![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/d10f0d2c-403d-3e92-bc5d-4d737979b9ca.jpeg\")
En varning f\u00f6r landminor uppsatt p\u00e5 ett tr\u00e4d i utkanten av Kiev, Ukraina. Foto: Natacha Pisarenko\/APVisa mer<\/p>\n En varning f\u00f6r landminor uppsatt p\u00e5 ett tr\u00e4d i utkanten av Kiev, Ukraina. Foto: Natacha Pisarenko\/APVisa mer<\/p>\n
Fem av Sveriges grannl\u00e4nder har tagit steget att l\u00e4mna konventionen om f\u00f6rbud mot trupp\u00adminor. Men f\u00f6rsvaret mot Ryssland kr\u00e4ver mer \u00e4n \u00e5ter\u00adupplivandet av ett vapen vars b\u00e4st-f\u00f6re-datum sen l\u00e4nge \u00e4r passerat, skriver debatt\u00f6rer.<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r en argumenterande text med syfte att p\u00e5verka. \u00c5sikterna som uttrycks \u00e4r skribentens egna.<\/p>\n
DEBATT | TRUPPMINOR <\/p>\n
Den svenska debatten<\/strong> om Ottawa\u00adkonventionen har i stor utstr\u00e4ckning reducerats till en fr\u00e5ga om inter\u00adoperabilitet: kan svenska soldater samarbeta effektivt med finska och andra allierade styrkor om Sverige fortsatt f\u00f6rbjuder trupp\u00adminor? Fr\u00e5gan \u00e4r relevant, s\u00e4rskilt eftersom fem l\u00e4nder i v\u00e5r n\u00e4rhet, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen, har tagit det h\u00f6gst ovanliga steget att l\u00e4mna konventionen.<\/p>\n I debatten bortses ofta fr\u00e5n trupp\u00adminornas allvarliga och l\u00e5ng\u00advariga humanit\u00e4ra och milj\u00f6\u00adm\u00e4ssiga konse\u00adkvenser. Samtidigt g\u00f6rs tv\u00e4rs\u00e4kra p\u00e5st\u00e5enden om deras milit\u00e4ra v\u00e4rde, trots att detta l\u00e4nge har varit omdiskuterat ocks\u00e5 bland milit\u00e4ra experter. Dessa fr\u00e5gor var v\u00e4l k\u00e4nda redan p\u00e5 1990-talet och utgjorde sj\u00e4lva grunden f\u00f6r Ottawa\u00adkonventionen. Inte mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess.<\/p>\n I\u00a0st\u00e4llet har den svenska debatten reducerats till fr\u00e5gan om konventionen kan f\u00f6rsv\u00e5ra samarbetet med finska styrkor. Det sn\u00e4va fokuset f\u00f6rbiser de bredare politiska, juridiska och strategiska konsekvenser som skulle f\u00f6lja av ett svenskt fr\u00e5n\u00adtr\u00e4de. I en tid d\u00e5 Ryssland f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rsvaga de normer och institutioner som under\u00adbygger fred och s\u00e4kerhet i Europa b\u00f6r Sverige akta sig f\u00f6r att bidra till denna erosion. Europas f\u00f6rsvar mot Ryssland kr\u00e4ver mer \u00e4n \u00e5ter\u00adupplivandet av ett vapen vars b\u00e4st f\u00f6re-datum sedan l\u00e4nge har passerat.<\/p>\n Motiven f\u00f6r ett f\u00f6rbud g\u00e4ller \u00e4n.<\/p>\n Sk\u00e4len till att Sverige <\/strong>undertecknade Ottawa\u00adkonventionen \u00e4r lika giltiga i\u00a0dag som 1997. Truppminor utg\u00f6r ett allvarligt och best\u00e5ende hot mot m\u00e4nsklig s\u00e4kerhet. Omkring 90 procent av registrerade offer f\u00f6r truppminor \u00e4r civila. De kan inte skilja mellan kombattanter och civila, och deras effekter forts\u00e4tter l\u00e5ngt efter att striderna har upph\u00f6rt, i sig en \u00f6vertr\u00e4delse av internationell humanit\u00e4r r\u00e4tt. <\/p>\n I Ukraina d\u00f6das och skadas i\u00a0dag m\u00e5nga soldater av minor. Men i \u00e5rtionden fram\u00f6ver kommer samma minor ocks\u00e5 att d\u00f6da och skada civila, hindra \u00e5ter\u00aduppbyggnad och begr\u00e4nsa m\u00e4nniskors tillg\u00e5ng till hem, skog och jordbruksmark. Det \u00e4r just denna tids\u00adf\u00f6rskjutning som g\u00f6r truppminor s\u00e5 problematiska: deras milit\u00e4ra effekt \u00e4r tillf\u00e4llig, men deras humanit\u00e4ra konsekvenser \u00e4r best\u00e5ende.<\/p>\n Argumentet om trupp\u00adminornas milit\u00e4ra anv\u00e4nd\u00adbarhet \u00e4r dessutom svagare \u00e4n vad som ofta p\u00e5st\u00e5s. De flesta l\u00e4nders f\u00f6rsvars\u00admakter har l\u00e4nge kunnat planera territoriellt f\u00f6rsvar utan dem. De senaste uttalandena fr\u00e5n Finland och andra stater mots\u00e4ger \u00e4ven deras egna tidigare milit\u00e4ra bed\u00f6mningar, vilket antyder att det f\u00f6rnyade intresset delvis kan vara politiskt snarare \u00e4n milit\u00e4rt drivet.<\/p>\n Ottawa<\/strong>\u00adkonventionen \u00e4r ett<\/strong> av v\u00e4rldens mest fram\u00adg\u00e5ngs\u00adrika ned\u00adrustnings\u00adavtal. I\u00a0dag \u00e4r 162 stater parter till konventionen. Ytterst f\u00e5 har valt att st\u00e5 utanf\u00f6r. Sedan den tr\u00e4dde i kraft har tiotals miljoner lager\u00adh\u00e5llna trupp\u00adminor f\u00f6rst\u00f6rts, stora land\u00adomr\u00e5den r\u00f6jts och flera tidigare minerade l\u00e4nder f\u00f6rklarats fria fr\u00e5n k\u00e4nd kontaminering. Viktigast av allt \u00e4r att konventionen har bidragit till att minska civilas utsatthet f\u00f6r trupp\u00adminor.