Vi v\u00e4rderar saker, insatser, prestationer, egenskaper och resultat. <\/p>\n
Uttrycket f\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r tankarna till en absolut j\u00e4mlikhetsprincip, men politiken m\u00e5ste st\u00e4ndigt g\u00f6ra skillnad. I fr\u00e5ga efter fr\u00e5ga styr inte staten genom att behandla alla lika, utan genom att v\u00e4rdera ansvar, skyldigheter, beteenden och tillh\u00f6righet olika. Detta f\u00f6rst\u00e5s enklast genom att betrakta n\u00e5gra centrala politikomr\u00e5den.<\/p>\n
Staten g\u00f6r skillnad p\u00e5 m\u00e4nniskor<\/p>\n
Migrationspolitiken. Samtidigt som socialdemokratiska f\u00f6retr\u00e4dare talat om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde har de nu st\u00e4llt sig bakom tillf\u00e4lliga uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, sk\u00e4rpta f\u00f6rs\u00f6rjningskrav, begr\u00e4nsad familje\u00e5terf\u00f6rening och en allt stramare asylpolitik.<\/p>\n
Man kan argumentera f\u00f6r s\u00e5dana beslut. Ett land har begr\u00e4nsad mottagningskapacitet. V\u00e4lf\u00e4rdsstaten bygger p\u00e5 f\u00f6rtroende, skattevilja och institutionell ordning. Men d\u00e5 b\u00f6r man ocks\u00e5 erk\u00e4nna att politiken g\u00f6r skillnad mellan m\u00e4nniskor beroende p\u00e5 medborgarskap, uppeh\u00e5llsstatus, f\u00f6rs\u00f6rjningsf\u00f6rm\u00e5ga och anknytning. Det \u00e4r inte f\u00f6renligt med en bokstavlig id\u00e9 om lika v\u00e4rde. Det kan d\u00e4remot vara f\u00f6renligt med id\u00e9n om allas lika v\u00e4rdighet; \u00e4ven den som f\u00e5r avslag, v\u00e4ntar, pr\u00f6vas eller avvisas ska behandlas r\u00e4ttss\u00e4kert och humant.<\/p>\n
\n\u201dSkolan s\u00e4ger sig vila p\u00e5 alla elevers lika v\u00e4rde men sorterar, betygss\u00e4tter och ger olika livschanser.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n
Arbetskraftsinvandringen. Regeringen har sk\u00e4rpt reglerna, h\u00f6jt l\u00f6nekravet och valt att i h\u00f6gre grad styra vilka arbeten som ska ber\u00e4ttiga till arbetstillst\u00e5nd. \u00c4ven detta kan motiveras. Man vill motverka exploatering, l\u00f6nedumpning och kriminalitet. Men det avsl\u00f6jar samtidigt att vissa arbeten betraktas som f\u00f6r l\u00e5gt v\u00e4rderade f\u00f6r att ge en m\u00e4nniska r\u00e4tt att komma hit och arbeta, \u00e4ven om arbetet \u00e4r lagligt, efterfr\u00e5gat och avtalsenligt. D\u00e5 s\u00e4ger politiken i praktiken att vissa m\u00e4nniskors vilja att f\u00f6rs\u00f6rja sig genom arbete inte r\u00e4cker eftersom deras bidrag inte anses tillr\u00e4ckligt kvalificerat.<\/p>\n
Bidrags- och integrationspolitiken. Socialdemokraterna beskriver numera integrationspolitiken i tydligt kravbaserade termer; spr\u00e5k, arbete och delaktighet ska v\u00e4ga tyngre och ekonomiskt st\u00f6d ska kunna f\u00f6renas med tydligare motprestationer. Ocks\u00e5 detta kan f\u00f6rsvaras. Den som bor i Sverige beh\u00f6ver l\u00e4ra sig svenska, f\u00f6rst\u00e5 samh\u00e4llet och vuxna m\u00e4nniskor b\u00f6r efter f\u00f6rm\u00e5ga bidra till sin egen f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n
\u00c4ven h\u00e4r uppst\u00e5r en mots\u00e4gelse om utg\u00e5ngspunkten \u00e4r \u201dlika v\u00e4rde\u201d. N\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d, permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd eller medborgarskap kopplas till prestationer, kunskaper och beteenden s\u00e4ger staten att m\u00e4nniskors tillg\u00e5ng till vissa centrala trygghetssystem beror p\u00e5 vad de klarar av att leverera. <\/p>\n
R\u00e4ttigheter v\u00e4gs olika<\/p>\n
Det visar att politiken inte behandlar m\u00e4nniskor som om alla vore v\u00e4rda lika mycket, utan behandlar dem som ansvariga personer med olika skyldigheter, olika r\u00e4ttigheter och olika grad av f\u00f6rankring i samh\u00e4llsgemenskapen.<\/p>\n
Kriminalpolitiken. S\u00e4kerhetszoner bygger p\u00e5 den obekv\u00e4ma men tydliga principen att m\u00e4nniskor som inte \u00e4r konkret misst\u00e4nkta f\u00f6r brott kan kontrolleras d\u00e4rf\u00f6r att de befinner sig p\u00e5 en plats d\u00e4r staten bed\u00f6mer risken f\u00f6r grovt v\u00e5ld som s\u00e4rskilt h\u00f6g. Det kan vara n\u00f6dv\u00e4ndigt i kampen mot skjutningar och spr\u00e4ngningar, men det visar ocks\u00e5 att politiken inte behandlar r\u00e4ttigheter som absoluta och lika i varje situation.<\/p>\n
