{"id":324840,"date":"2026-08-03T16:24:32","date_gmt":"2026-08-03T16:24:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/324840\/"},"modified":"2026-08-03T16:24:32","modified_gmt":"2026-08-03T16:24:32","slug":"goran-rosenberg-jordnara-och-trotsigt-om-den-palestinska-saken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/324840\/","title":{"rendered":"G\u00d6RAN ROSENBERG: Jordn\u00e4ra och trotsigt om den palestinska saken"},"content":{"rendered":"<p><strong>RECENSION.<\/strong> F\u00f6r drygt 20 \u00e5r sedan fick jag id\u00e9n till en film om en fotvandring genom Galil\u00e9en i norra Israel, fr\u00e5n Medelhavet till Genesarets sj\u00f6. Under mina tidiga ton\u00e5r i Israel i b\u00f6rjan av 1960-talet hade jag deltagit i denna f\u00f6r unga sionistiska pionj\u00e4rer n\u00e4rmast rituella femdagarsmarsch fr\u00e5n \u201dhav till hav\u201d, yam el yam (hebreiskan har samma ord f\u00f6r sj\u00f6 och hav). Fotvandringar var ett \u00e5terkommande inslag i min tidiga israeliska fostran. Det var viktigt att l\u00e4ra k\u00e4nna landet, att f\u00e5 en k\u00e4nslom\u00e4ssig anknytning till dess natur, landskap och historia. Vi vandrade p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r landet var som mest betagande. Dalg\u00e5ngarna doftade av blommor och \u00f6rter, sluttningarna var gr\u00f6na av v\u00e5rregnen, i de annars torra b\u00e4ckf\u00e5rorna bl\u00e4nkte vatten och n\u00e4tterna var friskt kyliga.\u00a0<\/p>\n<p>Jag beh\u00f6ver kanske inte till\u00e4gga att vi vandrade ikl\u00e4dda h\u00e5rdbrytande sionistiska glas\u00f6gon. Det vi fick se var ett Galil\u00e9en som var \u201dv\u00e5rt\u201d att befolka, inte ett Galil\u00e9en som till stor del redan befolkades av det vi kallade \u201daraber\u201d. Det enda vi s\u00e5g av araberna var deras nattetid svagt upplysta byar p\u00e5 betryggande avst\u00e5nd fr\u00e5n vandringsleden. Deras osynliga n\u00e4rvaro d\u00e4rtill markerad av de symboliska mausergev\u00e4r (oladdade) som n\u00e5gra av oss var betrodda med att b\u00e4ra och som skulle inpr\u00e4nta att \u201dv\u00e5rt\u201d land m\u00e5ste f\u00f6rsvaras mot \u201daraberna\u201d som ville ta det ifr\u00e5n oss. \u00a0<\/p>\n<p>I filmen ville jag g\u00f6ra om samma vandring f\u00f6r att se vad jag d\u00e5 inte hade sett; l\u00e4mningarna efter raserade byar, f\u00f6rdrivna befolkningar och konfiskerade jordar, liksom de n\u00f6dtorftigt \u00f6vert\u00e4ckta minnena av \u00f6vergrepp och massakrer. \u201dEn jordn\u00e4ra betraktelse av den israelisk-palestinska konflikten\u201d, var min korta sammanfattning av filmens id\u00e9.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Palestinska byar och israeliska bos\u00e4ttningar p\u00e5 V\u00e4stbanken mellan Jerusalem och Betlehem.<\/p>\n<p>Foto: SHAI KENDEL<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Den judiska staden Karmiel \u00e4r byggd p\u00e5 konfiskerad arabisk mark i Galil\u00e9en.<\/p>\n<p>Foto: WIKIMEDIA COMMONS<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Jag \u00e4r fortfarande \u00f6vertygad om att det var en bra id\u00e9. En konflikt som ytterst g\u00e4ller vem som ska ha r\u00e4tt att beh\u00e4rska, bebygga och bebo ett och samma stycke jord kan kanske b\u00e4st ses och f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 fotvandrarniv\u00e5. Jag ville dessutom kunna visa att den konflikt om jorden som med tiden hade kommit att f\u00f6rknippas med judiska bos\u00e4ttningar p\u00e5 den mark som ockuperades av Israel i kriget 1967 (V\u00e4stbanken) fortfarande p\u00e5gick p\u00e5 den mark som l\u00e5g inom 1967 \u00e5rs gr\u00e4nser (Galil\u00e9en).