{"id":325622,"date":"2026-08-04T09:33:20","date_gmt":"2026-08-04T09:33:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/325622\/"},"modified":"2026-08-04T09:33:20","modified_gmt":"2026-08-04T09:33:20","slug":"kapplopningen-om-att-bygga-karnreaktorer-pa-manen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/325622\/","title":{"rendered":"Kappl\u00f6pningen om att bygga k\u00e4rnreaktorer p\u00e5 m\u00e5nen."},"content":{"rendered":"

Tidigare i maj tillk\u00e4nnagav \u00e4ven Ryssland och Kina<\/a> en liknande samarbetsplan, som f\u00f6rv\u00e4ntas vara genomf\u00f6rd senast 2035.<\/p>\n

Stormakterna r\u00f6r p\u00e5 sig.<\/b><\/p>\n

”Kappl\u00f6pningen” om att bygga k\u00e4rnreaktorer i rymden mellan stormakter \u00e4r n\u00e4ra kopplad till programmen f\u00f6r att bygga baser p\u00e5 m\u00e5nen. Detta inkluderar Artemis-programmet, som involverar 56 l\u00e4nder under ledning av USA, och International Lunar Research Station (ILRS) \u2013 Artemis rival \u2013 med deltagande av dussintals l\u00e4nder, inklusive Ryssland och Kina.<\/p>\n

Artemis-programmet, som tillk\u00e4nnagavs under den amerikanska presidenten Donald Trumps f\u00f6rsta mandatperiod, planerar att \u00e5terigen skicka amerikanska astronauter till m\u00e5nen runt mitten av 2027, mer \u00e4n 50 \u00e5r efter det senaste Apollo-uppdraget. Efter detta siktar USA p\u00e5 att etablera permanenta baser d\u00e4r, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronauterna att ha en l\u00e5ngsiktig n\u00e4rvaro p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

F\u00f6r att uppn\u00e5 detta har NASA i \u00e5ratal forskat p\u00e5 m\u00f6jligheten att installera en liten k\u00e4rnreaktor p\u00e5 m\u00e5nen och i framtiden p\u00e5 Mars, f\u00f6r att tillhandah\u00e5lla den energi som beh\u00f6vs f\u00f6r m\u00e4nskligt liv d\u00e4r. Carlo Carrelli, en k\u00e4rnenergiexpert i Italien, betonade att denna id\u00e9 testades och forskades p\u00e5 1960- och 1970-talen. \u00c5r 2022 tecknade NASA tre kontrakt v\u00e4rda 5 miljoner dollar med f\u00f6retag f\u00f6r att designa en k\u00e4rnreaktor p\u00e5 m\u00e5nen. <\/p>\n

\"mattrang.jpg\" En ritning av ett energisystem f\u00f6r ytfission p\u00e5 m\u00e5nen, skapat av NASA. Foto: NASA<\/p>\n

Samtidigt accelererar l\u00e4nder som Kina, Ryssland, Indien<\/a> och Japan sin utforskning av m\u00e5nens yta, och vissa planerar till och med att bygga permanenta m\u00e4nskliga bos\u00e4ttningar p\u00e5 m\u00e5nen. ILRS-programmet, som leds av Ryssland och Kina, syftar till att bli ett centrum f\u00f6r vetenskaplig forskning och naturresursutforskning p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

”Kolonisera” m\u00e5nen<\/b><\/p>\n

France24 citerade Ian Whittaker, astrofysiker vid Nottingham Trent University (Storbritannien), som sa att folk vanligtvis t\u00e4nker p\u00e5 solceller eftersom det \u00e4r den mest anv\u00e4nda energik\u00e4llan i rymden genom solpaneler. M\u00e5nen har dock ett unikt problem relaterat till nattens l\u00e4ngd (en natt p\u00e5 m\u00e5nen motsvarar 14 n\u00e4tter p\u00e5 jorden). Med andra ord skulle en enorm m\u00e4ngd solceller beh\u00f6vas f\u00f6r att lagra tillr\u00e4ckligt med energi f\u00f6r att driva en hel natt p\u00e5 m\u00e5nen. En s\u00e5dan m\u00e4ngd celler skulle vara extremt dyr och sv\u00e5r att transportera.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r k\u00e4rnenergi mycket effektiv. Simon Middleburgh, forskare vid Institute for the Future of Nuclear Energy (Storbritannien), h\u00e4vdar att en k\u00e4rnreaktor av en liten bils storlek i teorin skulle kunna driva en m\u00e5nbas i ungef\u00e4r sex \u00e5r utan att beh\u00f6va tankas. S\u00e5dana strukturer skulle kunna skjutas upp till m\u00e5nen med raket.<\/p>\n