<\/p>\n Att fem stater nu har l\u00e4mnat konventionen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket ovanligt. De \u00e4r de f\u00f6rsta staterna som faktiskt har fr\u00e5ntr\u00e4tt Ottawa\u00adkonventionen. Samtidigt forts\u00e4tter andra stater att ansluta sig. Marshall\u00ad\u00f6arna och Tonga blev parter 2025, och 2026 ansl\u00f6t sig Libanon, under en p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4pnad konflikt.<\/p>\n \u00c4ven flera stater som inte \u00e4r parter har i praktiken intagit en mer restriktiv h\u00e5llning \u00e4n vad deras formella status antyder. USA \u00e4r det tydligaste exemplet. Landet har inte anslutit sig till konventionen, men flera amerikanska regeringar har begr\u00e4nsat produktion, ink\u00f6p och anv\u00e4ndning av truppminor.<\/p>\n Mot denna bakgrund <\/strong>skulle ett svenskt fr\u00e5ntr\u00e4de medf\u00f6ra en betydande politisk kostnad. Det skulle f\u00f6rsvaga Sveriges humanit\u00e4ra ledar\u00adskap och f\u00f6rdjupa mot\u00ads\u00e4ttningar mellan\u00adeuropeiska stater kring ett r\u00e4ttsligt ramverk som Sverige sj\u00e4lv har varit med om att bygga upp.<\/p>\n \u00c4ven om det kan vara sv\u00e5rt \u00e4r det m\u00f6jligt att hitta l\u00f6sningar f\u00f6r samarbete med l\u00e4nder utanf\u00f6r konventionen. Det b\u00f6r utredas om svensk r\u00e4tt kan justeras utan att Sverige bryter mot sina skyldigheter enligt konventionen. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att samverka milit\u00e4rt med andra stater och samtidigt ha nationella begr\u00e4ns\u00adningar f\u00f6r vad svensk personal f\u00e5r g\u00f6ra.<\/p>\n S\u00e5dana begr\u00e4ns\u00adningar \u00e4r normala i inter\u00adnationella operationer. Sverige har hanterat liknande fr\u00e5gor tidigare, bland annat i Afghanistan, Libyen och Mali. <\/p>\n Man kan inte<\/strong> heller bortse fr\u00e5n att detta problem har skapats av en minoritet av Natos medlemmar. F\u00f6rutom dessa fem l\u00e4nder samt USA \u00e4r Natos 26 andra medlemmar fortsatt parter till Ottawa\u00adkonventionen. Ett svenskt uttr\u00e4de skulle d\u00e4rf\u00f6r omedel\u00adbart skapa nya sv\u00e5rig\u00adheter i sam\u00adarbetet med viktiga partner\u00adl\u00e4nder som Norge, Danmark, Tyskland, Stor\u00adbritannien och Kanada. I den m\u00e5n inter\u00adoperabilitets\u00adproblem l\u00f6ses med ett land riskerar de allts\u00e5 att f\u00f6rv\u00e4rras med andra.<\/p>\n \u00c4n viktigare \u00e4r att f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r ett svenskt fr\u00e5ntr\u00e4de tycks missa vad mot\u00ads\u00e4ttningen med Ryssland ytterst handlar om: Moskvas f\u00f6rs\u00f6k att urholka den inter\u00adnationella r\u00e4tts\u00adordningen. Det \u00e4r precis nu Sverige beh\u00f6vs som motkraft. Sverige b\u00f6r inte fatta ett kort\u00adsiktigt s\u00e4kerhets\u00adpolitiskt beslut med tydliga och best\u00e5ende negativa konsekvenser.<\/p>\n Skadan f\u00f6r internationell stabilitet, folkr\u00e4tten och de civila som drabbas skulle bli l\u00e5ngt st\u00f6rre \u00e4n det problem man hoppas l\u00f6sa, och l\u00e5ngt sv\u00e5rare att ta tillbaka.<\/p>\n Sally Longworth <\/strong>![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/f86d02b8-4035-3bc1-9911-9c248ddb982d.jpeg\")
Foto: Henrik Ekman, Anders G Warne, Guillaume LamyVisa mer <\/p>\n
doktor i folkr\u00e4tt, Stockholms universitet
Henrique Garbino<\/strong>
doktorand i krigsvetenskap, F\u00f6rsvarsh\u00f6gskolan
Priscyll Anctil Avoine<\/strong>
lektor i krigsvetenskap, F\u00f6rsvarsh\u00f6gskolan<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En varning f\u00f6r landminor uppsatt p\u00e5 ett tr\u00e4d i utkanten av Kiev, Ukraina. Foto: Natacha Pisarenko\/APVisa mer Fem…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":316613,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,29556,3051,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":["post-316612","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-kiev","tag-krig","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116990364327765875","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/316612","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=316612"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/316612\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/316613"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=316612"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=316612"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=316612"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}