{"id":312765,"date":"2026-07-22T15:20:30","date_gmt":"2026-07-22T15:20:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/312765\/"},"modified":"2026-07-22T15:20:30","modified_gmt":"2026-07-22T15:20:30","slug":"expert-sa-har-trumps-tullar-forandrat-varldshandeln","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/312765\/","title":{"rendered":"Expert: S\u00e5 har Trumps tullar f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e4rldshandeln"},"content":{"rendered":"\n

Trumps senaste hot \u00e4r 50-procentiga tullar mot Kanada. F\u00f6rst motiverades tullarna med att Kanada inte kunde hantera sina skogsbr\u00e4nder, och att r\u00f6ken kom in i USA. Sedan beskrevs de som h\u00e4mnd f\u00f6r diskriminering mot amerikanska varor.<\/p>\n

Nu ser resten av v\u00e4rlden ut att kunna \u00e5ka p\u00e5 ytterligare en ny tullsmocka inom kort. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer sa i veckan till CNBC att landet \u201df\u00f6rv\u00e4ntar sig \u00e5tg\u00e4rder snart\u201d g\u00e4llande fler tullar.<\/p>\n

H\u00f6gsta domstolen stoppade tullar<\/p>\n

USA:s h\u00f6gsta domstol ogiltigf\u00f6rklarade i februari 2026 tullar som Donald Trump inf\u00f6rde n\u00e4r han i april 2025 utlyste nationellt n\u00f6dl\u00e4ge. Som svar p\u00e5 det inf\u00f6rde Trump tullar p\u00e5 10 procent med hj\u00e4lp av en paragraf fr\u00e5n en lag fr\u00e5n 1974. Tullarna f\u00e5r bara anv\u00e4ndas i 150 dagar utan godk\u00e4nnande fr\u00e5n kongressen. Tidsfristen f\u00f6r de tullarna g\u00e5r ut den 24 juli. Nu verkar Trump i\u00a0st\u00e4llet sikta p\u00e5 att anv\u00e4nda paragraf 338, fr\u00e5n en lag fr\u00e5n 1930, f\u00f6r att h\u00f6ja tullar som kompensation f\u00f6r andra l\u00e4nders \u201ddiskriminering av USA:s handel\u201d.<\/p>\n

K\u00e4lla: SvD<\/p>\n

L\u00e4s mer Tre punkter: S\u00e5 \u00e4ndras handeln <\/p>\n

De stora skillnaderna inom handeln under Trumps andra mandatperiod g\u00e5r att dela in i tre punkter, enligt Svenskt N\u00e4ringslivs chef f\u00f6r EU- och internationella fr\u00e5gor Anna Stellinger.<\/p>\n

Det \u00e4r dels of\u00f6ruts\u00e4gbarheten, som fortfarande \u00e4r det st\u00f6rsta problemet. F\u00f6retag kan inte l\u00e4gga om sina leveranskedjor p\u00e5 bara n\u00e5gra veckor och os\u00e4kerheten kostar. Sedan \u00e4r tullniv\u00e5erna p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 nu \u00e4n mot de enstaka procent som fanns innan. Till sist har sj\u00e4lva handelssystemet \u00e4ndrats i grunden.<\/p>\n

\u2013 Tullar h\u00f6js och s\u00e4nks normalt inte p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, vi har ett system f\u00f6r hur det ska g\u00e5 till. Det ska finnas f\u00f6ruts\u00e4gbarhet och tydlighet. Systemet har f\u00e5tt sig en ordentlig t\u00f6rn n\u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta ekonomi \u00f6ppet bryter mot principerna, s\u00e4ger Anna Stellinger.<\/p>\n

Hon ser en stor skillnad mellan USA:s senaste tre presidenter. <\/p>\n

\u2013 Under Obamas tid f\u00f6rhandlades stora frihandelsavtal. Dels ett med EU (TTIP), dels ett med Stillahavsl\u00e4nderna (CPTPP). Under Obamas tid h\u00f6lls WTO, World Trade Organization, intakt och det var en relativ global frihandel.<\/p>\n