Det kommer dock att finnas utmaningar bakom detta ambiti\u00f6sa projekt. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det ekonomiska. Att skicka dessa reaktorer till m\u00e5nen \u00e4r mycket dyrt och potentiellt kosta miljarder dollar, inklusive kostnader f\u00f6r att transportera material, tillverka reaktorerna, driva och underh\u00e5lla dem.<\/p>\n

F\u00f6r det andra \u00e4r det sv\u00e5rt att exakt uppskatta hur m\u00e5nga k\u00e4rnreaktorer som beh\u00f6ver drifts\u00e4ttas. Experter tror att en reaktor i verkligheten kan vara tillr\u00e4ckligt, men reservreaktorer \u00e4r ocks\u00e5 mycket n\u00f6dv\u00e4ndiga. N\u00e4sta utmaning \u00e4r hur man ska kyla dessa reaktorer.<\/p>\n

P\u00e5 jorden underl\u00e4ttas kylningen av k\u00e4rnreaktorer till viss del av atmosf\u00e4ren. M\u00e5nen har dock ingen atmosf\u00e4r. I slut\u00e4ndan finns risken att reaktorer exploderar. En Tjernobylliknande katastrof p\u00e5 m\u00e5nen skulle vara en mardr\u00f6m f\u00f6r hela m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 utmaningarna, varf\u00f6r ”f\u00f6rbinder” stormakterna sig till denna ras? F\u00f6r det f\u00f6rsta finns det resurser. M\u00e5nen inneh\u00e5ller rika fyndigheter av metalloxider, s\u00e4llsynta jordartsmetaller och regolit (m\u00e5njord) rik p\u00e5 helium-3, en s\u00e4llsynt isotop som kan anv\u00e4ndas som br\u00e4nsle f\u00f6r fusionsreaktioner.<\/p>\n

F\u00f6r det andra \u00e4r detta en kappl\u00f6pning om heder. I en intervju med New York Times beskrev USA:s transportminister Sean Duffy det som den andra rymdkappl\u00f6pningen. Den 20 juli 1969 blev Neil Armstrong den f\u00f6rsta personen att s\u00e4tta sin fot p\u00e5 m\u00e5nen, vilket markerade en seger f\u00f6r USA \u00f6ver det tidigare Sovjetunionen. Och den h\u00e4r g\u00e5ngen vill USA inte f\u00f6rlora mot Ryssland och Kina i sina rymdambitioner.<\/p>\n

F\u00f6r det tredje finns det geopolitik<\/a> . Whittaker betonade att den som f\u00f6rst n\u00e5r m\u00e5llinjen skulle ha en strategisk f\u00f6rdel eftersom det f\u00f6r n\u00e4rvarande inte finns n\u00e5gra lagar eller f\u00f6rdrag g\u00e4llande m\u00e5nutforskning.<\/p>\n

Enligt Whittaker skulle det likna kolonialtiden, d\u00e4r den som anl\u00e4nde f\u00f6rst kunde g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 marken. Han analyserade att k\u00e4rnreaktorer kunde bli ett verktyg f\u00f6r att ut\u00f6ka kontrollen. F\u00f6ljaktligen skulle l\u00e4nder installera reaktorer f\u00f6rst, sedan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 behovet av att bygga en m\u00e5nbas n\u00e4ra reaktorn, och d\u00e4rifr\u00e5n er\u00f6vra de omgivande omr\u00e5dena.<\/p>\n

Man kan s\u00e4ga att rymdkappl\u00f6pningen mellan supermakter inte bara \u00e4r en kappl\u00f6pning inom vetenskap<\/a> och teknologi, utan ocks\u00e5 en kappl\u00f6pning om heder och viktiga geopolitiska intressen, vilket markerar b\u00f6rjan p\u00e5 ”koloniseringen” av m\u00e5nen.<\/p>\n

MINH CHAU <\/p>\n

K\u00e4lla: https:\/\/www.sggp.org.vn\/cuoc-dua-xay-lo-phan-ung-hat-nhan-tren-mat-trang-post808878.html<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Tidigare i maj tillk\u00e4nnagav \u00e4ven Ryssland och Kina en liknande samarbetsplan, som f\u00f6rv\u00e4ntas vara genomf\u00f6rd senast 2035. Stormakterna…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":325623,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[15228,113,112,34620,549,7676,3122,264,34,31,33,32,30],"class_list":["post-325622","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-amerika","tag-halsa","tag-health","tag-karnreaktor","tag-kina","tag-manen","tag-nasa","tag-ryssland","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/117036555500152784","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/325622","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=325622"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/325622\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/325623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=325622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=325622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=325622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}