{"id":3334,"date":"2025-08-13T01:20:08","date_gmt":"2025-08-13T01:20:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/3334\/"},"modified":"2025-08-13T01:20:08","modified_gmt":"2025-08-13T01:20:08","slug":"okad-risk-for-utmattning-vid-adhd-psykologen-forklarar-varfor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/3334\/","title":{"rendered":"\u00d6kad risk f\u00f6r utmattning vid adhd \u2013 psykologen f\u00f6rklarar varf\u00f6r"},"content":{"rendered":"<p>Varje \u00e5r sjukskrivs omkring 20 000 personer i Sverige f\u00f6r utmattningssyndrom. \u00c4ven om det saknas exakta siffror p\u00e5 hur m\u00e5nga av dem som har adhd, pekar forskning p\u00e5 att individer med adhd har en \u00f6kad risk f\u00f6r utmattning. Vuxna med adhd har i genomsnitt dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga sjukskrivningsdagar som personer utan diagnosen, enligt <a href=\"https:\/\/link.springer.com\/content\/pdf\/10.1186\/s12888-022-04409-w.pdf\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">forskning<\/a>.<\/p>\n<p>\u2013 Adhd \u00e4r en komplex funktionsneds\u00e4ttning som p\u00e5verkar m\u00e5nga grundl\u00e4ggande delar av livet, s\u00e4ger Berkeh Nasri till Special Nest.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Brist p\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtning<\/strong><br \/>Enligt Berkeh Nasri finns det flera samverkande faktorer som \u00f6kar risken f\u00f6r att personer med adhd p\u00e5 sikt utvecklar utmattning.<\/p>\n<p>S\u00f6mnproblematik \u00e4r utbrett bland personer med adhd. M\u00e5nga har sv\u00e5rt att k\u00e4nna igen kroppens signaler f\u00f6r tr\u00f6tthet, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att varva ner inf\u00f6r natten. Resultatet blir ofta oregelbunden och bristf\u00e4llig s\u00f6mn, vilket i sin tur \u00f6kar kroppens stressniv\u00e5er.<\/p>\n<p>Liknande m\u00f6nster syns i matvanor. Eftersom hungersk\u00e4nslor inte alltid k\u00e4nns av, hoppar m\u00e5nga \u00f6ver m\u00e5ltider, sm\u00e5\u00e4ter eller \u00e4ter inte tillr\u00e4ckligt n\u00e4ringsrikt. Dessa m\u00f6nster f\u00f6rsv\u00e5rar \u00e5terh\u00e4mtning och g\u00f6r kroppen mer mottaglig f\u00f6r stress.<\/p>\n<p>\u2013 M\u00e5nga med adhd \u201cgasar p\u00e5\u201d hela tiden \u2013 och k\u00f6r \u00f6ver sina kroppsliga signaler. Man uppfattar inte att man egentligen skulle beh\u00f6va sova, \u00e4ta eller vila. Att pausa kan till och med ge upphov till skuld eftersom man ofta k\u00e4nner att man ligger efter, s\u00e4ger Berkeh Nasri.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Planeringssv\u00e5righeter skapar ytterligare stress<\/strong><br \/>Adhd p\u00e5verkar \u00e4ven hj\u00e4rnans exekutiva funktioner \u2013 f\u00f6rm\u00e5gan att bland annat planera, organisera och hantera vardagens krav. Det g\u00f6r det ofta sv\u00e5rt att h\u00e5lla struktur p\u00e5 arbetet, hemma eller n\u00e4r det g\u00e4ller studier.<\/p>\n<p>\u2013 M\u00e5nga har sv\u00e5rt att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver sitt vardagsschema vilket kan leda till att man gl\u00f6mmer bort saker, dubbelbokar sig och missar deadlines, f\u00f6rklarar Berkeh Nasri och till\u00e4gger:<\/p>\n<p>\u2013 Det h\u00e4r skapar en konstant stress som blir v\u00e4ldigt belastande \u00f6ver tid.<\/p>\n<p>Utmaningarna \u00e5terkommer \u00e4ven i sj\u00e4lva planeringen av grundl\u00e4ggande behov som s\u00f6mn, mat och vila. En vuxen med adhd och ansvar f\u00f6r arbete och familj riskerar d\u00e4rf\u00f6r att leva med en konstant k\u00e4nsla av att ligga efter, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r emotionell och fysisk utmattning.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>\u00d6verstimulerad hj\u00e4rna<\/strong><br \/>En annan s\u00e5rbarhetsfaktor \u00e4r den \u00f6kade intrycksk\u00e4nsligheten. Hj\u00e4rnan har sv\u00e5rt att filtrera bort information, vilket leder till att varje ljud eller synintryck kan p\u00e5verka koncentrationen.<\/p>\n<p>\u2013 Hj\u00e4rnan kan snabbt bli \u00f6verbelastad, vilket \u00f6kar stressk\u00e4nsligheten och f\u00f6rsv\u00e5rar koncentrationen ytterligare, s\u00e4ger Berkeh Nasri.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Vad kan man g\u00f6ra?<\/strong><br \/>Att hantera risken f\u00f6r utmattning kr\u00e4ver ofta yttre st\u00f6d och struktur. Berkeh Nasris rekommendation \u00e4r att skapa fasta rutiner \u2013 med hj\u00e4lp av exempelvis larm och p\u00e5minnelser \u2013 f\u00f6r s\u00f6mn, mat och pauser samt fysisk aktivitet f\u00f6r att minska stress.<\/p>\n<p>Hon f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 att man f\u00f6rs\u00f6ker anpassa sin omgivning f\u00f6r att minska intryck, till exempel genom att studera eller arbeta i avskilda och intrycksfattiga milj\u00f6er n\u00e4r det g\u00e5r, anv\u00e4nda h\u00f6rselskydd eller sk\u00e4rma av visuella stimuli.<\/p>\n<p>Andra verktyg som kan underl\u00e4tta och avlasta hj\u00e4rnan \u00e4r whiteboards, kalendrar, appar och tydliga rutiner f\u00f6r kv\u00e4llen och morgonen. Vissa kan \u00e4ven dra nytta av att f\u00f6lja n\u00e5gon annans rutiner, till exempel en partners. Det kan vara s\u00e4rskilt hj\u00e4lpsamt under perioder utan tydlig vardagsstruktur, som under semestrar och ledigheter.<\/p>\n<p>Berkeh Nasri lyfter \u00e4ven vikten av att f\u00e5 professionell hj\u00e4lp n\u00e4r det beh\u00f6vs. I terapin arbetar hon bland annat med att hitta anpassade strategier f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning, struktur och k\u00e4nsloreglering.<\/p>\n<p>\u2013 N\u00e4r man f\u00e5r mer struktur i vardagen och kroppen m\u00e5r b\u00e4ttre p\u00e5verkar det \u00e4ven det emotionella. Man blir mer balanserad k\u00e4nslom\u00e4ssigt och hanterar vardagens krav och p\u00e5frestningar b\u00e4ttre, vilket minskar risken f\u00f6r utmattning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Varje \u00e5r sjukskrivs omkring 20 000 personer i Sverige f\u00f6r utmattningssyndrom. \u00c4ven om det saknas exakta siffror p\u00e5&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3335,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[632,113,112,439,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-3334","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-forskning","9":"tag-halsa","10":"tag-health","11":"tag-liv-hem","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3334","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3334"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3334\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3335"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3334"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3334"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3334"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}