\"AnnaAnna Stellinger, chef f\u00f6r internationella och EU-fr\u00e5gor p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv. Foto: Kate Gabor\/PressbildVisa mer <\/p>\n

Sedan drog sig USA ur f\u00f6rhandlingarna med Stillahavsl\u00e4nderna och stannade helt av f\u00f6rhandlingarna med EU, under Trumps f\u00f6rsta mandatperiod. Kritiska r\u00f6ster h\u00f6jdes mot WTO och fler tullar \u00e4n tidigare b\u00f6rjade inf\u00f6ras.<\/p>\n

Efter det vann Obamas gamla vice president, Joe Biden. L\u00e4get lugnade ner sig, konstaterar Anna Stellinger, men det gick inte tillbaka till hur det var innan. <\/p>\n

I januari 2025 blev Donald Trump \u00e5terigen USA:s president och satte direkt rej\u00e4la avtryck i v\u00e4rldshandeln.<\/p>\n

\u2013 Vi ser ett tydligt crescendo. Tullarna \u00e4r h\u00f6gre, besluten mer drastiska, handelskonflikterna eskalerar. Det \u00e4r en helt annan niv\u00e5 nu, s\u00e4ger Stellinger.<\/p>\n

Ett \u00e5r efter \u201dLiberation day\u201d <\/p>\n

Den 2 april 2025 proklamerade Donald Trump att USA skulle inf\u00f6ra tullar mot alla l\u00e4nder. Kina drabbades exempelvis av tullar p\u00e5 34 procent, Kambodja landade p\u00e5 49 procent och EU 20 procent.<\/p>\n

Dessa niv\u00e5er justerades snabbt upp och ner, men klart stod att fem m\u00e5nader in i r\u00e4kneskaps\u00e5ret hade tullarna dragit in 151 miljarder dollar till den amerikanska statskassan, n\u00e4stan fyra g\u00e5nger s\u00e5 mycket som under samma period f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, enligt NPR<\/a>.<\/p>\n

\"DonaldDonald Trump med \u201dtulltavlan\u201d, 2 april 2025. Foto: Mark Schiefelbein\/APVisa mer <\/p>\n

Den libertarianska tankesmedjan Catos sammanst\u00e4llning<\/a> f\u00f6r samma tidsperiod visar liknande resultat. Tankesmedjan belyser ocks\u00e5 hur tullarna inte alls minskade USA:s handelsunderskott, vilket var ett av argumenten president Trump initialt la fram. Anledningen, enligt Cato, var att f\u00f6retagen s\u00e5g till att p\u00e5skynda sina importer innan tullarna hann inf\u00f6ras, och passade p\u00e5 att storhandla n\u00e4r tull\u00e4ttnader tillk\u00e4nnagavs.<\/p>\n

Anna Stellinger f\u00f6rklarar att det \u00e4r amerikaner som tar stryk av tullarna.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r fr\u00e4mst import\u00f6rer som betalar tullen, inte export\u00f6rer. Insatsvaror blir dyrare f\u00f6r amerikanska f\u00f6retag. Int\u00e4kterna betalas allts\u00e5 i huvudsak av amerikanska f\u00f6retag, som f\u00f6r \u00f6ver den kostnaden p\u00e5 amerikanska konsumenter. Det blir en beskattning av amerikanska f\u00f6retag i praktiken, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Enligt statistik p\u00e5 Trading Economics har landets import \u00f6kat med 12 procent sedan april 2025. Exporten har \u00f6kat med 9 procent. Handelsbalansen f\u00f6r maj i \u00e5r var p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 som i juni 2022.<\/p>\n

S\u00e5 drabbas Sverige av tullarna <\/p>\n

P\u00e5 svensk mark m\u00e4rks tullarna av i exporten. Enligt Kommerskollegium har den svenska exporten till USA minskat med cirka 15 procent, och den totala svenska exporten har sjunkit med 2,8 procent, m\u00e4tt perioden april 2025 till mars 2026.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r det g\u00e4ller exporten har den minskat f\u00f6r n\u00e4stan alla varugrupper. Det som driver nedg\u00e5ngen mest \u00e4r fordon och fordonsdelar, elektronik och elektriska produkter, samt maskiner och l\u00e4kemedel, s\u00e4ger Petter St\u00e5lenheim, handelsexpert p\u00e5 Kommerskollegium.<\/p>\n