\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>&#8230;milit\u00e4ra v\u00e4gsp\u00e4rrar, f\u00f6rbjudna v\u00e4gar, nya bos\u00e4ttningar, v\u00e5ldsamma bos\u00e4ttare&#8230;<\/p><\/blockquote>\n<p>Det var jag sj\u00e4lv som till sist backade ur. En orsak var att det landskap jag hade vandrat genom som ton\u00e5ring inte fanns kvar. \u00d6verallt p\u00e5 kartan nya v\u00e4gar, nya bebyggelser, nya gr\u00e4nser, nya hinder f\u00f6r det slags vandring jag hade sett framf\u00f6r mig. Vad fanns kvar att se i ett landskap som s\u00e5 till synes o\u00e5terkalleligen hade f\u00e5tt sitt f\u00f6rflutna nedgr\u00e4vt och \u00f6vert\u00e4ckt? Jag fick en v\u00e4xande k\u00e4nsla av otillr\u00e4cklighet inf\u00f6r uppgiften.\u00a0<\/p>\n<p>Allt det h\u00e4r kommer \u00f6ver mig n\u00e4r jag \u00e4n en g\u00e5ng f\u00f6ljer den palestinske advokaten och f\u00f6rfattaren <strong>Raja Shehadeh<\/strong> p\u00e5 hans \u201dstr\u00f6vt\u00e5g i Palestina\u201d. Jag l\u00e4ste boken redan n\u00e4r den kom ut p\u00e5 engelska f\u00f6r snart 20 \u00e5r sedan och s\u00e5g den redan d\u00e5 som ett intagande f\u00f6rs\u00f6k att ge k\u00e4nsla och konkretion \u00e5t vad jag med tiden har kommit att kalla den palestinska saken, det vill s\u00e4ga den sak jag hade hoppats kunna gestalta med min fotvandring genom Galil\u00e9en.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/> <\/p>\n<p>Foto: Omslagsbild: Wirestock Creators \/ Celanders f\u00f6rlag<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Raja Shehadeh fotvandrar \u00e5terkommande \u00f6ver<strong> <\/strong>kullarna runt sin hemstad Ramallah p\u00e5 den ockuperade V\u00e4stbanken. Att ge sig ut p\u00e5 en sarha kallar han det; \u201dman vandrar utan m\u00e5l, l\u00e5ter sig inte hindras av tid och plats, man g\u00e5r dit man har lust f\u00f6r att k\u00e4nna livsandarna vakna.\u201d Med s\u00e4ker blick f\u00f6r landskapets s\u00e4rpr\u00e4glade natur och kultur l\u00e5ter han oss inte bara f\u00e5 syn p\u00e5 de m\u00e4nniskor och de samh\u00e4llen som format det, utan ocks\u00e5 p\u00e5 alla de sm\u00e5 och stora ingrepp som undan f\u00f6r undan f\u00e5tt det att f\u00f6rsvinna framf\u00f6r hans \u00f6gon; milit\u00e4ra v\u00e4gsp\u00e4rrar, f\u00f6rbjudna v\u00e4gar, nya bos\u00e4ttningar, v\u00e5ldsamma bos\u00e4ttare, den m\u00e5lmedvetna utest\u00e4ngningen och undantr\u00e4ngningen av palestinierna fr\u00e5n den jord de nyss hade sett som sin.\u00a0<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>I dag \u00e4r det inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt f\u00f6r en palestinier att g\u00f6ra en sarha p\u00e5 kullarna i Palestina, konstaterar Shehadeh i ett nyskrivet f\u00f6rord (2024). \u201dJag som v\u00e4xte upp h\u00e4r och har f\u00f6rf\u00e4der som anlade terrasser och odlade marken, nekas nu till och med n\u00f6jet att f\u00e5 vandra i fred.\u201d Med sina tidiga str\u00f6vt\u00e5g \u201di ett f\u00f6rsvinnande landskap\u201d hinner han likv\u00e4l gestalta den palestinska saken i jordn\u00e4ra och sinnlig detalj; vyer, dofter, f\u00e4rger, v\u00e4xter, artefakter, traditioner, minnen, och d\u00e4rmed visa vad den sionistiska kolonisationen av Palestina \u00e4r i full f\u00e4rd med att f\u00f6rst\u00f6ra. Det \u00e4r inte bara h\u00e4nsynsl\u00f6sheten mot det palestinska folket som uppr\u00f6r Shehadeh utan ocks\u00e5 h\u00e4nsynsl\u00f6sheten mot det palestinska landskapet. \u201dEfter en kort f\u00e4rd nerf\u00f6r sluttningen st\u00f6tte vi p\u00e5 en fem meter h\u00f6g mur av st\u00e5l och betong runt <strong>Albinas<\/strong> mark\u201d, skriver han fr\u00e5n en av sina vandringar. Albina var en palestinsk mark\u00e4gare som Shehadeh i egenskap av advokat hade f\u00f6retr\u00e4tt gentemot en grupp judiska bos\u00e4ttare. \u201dJag mindes den mjuka sluttningen som kantades av n\u00e5gra pinjetr\u00e4d. Nu hade den h\u00e4r mycket gamla byn f\u00e5tt ett abrupt avslut, som om ett f\u00e4ngelse hade placerats vid kullens s\u00f6dra \u00e4nde.