Det finns situationer d\u00e4r staten m\u00e5ste agera kraftfullt f\u00f6r att skydda oskyldiga trots att \u00e5tg\u00e4rderna i praktiken inneb\u00e4r att r\u00e4ttigheter v\u00e4gs olika beroende p\u00e5 sammanhang. Den sk\u00f6tsamme ton\u00e5ringen i ett utsatt omr\u00e5de l\u00f6per st\u00f6rre risk att stoppas \u00e4n sin motsvarighet i ett v\u00e4lb\u00e4rgat omr\u00e5de. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rena med talet om allas lika v\u00e4rde. Det kan d\u00e4remot diskuteras inom ramen f\u00f6r v\u00e4rdighet genom att s\u00e4kerst\u00e4lla att \u00e4ven den som kontrolleras m\u00e5ste behandlas respektfullt, r\u00e4ttss\u00e4kert och utan kollektiv skuldbel\u00e4ggning.<\/p>\n
Tiggeridebatten. \u00c4ven d\u00e4r har politiker till v\u00e4nster sagt sig vilja v\u00e4rna utsatta m\u00e4nniskor, men samtidigt velat minska eller f\u00f6rbjuda tiggeri.2 Man kan f\u00f6rst\u00e5 argumenten; tiggeri \u00e4r ingen v\u00e4g till ett gott liv och fattigdom ska inte normaliseras p\u00e5 gator och torg. Men om den moraliska utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att alla m\u00e4nniskor har lika v\u00e4rde uppst\u00e5r fr\u00e5gan varf\u00f6r den fattiges synlighet blir ett ordningsproblem. En v\u00e4rdighetsprincip leder till en annan diskussion: ingen m\u00e4nniska ska beh\u00f6va tigga, men den som tigger upph\u00f6r inte att vara en person med anspr\u00e5k p\u00e5 respekt.<\/p>\n
Allas lika v\u00e4rdighet<\/p>\n
Listan kan g\u00f6ras l\u00e4ngre. Skolan s\u00e4ger sig vila p\u00e5 alla elevers lika v\u00e4rde men sorterar, betygss\u00e4tter och ger olika livschanser. V\u00e4lf\u00e4rdsstaten s\u00e4ger sig vara universell men bygger i praktiken p\u00e5 kvalificering, k\u00f6er, behovspr\u00f6vning och prioriteringar. Arbetsmarknadspolitiken talar om inkludering men har ofta gjort det dyrt och sv\u00e5rt att anst\u00e4lla dem som st\u00e5r l\u00e4ngst fr\u00e5n arbetsmarknaden. J\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiken talar om individens frihet men beskriver ibland m\u00e4nniskor fr\u00e4mst som representanter f\u00f6r grupper. <\/p>\n
\u00d6verallt finns samma sp\u00e4nning: politiken s\u00e4ger \u201dlika v\u00e4rde\u201d, men styr genom skillnader.<\/p>\n
Det verkliga problemet \u00e4r inte att politiken g\u00f6r skillnad utan att den g\u00f6mmer dessa skillnader bakom en felaktigt f\u00f6rst\u00e5dd fras om \u201dallas lika v\u00e4rde\u201d. Ett friare och hederligare spr\u00e5k vore att tala om allas lika v\u00e4rdighet. Staten f\u00e5r v\u00e4ga ansvar, r\u00e4ttigheter, skyldigheter och tillh\u00f6righet olika, men den f\u00e5r aldrig f\u00f6rneka den enskilda m\u00e4nniskans moraliska status som individ.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"F\u00e5 uttryck anv\u00e4nds s\u00e5 ofta i svensk politik som \u201dallas lika v\u00e4rde\u201d och det st\u00e5r ocks\u00e5 p\u00e5 regeringens…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":311886,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,2150,17,7453,21,24,25,28,29,15,16,369,18,34,31,33,32,30,19,20,83],"class_list":["post-311885","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-sverige","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-fn","tag-headlines","tag-historia","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-politik","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-vetenskap"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116959237100760113","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311885","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=311885"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311885\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/311886"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=311885"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=311885"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=311885"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}