Sm\u00e4llen mot den svenska exporten kommer att sl\u00e5 oj\u00e4mnt, tror St\u00e5lenheim.<\/p>\n

\u2013 Det drabbar vissa f\u00f6retag v\u00e4ldigt h\u00e5rt, vissa kommer f\u00f6rmodligen inte klara av det h\u00e4r. Men som helhet klarar sig Sverige, det \u00e4r ingen j\u00e4ttefara. Det ska s\u00e4gas att det \u00e4r ju inte bra f\u00f6r svenska f\u00f6retag, det h\u00e5ller ner tillv\u00e4xten i Sverige och det gynnar inte svensk ekonomi.<\/p>\n

\"EU-toppenEU-toppen Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump skakar hand den 27 juli 2025. Foto: Jacquelyn Martin\/APVisa mer <\/p>\n

Ett nytt hot har b\u00f6rjat tr\u00e4da fram i tullkriget. Det avtal som EU och USA sl\u00f6t f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e4tter ett maxtak p\u00e5 15 procent p\u00e5 europeiska varor. Nu \u00e4r det enligt Anna Stellinger en stor risk att vissa varor f\u00e5r h\u00f6gre tullar med den nya tullparagrafen Trump tros anv\u00e4nda. <\/p>\n

\u2013 Det kan bli s\u00e5 att den nya tullen i praktiken blir h\u00f6gre \u00e4n de 15 procenten p\u00e5 flera varor, i och med att den nya extra tullen l\u00e4ggs ovanp\u00e5 bastullarna enligt WTO. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som EU-kommissionen och f\u00f6retag kollar v\u00e4ldigt n\u00e4ra p\u00e5 nu, s\u00e4ger Anna Stellinger.<\/p>\n

Ekonomen: Stor os\u00e4kerhet v\u00e4ntar <\/p>\n

Trumps senaste hot mot Kanada om 50-procentiga tullar tar st\u00f6d i en lag fr\u00e5n 1930, paragraf 338. Det ger presidenten \u201dbefogenhet att bland annat inf\u00f6ra tullar p\u00e5 import fr\u00e5n ett fr\u00e4mmande land f\u00f6r att kompensera f\u00f6r b\u00f6rdan eller nackdelen fr\u00e5n ett fr\u00e4mmande lands diskriminering eller oj\u00e4mlika p\u00e5f\u00f6ring av USA:s handel\u201d. Den maximala till\u00e5tna tullsatsen \u00e4r d\u00e4r just 50 procent.<\/p>\n

H\u00e4r ser Stephen Brown p\u00e5 Capital Economics ett potentiellt nytt vapen f\u00f6r Donald Trump.<\/p>\n

\u201dDet skulle hj\u00e4lpa administrationen att \u00e5terf\u00e5 en del av den flexibilitet den f\u00f6rlorade n\u00e4r H\u00f6gsta domstolen upph\u00e4vde IEEPA-tullarna\u201d, skriver han i sin analys.<\/p>\n

Brown po\u00e4ngterar ocks\u00e5 att det fortfarande finns en stor os\u00e4kerhet kring huruvida administrationen kommer att fullf\u00f6lja tullarna, och i s\u00e5 fall om de sedan kommer att uppr\u00e4tth\u00e5llas av domstolarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Trumps senaste hot \u00e4r 50-procentiga tullar mot Kanada. F\u00f6rst motiverades tullarna med att Kanada inte kunde hantera sina…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":312766,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[5],"tags":[22,23,385,26,27,31470,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,22098,31,33,32,30,19,20],"class_list":["post-312765","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-rubriker","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-donald-trump","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-frihandel","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svd-fokus-pengar","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116964310014579936","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/312765","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=312765"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/312765\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/312766"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=312765"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=312765"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=312765"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}