Musikaliska personer har l\u00e4ttare att rikta uppm\u00e4rksamheten och fokusera p\u00e5 r\u00e4tt ljud i brusiga milj\u00f6er, visar en studie. Resultaten tyder p\u00e5 att musiktr\u00e4ning skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att st\u00e4rka m\u00e4nniskors uppm\u00e4rksamhet och hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att ta emot, lagra, och bearbeta information.<\/p>\n
Att kunna fokusera p\u00e5 ett samtal i ett rum fullt av ljud \u00e4r en komplex uppgift f\u00f6r hj\u00e4rnan. I en studie fr\u00e5n Karolinska institutet som gjort i samarbete med Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA har forskare unders\u00f6kt hur musiktr\u00e4ning p\u00e5verkar hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att rikta uppm\u00e4rksamheten mot specifika ljud.<\/p>\n
Resultatet visar att musikaliska personer \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att anv\u00e4nda s\u00e5 kallad top-down-uppm\u00e4rksamhet \u2013 en medveten styrning av fokus \u2013 samtidigt som de \u00e4r mindre k\u00e4nsliga f\u00f6r s\u00e5 kallad bottom-up-uppm\u00e4rksamhet \u2013 distraherande ljud.<\/p>\n
\u2013 V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att musiktr\u00e4ning st\u00e4rker hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att fokusera under distraherande omst\u00e4ndigheter, s\u00e4ger Cassia Low Manting, forskare vid institutionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap p\u00e5 Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n
\t\t\t\tMedveten uppm\u00e4rksamhet och automatisk distraktion<\/p>\n
Top-down-uppm\u00e4rksamhet<\/strong> \u00e4r en m\u00e5lstyrd process d\u00e4r vi medvetet fokuserar p\u00e5 specifika aspekter av v\u00e5r omgivning baserat p\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l och f\u00f6rv\u00e4ntningar. Denna typ av uppm\u00e4rksamhet styrs av v\u00e5ra tidigare erfarenheter, kunskaper och intentioner. Till exempel, n\u00e4r vi letar efter en v\u00e4n i en folkmassa, anv\u00e4nder vi top-down-uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 ansikten som matchar v\u00e5r v\u00e4ns utseende.<\/p>\n Bottom-up-uppm\u00e4rksamhet<\/strong> \u00e4r n\u00e4r v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet automatiskt dras till framtr\u00e4dande eller ov\u00e4ntade stimuli i v\u00e5r omgivning. Denna typ av uppm\u00e4rksamhet styrs av de sensoriska egenskaperna hos stimuli, s\u00e5som ljusstyrka, f\u00e4rg eller r\u00f6relse. Till exempel, n\u00e4r vi h\u00f6r ett h\u00f6gt ljud eller ser en pl\u00f6tslig r\u00f6relse, dras v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet automatiskt till k\u00e4llan.<\/p>\n Musiktr\u00e4ning f\u00f6rb\u00e4ttrar hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e5lla kvar uppm\u00e4rksamheten<\/p>\n I studien fick deltagarna lyssna p\u00e5 tv\u00e5 melodier med olika tonh\u00f6jd samtidigt, och uppgiften var att f\u00f6lja tonh\u00f6jdsf\u00f6r\u00e4ndringar i en av dem. Genom att anv\u00e4nda en metod som kallas frekvenstaggning kunde forskarna m\u00e4ta hj\u00e4rnans svar p\u00e5 varje melodi separat. I tv\u00e5 experiment med 28 respektive 20 deltagare manipulerade forskarna b\u00e5de medveten (top-down) och automatisk (bottom-up) uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n Resultaten visar att personer med h\u00f6g musikalisk f\u00f6rm\u00e5ga hade starkare hj\u00e4rnsignaler kopplade till medveten uppm\u00e4rksamhet och svagare signaler kopplade till automatiska distraktioner.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r intressant att se hur musiktr\u00e4ning inte bara f\u00f6rb\u00e4ttrar h\u00f6rseln utan ocks\u00e5 hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e5lla kvar uppm\u00e4rksamheten \u00f6ver tid. Detta kan ha till\u00e4mpningar inom utbildning och rehabilitering, d\u00e4r musik kan anv\u00e4ndas som ett verktyg f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra uppm\u00e4rksamhet och kognitiv kontroll, s\u00e4ger Cassia Low Manting.<\/p>\n Forskarna betonar att resultaten inte kan bevisa ett orsakssamband<\/a> mellan musiktr\u00e4ning och f\u00f6rb\u00e4ttrad uppm\u00e4rksamhet, men de ger st\u00f6d f\u00f6r att musik kan ha goda effekter p\u00e5 hj\u00e4rnans kognitiva funktioner.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n