\u201d\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Raja Shehadeh skriver om palestinska landskap.<\/p>\n<p>Foto: MARIANA COOK \/ Celanders f\u00f6rlag<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>G\u00f6ran Rosenberg minns att dalg\u00e5ngarna i Galil\u00e9en doftade av blommor och \u00f6rter.<\/p>\n<p>Foto: Bruno Helgesson\/N\/TT \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>1979 grundade Raja Shehadeh m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Al-Haq i hopp om \u201datt internationell r\u00e4tt, f\u00f6rnuft och anst\u00e4ndighet till slut skulle segra\u201d, men under sina vandringar f\u00e5r han p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll bevittna hur det sionistiska koloniseringsprojektet fullf\u00f6ljs och fullbordas, och hur utrymmet f\u00f6r r\u00e4tt, f\u00f6rnuft och anst\u00e4ndighet bokstavligen f\u00f6rsvinner framf\u00f6r hans f\u00f6tter. \u201dL\u00e4nge var jag medveten om att friheten att vandra p\u00e5 kullarna inte skulle [best\u00e5]\u201d, skriver Shehadeh, \u201dmen jag var inte beredd p\u00e5 vilken besvikelse det skulle bli n\u00e4r mina farh\u00e5gor besannades.\u201d<\/p>\n<p>Om Raja Shehadeh tillh\u00f6r en palestinsk generation som f\u00f6r en tid kunde intala sig att ockupationen skulle h\u00e4vas och bos\u00e4ttningarna stoppas och den palestinska saken vinnas genom internationell lag och r\u00e4tt, och som d\u00e4rmed har ett liv av svikna f\u00f6rv\u00e4ntningar och brustna illusioner att se tillbaka p\u00e5, s\u00e5 tillh\u00f6r poeten och f\u00f6rfattaren <strong>Mohammed El-Kurd<\/strong> en generation som inte har n\u00e5gra som helst illusioner i det h\u00e4nseendet. Allra minst sedan Israel med den folkmordiska attacken p\u00e5 palestinierna i <a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/tagg\/location\/gaza\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Gaza<\/a> och den statsst\u00f6dda terrorn mot palestinierna p\u00e5 V\u00e4stbanken, inf\u00f6r hela v\u00e4rlden klargjort sin avsikt att g\u00f6ra slut p\u00e5 den palestinska saken en g\u00e5ng f\u00f6r alla.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/> <\/p>\n<p>Foto: Omslagsdesign Daidalos och Gl\u00e4nta.  \/ Daidalos och Gl\u00e4nta.<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>F\u00f6r den 28-\u00e5rige El-Kurd, f\u00f6dd i stadsdelen Sheikh Jarrah i ockuperade \u00f6stra Jerusalem, g\u00e4ller den palestinska saken inte l\u00e4ngre ett stycke framf\u00f6rhandlad mark h\u00e4r eller d\u00e4r, eller det slags fred som f\u00f6ruts\u00e4tter att palestinierna \u201dsk\u00f6ter sig\u201d och slutar vara monster och terrorister och till\u00e5ter att Israel drar ut \u201dhuggt\u00e4nderna\u201d p\u00e5 sig. Som elva\u00e5ring fick han se sitt hem tas \u00f6ver av judiska bos\u00e4ttare och familjens m\u00f6bler sl\u00e4ngas ut p\u00e5 gatan, och en lillasysters spj\u00e4ls\u00e4ng eldas upp, och busslaster av judiska turister flockas p\u00e5 gatan utanf\u00f6r och peka mot huset \u201dsom om vi var djur p\u00e5 en marknad\u201d, och israeliska poliser \u201dmed ett h\u00e5nflin\u201d r\u00e4cka \u00f6ver vr\u00e4kningsordrar och domstolskallelser till farmor i namn av en \u201djudisk\u201d stat.\u00a0<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>Han har d\u00e4rmed f\u00f6ga till \u00f6vers f\u00f6r dem som kr\u00e4ver att palestinierna \u201dmed kirurgisk precision\u201d skiljer mellan judar och sionister. Han kan heller inte f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r det anses vara viktigare hur palestinierna talar om sina f\u00e5ngvaktare \u00e4n det faktum att de h\u00e5lls f\u00e5ngna \u00f6verhuvudtaget. F\u00f6r Mohammed El-Kurd handlar den palestinska saken ytterst om palestiniernas r\u00e4tt att betraktas och behandlas som m\u00e4nniskor utan att om och om igen beh\u00f6va bevisa att de \u00e4r det. I <strong>Hannah Arendts<\/strong> efterf\u00f6ljd ser han heml\u00f6shet, statsl\u00f6shet och r\u00e4ttsl\u00f6shet som steg p\u00e5 v\u00e4gen mot palestiniernas avhumanisering, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen mot deras undanskaffande p\u00e5 det ena eller andra s\u00e4ttet.