I st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rlita sig p\u00e5 h\u00e5rt kisel jobbar forskarna med en grupp mjuka och flexibla material som kallas konjugerade polymerer. Materialet kan transportera b\u00e5de joner och elektroner vilket underl\u00e4ttar sammankopplingen med biologiska nervsystem.<\/p>\n
\u00d6ppnar f\u00f6r proteser med k\u00e4nsel<\/p>\n
En ny studie visar att de konstgjorda nervcellerna kan bearbeta viss information p\u00e5 ett s\u00e4tt som liknar det m\u00e4nskliga nervsystemets. Denna funktion, som p\u00e5 engelska kallas anticoincidence detection, inneb\u00e4r att nervcellen bara aktiveras om en av dess ing\u00e5ngar \u00e4r aktiv samtidigt som den andra \u00e4r inaktiv. Mekanismen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r bland annat k\u00e4nsel. <\/p>\n
\u2013 Man kan t\u00e4nka sig att anv\u00e4nda tekniken f\u00f6r att ge k\u00e4nsel \u00e5t proteser eller inom robotik. Det visar att organisk elektronik inte bara \u00e4r ett mjukare alternativ till kisel, de m\u00f6jligg\u00f6r ocks\u00e5 helt nya former av neurala ber\u00e4kningar som kan koppla ihop biologi och elektronik, s\u00e4ger Simone Fabiano.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/nanoelektronik-chip-1024x576.jpg\")
P\u00e5 bilden ses en artificiell nervcell som best\u00e5r av en enda s\u00e5 kallad organisk elektrokemisk transistor. Den kan efterlikna 17 egenskaper hos m\u00e4nskliga nervceller. Bild: Thor Balkhed<\/p>\n
Enklare och mindre nervcell<\/p>\n
I b\u00f6rjan av 2023 tog forskarlaget fram artificiella nervceller som efterliknade 15 av 22 egenskaper hos biologiska nervceller, men de plastbaserade nervcellerna hade m\u00e5nga olika komponenter som begr\u00e4nsade anv\u00e4ndbarheten. Nu har tekniken f\u00f6rfinats. Den konstgjorda nervcellen best\u00e5r nu av en enda s\u00e5 kallad organisk elektrokemisk transistor, men kan \u00e4nd\u00e5 efterlikna 17 egenskaper.<\/p>\n
F\u00f6rutom att funktionaliteten \u00e4r h\u00f6gre blir nervcellen mindre\u2013 ungef\u00e4r samma storlek som en m\u00e4nsklig nervcell. <\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en av de enklaste och mest biologiskt relevanta artificiella neuroner som hittills har skapats. Det \u00f6ppnar d\u00f6rren f\u00f6r att integrera syntetiska neuroner direkt med levande v\u00e4vnad eller robotik, s\u00e4ger Simone Fabiano.<\/p>\n
Vetenskapliga artiklar:<\/p>\n