![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/michiel-van-nieuwenhoven-foto-maja-eriksson.jpg\"\/)
<\/p>\nden 7 augusti 2026<\/p>\n
<\/p>\n
\n Michiel van Nieuwenhoven \u00e4r \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 Universitetssjukhuset i \u00d6rebro och docent vid \u00d6rebro universitet. Foto: Maja Eriksson.<\/p>\n
\n Avf\u00f6ringsprov b\u00f6r inf\u00f6ras vid misst\u00e4nkt tarmcancer. Det anser forskare vid \u00d6rebro universitet efter en ny studie. Det kan minska antalet on\u00f6diga unders\u00f6kningar, lindra patienters oro och frig\u00f6ra resurser till dem som har st\u00f6rst risk f\u00f6r cancer, s\u00e4ger Michiel van Nieuwenhoven, \u00f6verl\u00e4kare och docent.\n <\/p>\n
I den nya studien har forskare unders\u00f6kt hur v\u00e5rden b\u00e4st kan uppt\u00e4cka tjock- och \u00e4ndtarmscancer hos personer som s\u00f6ker f\u00f6r tarmbesv\u00e4r och blir remitterade f\u00f6r koloskopi enligt det standardiserade v\u00e5rdf\u00f6rloppet (SVF). M\u00e5let var att utv\u00e4rdera hur v\u00e4l olika symtom och labprover kan f\u00f6ruts\u00e4ga tarmcancer.<\/p>\n
Totalt utv\u00e4rderades 3 258 svenska patienter som genomg\u00e5tt koloskopi, en unders\u00f6kning d\u00e4r tarmen granskas med kamera.<\/p>\n
Vanliga symtom var svaga tecken<\/strong><\/p>\n Resultaten visade att ett positivt FIT-test, ett test som m\u00e4ter osynligt blod i avf\u00f6ringen, var den absolut starkaste mark\u00f6ren f\u00f6r cancer. D\u00e4remot var symtom som synligt blod eller f\u00f6r\u00e4ndrade avf\u00f6ringsvanor, som i dag utg\u00f6r standardkriterier f\u00f6r remiss, \u00f6verraskande svaga indikatorer.<\/p>\n \u2013 Trots att FIT-testet ger viktig information hade bara h\u00e4lften av patienterna gjort provet innan de skickades p\u00e5 en resurskr\u00e4vande koloskopi, s\u00e4ger Michiel van Nieuwenhoven, docent vid \u00d6rebro universitet och \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 Universitetssjukhuset \u00d6rebro.<\/p>\n Noll cancerfall bland yngre<\/strong><\/p>\n \u00c5ldern visade sig ocks\u00e5 ha en avg\u00f6rande betydelse. Bland de unders\u00f6kta patienterna i \u00e5ldern 18\u201340 \u00e5r hade ingen cancer, medan var femte patient \u00f6ver 60 \u00e5r drabbats. Att skicka yngre patienter p\u00e5 koloskopi utan ett f\u00f6reg\u00e5ende avf\u00f6ringsprov inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ofta helt on\u00f6diga ingrepp.<\/p>\n \u2013 Resultaten kan bidra till att r\u00e4tt patient f\u00e5r r\u00e4tt unders\u00f6kning i r\u00e4tt tid. Patienter med h\u00f6g risk kan prioriteras f\u00f6r snabb koloskopi, medan man hos yngre personer med ett negativt FIT-test i st\u00e4llet kan utreda andra, vanligare orsaker till besv\u00e4ren, avslutar Michiel van Nieuwenhoven.<\/p>\n Fakta:<\/strong><\/p>\n Standardiserade v\u00e5rdf\u00f6rloppet (SVF)<\/strong>\u00a0\u00e4r ett nationellt arbetss\u00e4tt som ska minska on\u00f6dig v\u00e4ntan och ovisshet f\u00f6r patienten. Alla SVF startar med en v\u00e4lgrundad misstanke om cancer. Vad som \u00e4r v\u00e4lgrundad misstanke, hur det ska utredas och hur l\u00e5ng tid detta f\u00e5r ta, framg\u00e5r av det nationella v\u00e5rdprogrammet f\u00f6r varje cancerdiagnos. Tiden fr\u00e5n v\u00e4lgrundad misstanke till start av behandling m\u00e4ts likadant i hela landet. M\u00e5let \u00e4r en j\u00e4mlik cancerv\u00e5rd i hela Sverige.<\/p>\n Ett FIT-test (fecalt immunokemiskt test)<\/strong>\u00a0\u00e4r ett enkelt avf\u00f6ringsprov som letar efter sm\u00e5 sp\u00e5r av blod i avf\u00f6ringen. Testet g\u00f6r man sj\u00e4lv hemma genom att ta ett litet avf\u00f6ringsprov med en medf\u00f6ljande pinne.<\/p>\n