\u00a0<\/p>\n<p>Jag l\u00e4ser hans bok \u201dPerfekta offer och v\u00e4djandets politik\u201d som ett trotsigt stridsrop fr\u00e5n avhumaniseringens rand, en tidvis bitter uppg\u00f6relse med en ideologi och en stat som helst hade sett att palestinierna inte existerade, och som fortsatt helst skulle vilja bli av med dem, och som d\u00e4rf\u00f6r frammanat bilden av dem som primitiva, v\u00e5ldsamma, oresonliga, om\u00f6jliga att leva samman med, n\u00f6dv\u00e4ndiga att \u201dhumanisera\u201d genom att om och om igen dra ut huggt\u00e4nderna p\u00e5 dem.<\/p>\n<p>El-Kurd tror inte att den palestinska saken kan vinnas genom att palestinierna \u201dhumaniserar\u201d sig sj\u00e4lva och demonstrerar sin \u201dn\u00e4rhet till det oskuldsfulla\u201d, som El-Kurd formulerar det. Vid det h\u00e4r laget, menar han, borde det st\u00e5 klart att resultatet av sj\u00e4lvhumaniseringens strategi har blivit det motsatta. \u201dSionismens motvilja mot det palestinska folket\u201d, skriver han, \u201dhandlar inte om hur vi existerar, utan om att vi existerar \u00f6verhuvudtaget.\u201d\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Mohammed el-Kurd har skrivit ett stridsrop fr\u00e5n avhumaniseringens rand.<\/p>\n<p>Foto: NAN GOLDIN \/ Gl\u00e4nta\/Daidalos<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Och s\u00e5 \u00e4r det nog. Vad \u00e4n palestinierna har sagt och gjort genom \u00e5ren, f\u00f6r att inte tala om vad de har f\u00e5tt utst\u00e5, s\u00e5 har steget till deras avf\u00f6rm\u00e4nskligande varit kort. N\u00e4r de i oktober 2023 betecknades som \u201dm\u00e4nskliga djur\u201d (human animals) av Israels f\u00f6rsvarsminister (som argument f\u00f6r att sv\u00e4lta ut dem) s\u00e5 var det varken f\u00f6rsta g\u00e5ngen eller sista g\u00e5ngen som Palestinas araber av f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Israel betecknats som l\u00e4gre st\u00e5ende varelser. I mitt tidiga Israel hade sj\u00e4lvaste ordet \u201darab\u201d en klang av n\u00e5got s\u00e4mre och anv\u00e4ndes \u00e5terkommande som ett invektiv. Ett arabiskt hantverk, avoda aravit, var beteckningen p\u00e5 ett fuskverk. \u201dAraber\u201d var potentiella terrorister som st\u00e4ndigt m\u00e5ste kontrolleras och \u00f6vervakas. En palestinsk pojke som kastar sten p\u00e5 en israelisk soldat \u00e4r fortfarande en farlig terrorist, medan en judisk bos\u00e4ttare som attackerar palestinska hem och olivlundar p\u00e5 sin h\u00f6jd \u00e4r en ostyrig br\u00e5kmakare. Medan palestinier om och om igen tvingats betyga sin avsky f\u00f6r vad Hamas gjorde den 7 oktober 2023, s\u00e5 st\u00e4lls inga motsvarande krav p\u00e5 alla de som stillatigande eller rentav appl\u00e5derande har bevittnat vad Israel gjort och fortsatt g\u00f6r mot palestinierna.\u00a0<\/p>\n<p>Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 den blandning av bitter besvikelse och trotsig beslutsamhet som pr\u00e4glar den unga palestinska generation som El-Kurd g\u00f6r sig till tals f\u00f6r. Mer brutalt och eftertryckligt \u00e4n tidigare har den f\u00e5tt se sin palestinska framtid sl\u00e5s i spillror, men likv\u00e4l f\u00e5r dess f\u00f6retr\u00e4dare inte tala i egen sak utan att bli st\u00e4mplade som terrorister och f\u00e5 sina protestmanifestationer censurerade eller rentav f\u00f6rbjudna. Vi har blivit \u201dm\u00f6rkrets barn\u201d, skriver El-Kurd, tvingade att \u201dmed kv\u00e4vda r\u00f6ster muttra ord som vi borde skandera.\u201d\u00a0<\/p>\n<p>Och kanske \u00e4r det detta som \u00e4r det mest (ned)sl\u00e5ende med den palestinska saken, beredvilligheten hos alltf\u00f6r m\u00e5nga att f\u00f6rtiga den, f\u00f6rtr\u00e4nga den, f\u00f6rtala den, bortf\u00f6rklara den, ja rentav f\u00f6rneka den.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Yoav Gallant, tidigare f\u00f6rsvarsminister i Israel, sa 2023: \u201dVi strider mot m\u00e4nskliga djur och vi agerar d\u00e4refter\u201d<\/p>\n<p>Foto: POLARIS \/ POLARIS POLARIS IMAGES<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>El-Kurd ger sj\u00e4lv inget konkret svar p\u00e5 vad palestinierna kan g\u00f6ra \u00e5t saken, annat \u00e4n sluta vara \u201dperfekta offer\u201d och lita till \u201dv\u00e4djandets politik\u201d, f\u00f6r att i st\u00e4llet \u201df\u00f6rkroppsliga ett tillst\u00e5nd av motst\u00e5nd och v\u00e4gran\u201d. Men vad en s\u00e5dan politik \u00e4r t\u00e4nkt att resultera i f\u00f6rblir oklart. I denna del blir d\u00e4rmed boken, om \u00e4n starkt ber\u00f6rande, snarare en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 den palestinska maktl\u00f6shet som den avser att besv\u00e4rja och motverka.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n sina skilda utsiktspunkter har Raja Shehadeh och Mohammed El-Kurd likv\u00e4l lyckats synligg\u00f6ra och tydligg\u00f6ra den palestinska saken i jordn\u00e4ra och m\u00e4nsklig detalj.\u00a0<\/p>\n<p>Det \u00e4r gott nog.\u00a0<\/p>\n<p>SAKPROSA<\/p>\n<p>Mohammed El-Kurd<\/p>\n<p>Perfekta offer och v\u00e4djandets politik<\/p>\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning Khashayar Lykke Naderehvandi och Johanne Lykke Naderehvandi<\/p>\n<p>Gl\u00e4nta Produktion &amp; Bokf\u00f6rlaget Daidalos, 240 sidor.<\/p>\n<p>Visa merESS\u00c4<\/p>\n<p>Raja Shehadeh<\/p>\n<p>Str\u00f6vt\u00e5g i Palestina. Till fots i ett f\u00f6rsvinnande landskap\u00a0<\/p>\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning Meta Ottosson<\/p>\n<p>Celanders f\u00f6rlag, 262 sidor.\u00a0<\/p>\n<p>Visa mer<\/p>\n<p>G\u00f6ran Rosenberg \u00e4r journalist, f\u00f6rfattare och medarbetare p\u00e5 Expressen Kultur. Hans bok \u201dDet f\u00f6rlorade landet Israel. En personlig historia\u201d gavs 2026 ut p\u00e5 engelska av Penguin Modern Classics.<\/p>\n<p><img alt=\"\" loading=\"lazy\"\/>Ljudklippet gick inte att spela upp<\/p>\n<p>F\u00f6rs\u00f6k igen senare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"RECENSION. F\u00f6r drygt 20 \u00e5r sedan fick jag id\u00e9n till en film om en fotvandring genom Galil\u00e9en i&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":324841,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[2821,22,23,26,27,121,34473,17,21,342,34320,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,3340,52,53,54],"class_list":["post-324840","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-bokrecensioner","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-gaza","tag-goran-rosenberg","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-israel","tag-jerusalem","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-varlden","tag-vastbanken","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117032508959261826","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/324840","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=324840"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/324840\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/324841"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=324840"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=324840"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=324840"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}